<?xml version="1.0" encoding="utf-8" ?>
        <rss version="2.0">
        <channel>
        <title><![CDATA[Centro Jornalista Investigativo Timor Leste]]></title>
        <link>http://cjitlnoticias.sapo.tl/</link>
        <description><![CDATA[]]></description>
        <language>tl</language><item>
              <title><![CDATA[PR Hato'o kondolensia ba falesimentus Francisco Horta]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika, Taur Matan Ruak,tersa-feira ohin hato&rsquo;o sentimentu kondol&eacute;nsiasba falesimentu FranciscoHorta (65), maun husi eis-Prezidente Jos&eacute; Ramos-Horta ne&rsquo;eb&eacute; mak segunda-feira ne&rsquo;e hakotu nia iis iha Ospit&aacute;l Darwin, Austr&aacute;lia, tanba sofre moras.</p>
<p style="text-align: justify;">"Hodi ha&rsquo;u-nia naran rasik no Primeira-Dama, no m&oacute;slori Povu Timor-Leste, aprezentasentidusp&eacute;zamesbafalesiduSr.Francisco Horta nia fam&iacute;lia no ha&rsquo;u dezejaforsaihamomentususarida-ne&rsquo;e&rdquo; hateten Prezidente Republika, Taur Matan Ruak liu husi komunikadu imprensa (23/4).</p>
<p style="text-align: justify;">Francisco Horta, moris iha loron 13 fulan Fevereiru 1948 nu&rsquo;udar maun primeiru husi eis-Prezidente Rep&uacute;blika no atu&aacute;l Reprezentante Espesi&aacute;l Sekret&aacute;riu Jer&aacute;l Nasoins Unidas iha Gin&eacute;-Bisau, Jos&eacute; Ramos-Horta. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-hatoo-kondolensia-ba-falesi-347547]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-hatoo-kondolensia-ba-falesi-347547]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Rede Feto Husu ME Hatama Materia Jeneru Iha Kurikulum Nasional]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Organizasaun Rede Feto Timor-Leste husu ba Ministeriu Edukasaun atu hatama materia jeneru hanesan disiplina ida iha kurikulum nasional ba ensino hotu, nune&rsquo;e estudante sira bele komprende konseitu jeneru hodi kontribui ba dezenvolvementu.<br /><br />Laura Soares Abrantes,Reprezentante Movimentu Feto hateten, estudante sira nudar jerasaun foun presiza hatene asuntu jeneru ho diak tanba Timor-Leste to&rsquo;o agora sei iha disigualidade, diskriminasaun no violensia kontra feto sei maka&rsquo;as.<br /><br />&ldquo;Ida ne&rsquo;e asuntu bo&rsquo;ot ida ne&rsquo;ebe tenke tau iha kurikulum nasional, komesa husi ensino baziku to&rsquo;o ensino superior,&rdquo; sujere Laura Abrantes,Reprezentante Movimentu Feto, (12/03), bainhira partisipa seminariu ho tema Edukasaun ho Abordazem Jeneru, iha salaun Auditoriu, Liseu, Dili.<br /><br />Nia dehan, iha ensino baziku bele integra deit ho materia sira ne&rsquo;ebe relevante atu labarik sira komprende kontestu jeneru maibe ensino sekundariu no superior tenke iha disiplina apropriadu duni ba jeneru.<br />Hatan ba kestaun ne&rsquo;e Vise Ministra Edukasaun Ensino Baziku, Dulce Soares katak Ministerio Edukasaun (ME) sei halo revizaun ba kurikulum nasional ne&rsquo;ebe implementa ona durante tinan lima hodi hare fila fali iha duni materia balun ne&rsquo;ebe perspetiva jeneru.<br /><br />Nia hatutan,karik sei hatam asuntu jeneru iha kurikulum, sei foka liu kona ba istoria resistensia, liu-liu luta heroina sira,sira nia situasaun moris inklui atividade no direitu feto nian.<br /><br />Tanba tuir nia iha material balun mak mensiona kona ba igualidade jeneru hanesan estudu du meiu, sidadania no material direitus humanus.<br /><br />&ldquo;Hau hanoin ita tenke servisu hamutuk ho organizasaun relevantes sira atu hatama asuntu sira hanesan ne&rsquo;e iha revizaun kurikulum atu integra iha ensino hotu-hotu,&rdquo; dehan Vise Ministra Soraes.<br /><br />Alem de ne&rsquo;e nia afirma, ME mos iha ona programa seluk hanesan sei hasa&rsquo;e asesu feto iha nivel edukasaun, numeru profesora no hadia mos moduls formasaun ba profesores sira atu sensivel ba jeneru.<br /><br />&ldquo;Hodi prepara no enkoraja labarik feto sira atu brani foti desizaun ba sira nia moris rasik,&rdquo; tenik Vise Ministra Soares.</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-husu-me-hatama-mater-347546]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-husu-me-hatama-mater-347546]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PN Husu Ba Ministeriu Saude Hadia Jestaun Internal]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente komisaun F Parlamentu Nasional (PN) nebe trata asuntu saude,edukasaun ,juventude no desporto, Virgilio Hornai husu ba Ministerio Saude atu hadia jestau internal iha ministerio nia laran tanba orsamentu nebe aloka ba iha ministerio refere bo'ot tebes maibe problema saude oin oin kontinua mosu inklui faltas de aimoruk iha Hospital referais.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Hau atu hateten katak total orsamentu nebe aloka ba iha Ministerio Saude&nbsp; kuaze hamutuk Seisenta&nbsp; e tal milloens de dollars maibe ita sei rona katak ema hotu sei presiza aimoruk atu halo tratamentu ba sira nia saude&rdquo;dehan Hornai &nbsp;ba jornalista iha uma fukun PN.<br /><br />Nia mos hatutan katak oras ne&rsquo;e dadaun iha hospital referral balun inklui mos &nbsp;klinikas balun nebe maka menus ona aimoruk, nune&rsquo;e mos ambulansias atu tula pasientes sira, tanba ne&rsquo;e nia husu ba Ministeriu Saude atu tau matan urjente ba asuntu ne'e. JITL/Oland)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-husu-ba-ministeriu-saude-ha-347545]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-husu-ba-ministeriu-saude-ha-347545]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kliente Husu MTK Fo Sansaun Ba Operador Telekomunikasaun Nebe Eziste Iha TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Klente sira nebe durante ne&rsquo;e uja fasilidade komunikasaun husi operador Timor Telekom(TT),Telkomcel,no Viettel husu ba iha Ministerio Transporte Komuniasaun MTK atu fo sansaun ba iha operador hiak ne&rsquo;e,tanba tuir sira katak antes ne&rsquo;e operador hirak ne&rsquo;e asina ona akordu atu halo interligasaun maibe realida to&rsquo;o agora seidauk implenta.<br /><br />Tuir kliente Oscar Maya hateten akordu nebe operador tolu refere asina ona ne&rsquo;e tenki implementa ona, atu nune&rsquo;e sira mos bele senti benefisio laos dada tempu hela deit.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;To&rsquo;o oras ne&rsquo;e dadaun hanesan kliente ida husi operador sira nebe ejiste iha ita nia rai laran ne&rsquo;e hau senti,buat nebe sira asina iha fulan hirak liu ba ne&rsquo;e atu halo interligasaun maibe realidade to&rsquo;o agora saida maka akontese,tanba ne&rsquo;e ami husu para akordu nebe sira halo tiha ona ne&rsquo;e tenki implementa lalais ona&rdquo;dehan Oscar Terca(23/04) iha Largo Lecidere.</p>
<p style="text-align: justify;">Aliende ne&rsquo;e mos kliente Zulmira da Silva mos hatutan katak realidade to&rsquo;o agora seidauk implementa tanba ne&rsquo;e sira husu ba iha orgaun nebe kompetente atu fo sansaun ba operador hirak ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Dada tempu nafatin diak liu husu ba iha Ministerio Transporte Telekomunikasaun atu fo sansaun ba operadores hirak ne&rsquo;e atu nune&rsquo;e sir abele halais prosesu ne&rsquo;e,se lae ita maka hanesan ne&rsquo;e ona, operador ida tama mos hanesan deit ida fali tama mos hanesan deit&rdquo;dehan Da Silva.(CJITL/Fina)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/kliente-husu-mtk-fo-sansaun-ba-347541]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/kliente-husu-mtk-fo-sansaun-ba-347541]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alkatiri halo enkontro ho orgaun estado konaba Projeitu Master Plan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Segunda feira (22/4) semana ne&rsquo;e Eis Primeiru Ministru, Mari Alkatiri halo aprezentasaun konaba planu Master Plan liu liu projeitu piloto Master Plan Ba Zona Especial De Economia Social De Mercado De Timor Leste, Ba Distrito Oecusse.</p>
<p style="text-align: justify;">Aprezentasaun ne&rsquo;e realiza iha salaun Ministeriu Financas ho partisipasaun husi&nbsp; Primeiro Ministro, Kay Rala Xanana Gusm&atilde;o, Vice Primeiro Ministro, Dr. Fernando Lasama, Ministro Negocio Estrangeiro, Dr. Jose Luis Guterres.</p>
<p style="text-align: justify;">Sorumuto ne&rsquo;e mos partisipa husi Chefe de Bancadas Parlamento Nacional (Deputado Natalino dos Santos, Chefe Bancada CNRT, Deputado Aniceto Guterres, Chefe Bancada Fretilin, Deputado Lurdes Bessa, Chefe Bancada PD, Deputado Benvida Caitano Belo,Chefe Bancada Frenti Mudansa halo Sorumutu hamutuk inklui mos ekipa Profesionais balun.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parte seluk, Lalenok Ba Ema Hotu &ndash; LABEH hanesan ONG ne&rsquo;ebe luta ba promove transparencia, akuntabilidade no boa governasaun liu husi kombate korupsaun hakarak extende ami nia apoiu ba Eis Primeiru Ministru, Mari Alkatiri ne&rsquo;ebe iha komitmentu bo&rsquo;ot hodi dezenvolve projeitu Master Plan ne&rsquo;ebe sei implementa Ba Zona Especial De Economia Social De Mercado De Timor Leste, (Projecto Piloto Ba Distrito Oecusse).<br /><br />LABEH louve tebes komitmentu husi Mari Alkatiri nian ne&rsquo;ebe halo tiha ona estudo komparativu ida klean konaba projetu Master Plan ne&rsquo;ebe dadauk ona iha etapa final dezenho nian. <br /><br />Direitor Executivu LABEH, Julio Gil da Silva Guterres hakarak fo apreciasaun ba Mari Alkatiri no husu atu prosesu tomak ne&rsquo;ebe planu hela tenki transparente no akuntavel ba publiku molok implementasaun, tamba ho&nbsp; nune&rsquo;e mak projetu pilotu ne&rsquo;e bele hetan konfiansa no apoiu maximo husi povu Timor tomak liu &ndash; liu populasaun Oekusi ne&rsquo;ebe sei sai hanesan primeiru benefisiariu ba planu infraestrutura bo&rsquo;ot estado nian.<br /><br />&ldquo;Dr. Mari Alkatiri hatene ho didiak no kuidadu katak projeitu pilotu ba Zona Especial De Economia Social De Mercado De Timor Leste, Distritu Oekusi ne&rsquo;e projeitu ida presiza apoiu moral husi parte hotu hotu liu &ndash; liu makina estado nian ba suseso de implementasaun, no LABEH fiar katak Dr. Alkatiri iha korajen atu socializa ho transparente planu mestri ne&rsquo;e molok implementasaun&rdquo; Gil da Silva haktuir.<br /><br />LABEH hakarak bolu atensaun mos ba V Governu Konstituisional liu &ndash; liu Ministeriu Financas no Ministeriu Obras Publika atu aplika jestaun servisu aproviozionamentu ne&rsquo;ebe transparente no akuntabel ba implementasaun projeitu piloto ne&rsquo;ebe lidera husi Eis Titular ne&rsquo;e atu nune&rsquo;e bele fo impaktu positivu iha rezultado evaluasaun pojeitu nian. <br /><br />LABEH husu mos ba Inspektur Jeral da Republika, Francisco Carvalho atu forma ekipa task force ida hodi monitoriza lalaok implementasaun projeitu piloto ne&rsquo;e.(*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-halo-enkontro-ho-orga-347539]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-halo-enkontro-ho-orga-347539]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[JSMP; Advogado Lúcia Lobato halo akuzasaun sériu ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Organizasaun Judicial System Monitoring Program ou JSMP hateten katak advogado sira husi Eis Ministra Justisa L&uacute;cia Lobato hato&rsquo;o alegasaun s&eacute;riu ba judisi&aacute;riu nia komportamentu ne&rsquo;eb&eacute; la diak hasoru membru Tribun&aacute;l Rekursu ne&rsquo;eb&eacute; julga L&uacute;cia Lobato nia rekursu ba provizaun habeas corpus.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Advogado sira sirkula dokumentus iha konferensia imprensa hodi dehan katak juis internasion&aacute;l ida hetan presaun no ameasa hodi foti desizaun hasoru L&uacute;cia Lobato husi nia kolega internasion&aacute;l no nasion&aacute;l sira. Dokumentus ne&rsquo;e m&oacute;s alega involvimentu membru parlamentu ida hodi f&oacute; presaun ba juis sira&rdquo; hateten JSMP liu husi komunikadu ne&rsquo;ebe redasaun CJITL simu, Kinta feira ne&rsquo;e (18/4).</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;JSMP preokupa tebes kona-ba alegasaun s&eacute;riu sira ne&rsquo;e. Deskonfiansa kona-ba la iha imparsialidade, konluiu (Kongkalikong) entre juis sira hasoru arguidu ida no intervensaun husi membru parlamentu ida ba iha kazu ida ne&rsquo;e nu&rsquo;udar akuzasaun ne&rsquo;eb&eacute; s&eacute;riu teb-tebes,&rdquo; dehan Diret&oacute;r Ezekutivu Luis de Oliveira Sampaio.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Juis sira iha obrigasaun atu orienta sira nia aan rasik ho prins&iacute;piu justisa, imparsialidade no padraun mor&aacute;l ne&rsquo;eb&eacute; aas.&rdquo;</p>
<p style="text-align: justify;">Wainhira justifikadu, alegasaun sira ne&rsquo;e iha pot&eacute;nsia hodi hatuun kredibilidade sistema justisa form&aacute;l Timor- Leste. <br /><br />&ldquo;JSMP husu ba aut&oacute;ridade kompetente hodi halo investigasaun kompletu no lalais ba alegasaun sira ne&rsquo;e. JSMP espera parte hotu-hotu servisu hamutuk ho aut&oacute;ridade kompetente atu Timor-Leste bele kontinua la&rsquo;o iha nian dalan ba estadu de dire&iacute;tu ne&rsquo;eb&eacute; forte liu,&rdquo; tenik Luis de Oliveira Sampaio (*/CJITL)</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/jsmp-advogado-lucia-lobato-hal-347151]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/jsmp-advogado-lucia-lobato-hal-347151]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estudante Timor oan iha Thailandia la hetan pagamentu subsidiu durante fulan rua ona]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>Thailandia, Estudante Timor oan besik nain atus rua (200) ne&rsquo;ebe halo hela estudu iha bacharelato no mestrado iha Bangkok, Thailandia durante fulan rua (2) ona la simu pagamentu subsidiu husi governu Timor Leste ne&rsquo;ebe haruka sira ba estudo iha ne&rsquo;eba.</p>
<p>Tuir reprezentante estudante ida ne&rsquo;ebe rejeita atu temi nia naran haktuir katak osan subsidiu besik ona fulan rua mak la tama no ida ne&rsquo;e afeita tebes ba vida social estudante sira nian.</p>
<p>&ldquo;Tuir lolos ne osan ne sei tama iha fulan Marcu nia laran maibe oras ne;e sidauk tama, agora ami atu selu kost mos laiha ona, tamba iha ne&rsquo;e tenki selu antes mak hela, agora estudante barak ameasadu atu duni sai husi apartementu ne&rsquo;ebe sira hela ba&rdquo; haktuir estudante ne&rsquo;e ba CJITL, Sexta feira ne&rsquo;e (12/4) via email.<br /><br />&ldquo;Kolega balun iha ne mos han supermi deit hodi tahan no balun han loron 1 dala ida, kolega balun iha ne foti eskola summer class maibe osan atu sosa livru mos laiha, nune'e ami husu ba governu liu liu ministeriu edukasaun atu tau matan urjente ba ami nia problema ne'e&rdquo; nia hatutan.<br /><br />Tuir estudante ne&rsquo;e katak Estudante Timor oan sira ne&rsquo;e halo estudo namkari iha universidade tolu hanesan Assumption University, Mahidol University no Chulalonkon University. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudante-timor-oan-iha-thaila-346852]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudante-timor-oan-iha-thaila-346852]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mericio Akara no Zelia Fernandes sai representante sosiedade sivil iha KKFP]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Membru Forum Organizasaun Naun Governamental (FONGTIL) liu husi eleisaun ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha Kaikoli Dili, Kinta feira ne&rsquo;e (11/4) hili tiha ona reprezentante nain rua hodi reprezenta FONFTIL iha Konselhu Konsultativu Fundus Petrolifere (KKFP).</p>
<p style="text-align: justify;">Membru Reprezentante nain rua ne&rsquo;ebe eleitu liu husi votasaun sekreta no direita ne&rsquo;e maka Mericio Akara (Luta Hamutuk) no Zelia Fernandes (Rede Feto).</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun direita jornalista CJITL iha salaun FONGTIL hatudu katak iha membru ONG hamutuk 58 mak partisipa iha votasaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir mandate, Membru KKFP nain rua ne&rsquo;e sei halo servisu hamutuk ho reprezentante husi orgaun sira seluk durante mandatu tinan lima. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mericio-akara-no-zelia-fernand-346851]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mericio-akara-no-zelia-fernand-346851]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Planu Master Plan, SEDA Hasoru malu ho Alkatiri ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Secretario de Estado da Desantriliza&ccedil;&atilde;o Administrativa (SEDA), Tomas Cabral, Sexta feira semana kotuk ne&rsquo;e realiza ona hasoru malu ho Mari Alkatiri, hodi deskute klean liu tan konaba implementasaun planu Master Plan ne&rsquo;ebe prepara rasik husi Eis Primeiru Ministru ne&rsquo;e.<br /><br />Hanesan haktuir husi komunikadu imprensa ne&rsquo;ebe redasaun CJITL simu katak, enkontro ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha Gabinete Ex-Primeiro Ministro, Farol Dili ne&rsquo;e&nbsp; Tomas Cabral Aprezenta mos Esbosu Politica Governo de Desentraliza&ccedil;&atilde;o &amp; Poder Local hodi bele enkaixa mos iha planu Master Plan ne&rsquo;ebe Alkatiri prepara.<br /><br />&ldquo;Preokupasaun ba ita hotu atu evita konflito ho Projecto Piloto Ba Distrito Oecusse, liga ba Master Plan Ba Zona Especial De Economia Social De Mercado De Timor Leste&rdquo; haktuir Alkatiri iha komunikadu ne&rsquo;e. <br /><br />Hanesan CJITL haktuir antes ne&rsquo;e katak Sekretariu Jeral Fretilin ne&rsquo;e hala;o tiha ona sorumutu ho entidade estado nian hanesan Prezidente Republika no Primeiru Ministru hodi deskute klean konaba implementasaun projetu pilotu ne&rsquo;ebe sei gasta 1.3 bilaun dolar amerikanu ne&rsquo;e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/planu-master-plan-seda-hasoru--346703]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/planu-master-plan-seda-hasoru--346703]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputado PN kontinua preokupa sinais tranzitu iha sidade Dili]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Reprezentante povu iha uma fukun parlamentu nasional kontinua preokupa nafatin ho sinais tranzitus nebe seidauk hadia nafatin. <br /><br />Tuir prezidente komisaun D parlamentu nasional Pedro da Costa hateten katak&nbsp; konaba atu hadia sinais tranzitus iha Sidade Dili laran, parlamentu nasional aloka ona orsamentu Seisenta Mill&nbsp; e tal ba iha Miniterio Obras Publicas-MOP.<br /><br />&ldquo;Ministerio ne&rsquo;e maka dukur demais, sira husu osan Parlamento fo osan maibe la hadia ida ne&rsquo;ebe sira hakarak tan saida &ldquo;dehan Pedro Segunda (08/04)iha parlamentu nasional.<br /><br />Prezidente komisaun D ne&rsquo;e mos sujere ba iha ministerio nebe kompetente atu hare ba asuntu refere tanba ho sinais tranzitus nebe oras ne&rsquo;e dadaun fo impaktu ba iha movimentu veiklus iha sidade laran.<br /><br />&ldquo;Ami sujere atu osan ne&rsquo;ebe aloka ba ne&rsquo;e tenki hare ba asuntu nebe presiza duni atu hadia tenki hadia duni, hanesan sinais tranzitus ne&rsquo;e,tenki hadia tanba fo impaktu ba movimentu lor-loron nian no mos dezastres mos sempre mosu iha lampu merah sira ne&rsquo;e &rdquo;dehan Pedro.(CJITL/Fina)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pn-kontinua-preokupa--346702]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pn-kontinua-preokupa--346702]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Manchester United hetan derota iha Derby]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Bola, Ekipa Manchester United, Terca feira madruga ohin (9/4) tenki rekonhece kapasidade Manchester City hafoin derota iha derby Manchester iha Old Trafold ho rezultado 2 &ndash; 1 ba ekipa City.<br /><br />Jogu primeira liga hela dala hitu no klubu ida idak kontinua hadau nia pozisaun atu tama ba liga kampiaun no liga europa. Tuir mai ne&rsquo;e rezultado kompletu primeira liga fim de semana ne&rsquo;e foin lalais.<br /><br />Jogus Lima nebe halao iha dominggu kalan liu,iha ekipa rua maka konsege manan no seluk empata.<br /><br />Ekipa Liverpool nebe jogu iha nia uma rasik durante minute 90 nia laran empata 0-0 ho West Ham United. <br />Rejultadu hanesan mos mai husi ekipa Totenham Hotspurs wainhira hasoru ekipa Everton,<br />ekipa husi Andre Villas Boas konsege empata ho Everton 2-2.<br /><br />Iha jogus seluk, ekipa Chelsea konsege sae ba iha fatin datoluk liga primera nian hafoin manan&nbsp; ekipa sunderland 2-1.<br /><br />Newcastle United mos konsege hetan pontu maksimal wainhira manan ekipa Fulham ho rejultadu 1-0.<br /><br />Alende ne&rsquo;e, ekipa Queen Park Rangers-QPR ne&rsquo;ebe tenta hela atu sai husi linha degradsaun nian tenki simu rezultado empata ho ekipa Wigan Atletic ho rejultadu 1-1.<br /><br />Rejultadu kopletu Primera liga dominggu kalan nian maka <br />Liverpool 0-0 west ham<br />Totenham Hootspurs 2-2 Everton<br />Chelse 2-1 Sunderland<br />New Castle 1-0 Fulham <br />QPR 1-1 Wigan Atletics. (CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/manchester-united-hetan-derota-346701]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/manchester-united-hetan-derota-346701]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Zidane apoiu PSG halakon Barca]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Bola, Legenda Franca no Real Madrid,Zinedine Zidane ,apoiu&nbsp; ekipa futebol Paint Saint Germain-PSG atu tama ba iha semi final taca kampiaun ,hodi halakon Ekipa Barcelona iha hasormu malu ba dala rua iha meius finais ne&rsquo;ebe sei joga Qinta feira dader, semana ne&rsquo;e iha Camp Nou, Spanya.<br /><br />&nbsp;&ldquo;Hau sei suporta PSG.tanba klube ne&rsquo;e iha hau nia nasaun,jogu ida&nbsp; ne&rsquo;e positivu tebes ba iha nasaun Franca nian no hau kontenti tebes wainhira ekipa PSG hatudu sira nia jogu hasoru ekipa Barca&rdquo;deahn Zidane.<br /><br />&ldquo;Tuir hau nia hare jogus ne&rsquo;e defisil tebes ba iha PSG.maibe realidade hatudu ona katak sira hatama golu iha minutu-minuto ikus nian iha primeiru enkontru liu ba ida ne&rsquo;e maka iha segundu enkontru nebe sei mai ne&rsquo;e atrai liu tan,sei sai defisil iha Camp Nou &rdquo;hatutan nia.(CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/zidane-apoiu-psg-halakon-barca-346700]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/zidane-apoiu-psg-halakon-barca-346700]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fundasaun Alola organiza diskusaun konaba lei violensia domestika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Kuarta feira ne'e (04/03) Fundasaun Alola kolabora ho tehnika espertu husi Australia organiza diskusaun loron ida kona-ba "Estratejia No Praktika Diak Sira Iha Australia Ba Implementasaun Lei Kontra Violensia Domestika". <br /><br />"Diskusaun ne'e hanesan dalan ida atu bele fahe esperiensia ba malu entre organizasaun sosiedade sivil no governo ne'ebe tau matan ba implementasaun Lei Kontra Violensia Domestika ho espertu ida husi Australia: haktuir komunikadu imprensa husi Fundasaun Alola ne'ebe redasaun asesu.<br /><br />Iha diskusaun ne'e Julie Buxton nudar Konselleira ba Advogado no peskizadora halao apresentasaun no fahe ninia esperiensia kona-ba lalaok implementasaun Lei Kontra Violensia Domestika iha Australia. <br /><br />Durante ninia apresentasaun, esplika katak maski nasaun Australia kleur oan hahu kampanha edukasaun nasional ba violensia domestika maibe too agora kazu violensia ne'e akontese nafatin. <br /><br />Nia mos hatutan katak atu bele halao mudansa hanoin kona-ba violensia domestika presiza tempo naruk liuhusi kampnaha edukasaun ne'ebe maka'as. <br /><br />Nudar perkizador,&nbsp; Julie mos apresenta katak iha Australia 40% feto hetan esperiensia kona-ba violensia hahu husi tinan 15, no 17% husi numeru ne'e maka hetan esperiensia ba asalta seksual. Nia mos reforsa tan katak feto foinsae sira hetan risku boot liu hetan violensia liu-liu iha sira nia uma no halo husi ema ne'ebe nia konese ou parseiru rasik. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fundasaun-alola-organiza-disku-346374]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fundasaun-alola-organiza-disku-346374]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PSG empata 2-2 ho Barca ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Bola, Ekipa Paris Saint Germain-PSG falha manan iha nia uma rasik&nbsp; wainhira halao jogus ho ekipa Barcelona, PSG&nbsp; tenki simu rejultadu 2-2 waihira hasoru ekipa Barcelona iha primeiru enkontro kuartu finais taca kampiaun iha stadium Stade de France,Kuarta(03/04) ohin dader sa&rsquo;an iha nia uma rasik.<br />&nbsp;<br />Golu PSG nian remata husi jogador Zlatan Ibrahimovic iha minute 79 no Blaise Matuidi iha minute-minutu ikus nian(injury time),nune&rsquo;e mos golu ekipa Barcelona nian remata husi jogador Leonal Messi no Xavi Hernanez.<br /><br />Tuir orario iha semana oin, ekipa rua refere sei hasoru malu fali iha segundo enkontro iha estadiao Camp Nou, Barcelona.(CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/psg-empata-2-2-ho-barca-346373]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/psg-empata-2-2-ho-barca-346373]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA["99 % Projeitu Emerjensia ba Estrada  ih TL Laiha Kualidade"]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Reprejentante povu iha uma fukun parlamentu nasional Manuel Castro husi bankada Fretilin hateten bazeia ba fiskalizasaun nebe komisaun parlamentar halao iha baze kuaze 99% estrada iha Timor Leste (TL)&nbsp; presiza rehabilita hikas tamba laiha kualidade.<br /><br />&ldquo;Foin lalais ne&rsquo;e ami halao fiskalizasaun iha distrito Bobonaro nebe maka ami ba hare ho kondisoens estradas liliu prozetu emerjensia nebe maka hahu iha 2011,ne&rsquo;e 99% a&rsquo;at hotu ona no presiza hadia fila fali tan&rdquo;dehan&nbsp; Castro, Tersa feira ne&rsquo;e iha uma fukun parlamentu nasional.<br /><br />Ho kondisaun estrada nebe oras ne&rsquo;e dadaun halo tiha maka a&rsquo;at fali deit deputadu refere husu atu Autoridade Dezenvolvimentu Nasional-AND atu halao fiskalizasaun atu nune&rsquo;e prozetus ne&rsquo;ebe kona ba estradas nia ne&rsquo;e lao ho diak.<br /><br />&ldquo;Ami husu deit ba iha ADN presiza halo fiskalizasaun diak liu tan, prepara sira nia a&rsquo;an didiak&nbsp; liliu parte tekniku sira, se bele ADN ne&rsquo;e tenki submete ba Ministeriu Obras publikas &rdquo;hatutan Castro.(CJITL/Oland)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/99--projeitu-emerjensia-ba-est-346372]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/99--projeitu-emerjensia-ba-est-346372]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alkatiri hateten atu sai bo'ot nafatin Fretilin tenki hatene halibur an hodi manan iha rai laran no liur]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sekretariu Jeral Partidu Fretilin, Marii Alkatiri liu husi nia pajina ofisial facebook hateten iha sekulu XXI, ho Demokrasia multipartidaria no tempu foun globalizasaun Fretilin tenki hatene halibur atu bele bot ba beibeik no atu manan iha rai laran no iha rai liur.<br /><br />"Bainhira sai lideran&ccedil;a ba Organizasaun ida hanesa FRETILIN ita tenki hatene atu loke dalan ba beibeik atu Organizasau ne'e bele manan kada loron, kada semana, kada fulan ka tinan respeitu bot mai husi ema, Partido, Rai no Povu hotu hotu" hakerek Alkatiri iha nia pajina.<br /><br />"Uluk, Politikus sira iha rai balu hakribit FRETILIN no dehan FRETILIN "komunista", "terrorista", etc. Tanba imajem falso FRETILIN nian ida ne'e maka dudu FRETILIN ba izola an no la husik FRETILIN atu ukun to'o fim iha primeira legislatura" nia hatutan.<br /><br />Iha paragrafu ikus, Eis Primeiru Ministru iha governu Fretilin ne'e hakerek katak; Iha III Kongresu FRETILIN nian,Delegasaun mai husi rai liur barak tebes. Husi Indonesia mos mai. Delegasaun mai husi Indonesia bele dehan reprezenta Partido Bot hotu hotu no hahu husi GOLKAR. Ne'e akontese tanba servisu ida hala'o durante tinan lima ho apoyo timor oan balu , halo lobby ba FRETILIN. Tanba ne'e ita tenki hatene respeita ema se'e deit maka bele no hakarak fo apoyo ba FRETILIN biar nia la os militante karik. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-hateten-atu-sai-boot--346371]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-hateten-atu-sai-boot--346371]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alkatiri Aprezenta Master Plan ba Prezidente Republika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Eis Primeiru Ministru, Marii Alkatiri, Terca feira ne'e (2/4) oficialmente aprezenta master plan ba Prezidente Republika, Taur Matan Ruak.<br /><br />Iha Palacio Prezidente Nicolao Lobato, Aitarak Laran, Alkatiri aprezenta master plna ba zona especial de ekonomia social merkado Timor Leste nian.<br /><br />Tuir komunikadu ne'ebe redasaun CJITL asesu katak Master Plan ne'e sei hahu uluk ho projeitu piloto ba Distritu Oecusse molok ba distritu seluk iha Timor laran.<br /><br />Antes ne'e iha loron 1 Abril fulan ne'e, Alkatiri halao uluk ona enkontro ho aktual Primeiru Ministru Xanana Gusmao ne'ebe akompanya mos husi Prezidente Conselhu Ministru iha rezidensia Eis Titular, Farol, Dili. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-aprezenta-master-plan-346335]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-aprezenta-master-plan-346335]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LABEH Loke Eskola Diploma Multimedia Jornalismu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Direitor Eskola Vokasional Lalenok Ba Ema Hotu (LABEH), Rui Manuel da Silva ba reporter CJITL konfirma avizu ne&rsquo;ebe oras ne&rsquo;e distribui iha sidade laran&nbsp; katak&nbsp; LABEH loke ona ba publiku Eskola Diploma Profesional ba Multimedia Journalism (TV, Radio, Printing no Online).<br /><br />Iha nia servisu fatin, Kampung Baru, Rui haktuir katak Diploma Profesional ne&rsquo;e kompletu ho fasilidade hanesan Internet Wireless, Libraria Jornalismu, ekipamentus Radio no TV, iha mos Studio Radio FM ne&rsquo;ebe sei sai fatin pratika ba estudantes.<br /><br />&ldquo;Ami iha dosente ne&rsquo;ebe atu hanorin mesak S2 no S1, Experencia servisu iha media tinan barak, iha nivel nasional no mos internasional, maluk dosente sira ne&rsquo;e inklui Edgar Xavier ne&rsquo;ebe servisu tinan tolu ho SAPO.TL no dosente seluk maka Pelagio Doutel no Antoninho Bernardinho ne&rsquo;ebe hasai kursu komunikasaun social husi Estados Unidos&nbsp; Amerika no Australia&rdquo; Haktuir Rui.<br /><br />Ba CJITL, Rui hatutan katak ba etapa ida ne&rsquo;e LABEH sei simu deit estudantes na&rsquo;in 50, Prosesu rejistrasaun sei to&rsquo;o iha loron 12 Abril 2013. (CJITL/Ofelia)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-loke-eskola-diploma-mult-346072]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-loke-eskola-diploma-mult-346072]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Pedro Lay halo audensia ho PR konaba servisu operador  interligasaun foun  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha Segunda feira semana ne&rsquo;e (25/3), Prezidente Rep&uacute;blika (PR), Taur Matan Ruak, simu audi&eacute;nsia Ministru Transporte no Komunikasaun, Pedro Lay, iha Pal&aacute;siu Prezidente Nicolau Lobato hodi informa kona ba serbisu Ministeriu nian liuliu iha parte transportes a&eacute;rio no mar&iacute;tima.<br /><br />Ministru Pedro Lay hafoin enkontro haktuir katak&nbsp; mai esplika ba Prezidente kona ba prosesu serbisu Ministeriu nian no Prezidente f&oacute; hanoin, f&oacute; sujestaun oins&aacute; mak bele hadi&rsquo;a liu mekanismu serbisu nune&rsquo;e bele atinji obejetivu.</p>
<p style="text-align: justify;">Liu ida ne&rsquo;e Minstru Pedro Lay informa m&oacute;s ba Chefe Estadu kona ba serbisu operador telekomunikasoens iha Timor-Leste hanesan; Timor Telecom, Vitel no Telkomsel ne&rsquo;eb&eacute; asina ona akordu interligasaun entre kompanhia tolu ne&rsquo;e hodi f&oacute; espasu ba klientes sira atu bele liga ba operador sira seluk. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pedro-lay-halo-audensia-ho-pr--346071]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pedro-lay-halo-audensia-ho-pr--346071]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PNTL selebra aniversariu ba dala XIII, Rede Feto fo parabens ba kontribuisaun ba prevensaun VD]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Kuarta Feira ne&rsquo;e (27 Marsu), instituisaun Polisia Nasional Timor Lorosa&rsquo;e &ndash; PNTL selebra Aniversario ba Dala X111 (13) Rede Feto liu husi komunikadu imprensa hato&rsquo;o parabens liu liu kontribuisaun ne&rsquo;ebe PNTL halo hodi hamenus Violensia Domestika &ndash; VD iha rai laran.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Parabens ba PNTL ne'ebe durante tempo naruk ida ne'e fo sira nia dedikasaun maximu atu bele lori paz no estabilidade iha rai doben ida ne'e. Maski problema barak sira tenke hasoru durante servi ba nasaun maibe sira la halai husi sira nia responsibilidade, sai seguransa ba nasaun ida ne'e&rdquo; Hateten Komunikadu ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ami, Familia Rede Feto mos agradese ba serbisu PNTL nian ne'ebe bele mos rekonese no promove feto kapasidade, sai lideransa iha estrutura PNTL nian. Ami mos agradese ba PNTL ne'ebe fo kontribuisaun maka'as atu bele hapara violensia liu-liu violensia hasoru feto no violensia domestika. Liuhusi VPU (Unidade Ema Vurneravel), PNTL fo garantia ba vitima sira atu bele hetan sira nia direitu no justisa&rdquo; Remata komunikadu ne&rsquo;e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pntl-selebra-aniversariu-ba-da-346004]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pntl-selebra-aniversariu-ba-da-346004]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[MS hamutuk ho Pradet Inagura Uma Fatin Hakmatek iha Maliana]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Maliana, Terca feira, ohin (26/3), Ministeriu Saude (MS) ho kooperasaun konjunta no PRADET (Psychosocial Recovery &amp; Development in East Timor) hanesan membru ida husi Rede Feto halao inagurasaun ba UMA FATIN HAKMATEK iha Ospital Referal Maliana.</p>
<p style="text-align: justify;">Rede Feto liu husi komunikadu impresan nebe redasaun CJITL simu haktuir katak tuir Lei Kontra Violensia Domestika (LKVD) no 7/2010, ou "Lei 77" ijiji ba Governu atu koordena no dezenvolve didiak sistema fornesimentu ba vitima sira ho gratituita.</p>
<p style="text-align: justify;">Komunikadu ne&rsquo;e mos haktuir liu tan mos katak baseia ba lei ida ne'e, v&iacute;tima sira iha direitu atu hetan informasaun kompletu kona-ba sira nia kazu ka sira nia prosesu, no ba servisu sira ne&rsquo;eb&eacute; sira iha direitu atu simu. Fatin Uma Hakmatek iha papel no responsibilidade atu fo tratamentu mediku emerjensia, ezame forensiu no serbisu akonsellamentu psikolojiku (trauma ba vitima sira).</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Uma Hakmatek mos hanesan uma tranzita temporaria durante loron ida ka loron 2 bainhira fatin seluk la bele simu. Uma Hakmatek mos fo asesu ba servisu espesializadu vitima violensia seksual sira ka violensia domestika sira ka abuzu ba labarik sira no pratika trafiku humanu&rdquo; Remata komunikanu ne&rsquo;e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ms-hamutuk-ho-pradet-inagura-u-346003]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ms-hamutuk-ho-pradet-inagura-u-346003]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Arsenio Bano hato’o sujestaun ba governu liu husi Facebook]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Eis Ministru Trabalho no Reinsersaun Komunitaria iha Governu Fretilin, Arsenio Paixao Bano fo sujestaun ba Governu atu hadia manajementu pasajeirus roo nakroma liu husi pajina social media Facebook.</p>
<p style="text-align: justify;">Arsenio Bano iha nia Facebook hateten katak tempo to'o ona Ba Governu bele tau matan kondisaun Ba passajeiros roo nakroma ne&rsquo;ebe ba mai Dili- Ambeno.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Semana-semana iha segunda no quinta Atoni-oan, Oe-Cusse Oan sira dudu malu iha Porto Dili, Hotel Dili nia oin, hein atu sae ro'o Nakroma ba Oe-Cusse..to'o ohin loron Governu sadauk hanoin tau fatin seguru ida ba passajeiros iha Porto Dili, Lao Sae ro'o Nakroma liu husi container bot bot hada Iha Porto laran, Tempo to'o ona Ba Governu bele tau matan kondisaun Ba passajeiros ba mai Dili- Ambeno&rdquo; hateten Arsenio Bano iha nia pajina.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes ne&rsquo;e deputado Fretilin nian seluk, Inacio Moreira hato&rsquo;o ona komentariu ba jornalista CJITL hodi husu ba governu atu tau atensaun ba roo nakroma ne&rsquo;ebe seidauk hetan manutensaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir deputado ne&rsquo;e katak tuir lolos roo ne&rsquo;e tenki hetan manutensaun kada fulan ne&rsquo;en maibe realidade la hanesan ne&rsquo;e. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/arsenio-bano-hatoo-sujestaun-b-345942]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/arsenio-bano-hatoo-sujestaun-b-345942]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Sorumutu Konsellu Ministru semana kotuk aprova dekretu lei ba Ministeriu ha’at  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Governu Konstitusion&aacute;l&nbsp;&nbsp; V liu husi sorumutu iha Tersa-feira semana kotuk, loron 19 fulan Marsu aprova dekretu lei hamutuk ha&rsquo;at (4) ba Ministeriu Edukasaun, Ministeriu Administrasaun Estat&aacute;l, Minist&eacute;riu Turizmu no Minist&eacute;riu Transporte no Komunikasaun.<br />Tuir mai ne&rsquo;e dekretu lei sira ne&rsquo;ebe konselhu ministru aprova hanesan haktuir husi nota komunikadu ne&rsquo;ebe redasaun CJITL simu.</p>
<p style="text-align: justify;"><br /><strong>Dekretu-Lei ne&rsquo;eb&eacute; aprova Org&aacute;nika Minist&eacute;riu Edukasaun.</strong></p>
<p style="text-align: justify;">Tuir artigu 26.0&nbsp; Dekretu-Lei n0. 41/2012 nian, loron 7 fulan Setembru,&nbsp;&nbsp; ne&rsquo;eb&eacute; aprova estrutura org&aacute;nika Governu Konstitusion&aacute;l V, Minist&eacute;riu Edukasaun nu&rsquo;udar &oacute;rgaun respons&aacute;vel ba konsesaun, ezekusaun, koordenasaun no avaliasaun pol&iacute;tika, ne&rsquo;eb&eacute; Konsellu Ministru define no aprova ona ba &aacute;rea Edukasaun nian hodi fo kompet&eacute;nsia ba nia atu hala&rsquo;o funsaun sira ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; ba nia hosi diploma ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Sistema organizasaun&nbsp; foun nian ne&rsquo;e kontinua de&rsquo;it ba dezafiu sira ne&rsquo;eb&eacute; Governu Konstitusion&aacute;l&nbsp; IV f&oacute; sai ona kona-ba&nbsp; pol&iacute;tika&nbsp; edukasaun&nbsp; nian, hodi nune&rsquo;e&nbsp; Minist&eacute;riu&nbsp; Edukasaun&nbsp; mak kontinua&nbsp; investe&nbsp; iha estrutura funsion&aacute;l no din&aacute;mika ida, ne&rsquo;eb&eacute; efik&aacute;s tebes iha ninia ne&rsquo;eb&eacute; bele abranje diak liu ba teritoriu tomak no define diak liut&aacute;n ba ninia servisu sira ne&rsquo;eb&eacute; sentr&aacute;l, deskonsentradu no desentralizadu sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Har&iacute;i tiha ona Diresaun-Jer&aacute;l&nbsp; haat hodi halibur&nbsp; ida-idak&nbsp; nia Diresaun&nbsp; Nasion&aacute;l.&nbsp; Diresaun&nbsp; Rejion&aacute;l&nbsp; sira lakon&nbsp; tiha,&nbsp; hodi&nbsp; mantein&nbsp; Diresaun&nbsp; Distrit&aacute;l&nbsp; sira&nbsp; hanesan&nbsp; Unidade&nbsp; Ezekusaun&nbsp; no operasionalidade&nbsp; ba medida edukativa nian sira.</p>
<p style="text-align: justify;"><strong><br />Dekretu-Lei ne&rsquo;eb&eacute; aprova Org&aacute;nika Minist&eacute;riu Administrasaun Estat&aacute;l nian</strong></p>
<p style="text-align: justify;">Dekretu-Lei&nbsp; n.o&nbsp; 41/2012,&nbsp; loron&nbsp; 7&nbsp; fulan&nbsp; Setembru,&nbsp; ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp; prosede&nbsp; aprovasaun&nbsp; ba&nbsp; Org&aacute;nika&nbsp; Governu<br />Konstitusion&aacute;l&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; V,&nbsp;&nbsp; prevee&nbsp;&nbsp; ezist&eacute;nsia&nbsp;&nbsp; Minist&eacute;riu&nbsp;&nbsp; Administrasaun&nbsp;&nbsp; Estat&aacute;l&nbsp;&nbsp; nian,&nbsp;&nbsp; &ldquo;hanesan&nbsp;&nbsp; &oacute;rgaun respons&aacute;vel&nbsp; ba konsesaun,&nbsp; ezekusaun,&nbsp; koordenasaun&nbsp; no avaliasaun&nbsp; pol&iacute;tika ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp;&nbsp; Konsellu Ministru define no aprova ona, ba &aacute;rea sira pod&eacute;r lok&aacute;l nian, desentralizasaun&nbsp; administrativa,&nbsp; dezenvolvimentu lok&aacute;l no rur&aacute;l, organizasaun&nbsp; no ezekusaun prosesu eleitor&aacute;l no referendu nian sira, no prezervasaun&nbsp; ba dokumentu ofisi&aacute;l sira&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Ministru Administrasaun&nbsp; Estat&aacute;l, nu&rsquo;udar &oacute;rgaun superi&oacute;r Minist&eacute;riu&nbsp; Administrasaun&nbsp; Estat&aacute;l nian, hetan ajuda bainhira hala&rsquo;o ninia funsaun sira hanesan Sekret&aacute;riu Estadu Desentralizasaun&nbsp; Administrativa&nbsp; no Sekret&aacute;riu Estadu Dezenvolvimentu Lok&aacute;l, ne&rsquo;eb&eacute; sira simu kompet&eacute;nsia lubuk ida, no kompet&eacute;nsia hirak ne&rsquo;e sira hala&rsquo;o no artikula tuir estrutura Minist&eacute;riu Administrasaun Estat&aacute;l nian liuhosi diploma ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;"><br /><strong>&nbsp;Dekretu-Lei ne&rsquo;eb&eacute; aprova Org&aacute;nika Minist&eacute;riu Turizmu nian.</strong></p>
<p style="text-align: justify;">Diploma ne&rsquo;e estabelese Org&aacute;nika Minist&eacute;riu Turizmu nian, hodi kumpre Dekretu-Lei n.0 41/2012, loron 7 fulan Setembru, ne&rsquo;eb&eacute; aprova Org&aacute;nika Governu Konstitusion&aacute;l V no Programa Governu Konstitusion&aacute;l V Rep&uacute;blika Demokr&aacute;tika Timor-Leste nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Org&aacute;nika&nbsp; Minist&eacute;riu&nbsp; Turizmu&nbsp; nian ne&rsquo;e atualiza&nbsp; ninia estrutura&nbsp; servisu&nbsp; sira, hodi f&oacute; kompet&eacute;nsia&nbsp;&nbsp; hirak neses&aacute;riu hodi bele hala&rsquo;o ba oin pol&iacute;tika Governu nian sira ba &aacute;rea hirak ne&rsquo;e, tuir Programa.</p>
<p style="text-align: justify;"><strong>Dekretu-Lei ne&rsquo;eb&eacute; aprova Org&aacute;nika Minist&eacute;riu Transporte no Komunikasaun nian</strong></p>
<p style="text-align: justify;">Minist&eacute;riu&nbsp; Transporte&nbsp; no Komunikasaun,&nbsp; tuir Dekretu-Lei&nbsp; n.0&nbsp; 41/2012,&nbsp; loron&nbsp; 7 fulan&nbsp; Setembru&nbsp; ne&rsquo;eb&eacute; aprova org&aacute;nika Governu Konstitusion&aacute;l V, mak &oacute;rgaun respons&aacute;vel ba konsesaun, ezekusaun, koordenasaun&nbsp;&nbsp; no&nbsp; avaliasaun&nbsp; pol&iacute;tika,&nbsp; ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp; defini&nbsp; no&nbsp; aprova&nbsp; ona&nbsp; iha&nbsp; Konsellu&nbsp; Ministru,&nbsp; ba&nbsp; &aacute;rea transporte terrestre, mar&iacute;tima no a&eacute;reu ne&rsquo;eb&eacute; ho kar&aacute;kter sivil no servisu hirak atu tulun nian, hosi komunikasaun&nbsp; nian,&nbsp; inklui&nbsp; servisu&nbsp; post&aacute;l,&nbsp; telegr&aacute;fiku,&nbsp; telef&oacute;niku&nbsp; no&nbsp; telekomunikasaun&nbsp; sira&nbsp; seluk,&nbsp; hosi servisu meteorol&oacute;jiku no hosi inform&aacute;tiku nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Planu&nbsp; Estrat&eacute;jiku&nbsp;&nbsp; Dezenvolvimentu&nbsp;&nbsp; (PED)&nbsp; prevee,&nbsp;&nbsp; hanesan&nbsp;&nbsp; objetivu&nbsp;&nbsp; boot&nbsp; ba&nbsp; n&iacute;vel&nbsp; transporte&nbsp;&nbsp; no komunikasaun nian, mak dezenvolvimentu portu rejion&aacute;l sira, halo luan tan Aeroportu Nasion&aacute;l, hadi&rsquo;a fali pista sira aviaun atu tun iha distritu sira no loke merkadu telekomunikasaun&nbsp; nian sira ba operad&oacute;r barak liut&aacute;n. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sorumutu-konsellu-ministru-sem-345941]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sorumutu-konsellu-ministru-sem-345941]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Embaxada Estadus Unidos iha Dili loke hikas Bolsu Estudo FULBRIGHT no FULBRIGHT –SERN]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili,&nbsp; Embaxada Estadus Unidos Amerika (EUA) iha Dili hahu loke hikas ona bolus estudo FULBRIGHT no FULBRIGHT &ndash;SERN ne&rsquo;ebe atu ba estudo iha Estados Unidos hahu husi Augusto tinan 2014.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir informasaun ne&rsquo;ebe publika iha pajina Facebook ofisial Embaxada EUA nian haktuir hahu tiha ona iha semana kotuk desiminasaun informasaun ba estudantes universitarius iha Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">Hanesan iha foto iha noticia ne&rsquo;e, Embaixada Estadus Unidus nia Xefe Asuntu P&uacute;bliku Sarah Borenstein, no Asistente Asuntu P&uacute;bliku Leo Gusm&atilde;o, ko&rsquo;alia ba estudante sira husi DIT (Dili Institute of Technology) hamutuk na&rsquo;in 50 liu konaba Bolsa-estudu FULBRIGHT no FULBRIGHT-SERN.</p>
<p style="text-align: justify;">Sarah Borenstein&nbsp; fornese informasaun jer&aacute;l konaba prosesu aplikasaun no hat&aacute;n estudante sira nia pergunta. Aplikasaun ba oportunidade boot ida ne&rsquo;e sei remata iha Segunda-feira, 22 Abr&iacute;l 2013.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir publikasaun ne'e katak bolsu estudo husi EUA sei kontinua ofrese tinan tinan ba Timor oan ne'ebe akaba ensino sekundario no mos aut oontinua estudo mestrado iha area ne'ebe sai prioridade ba dezenvolvimentu nasaun Timor Leste nian. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/embaxada-estadus-unidos-iha-di-345940]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/embaxada-estadus-unidos-iha-di-345940]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Republika hatan ba problema actual nasaun nian]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika, Taur Matan Ruak (TMR), sexta-feira (22/3/2013), hosi vizita ofisial ba Vatikanu hateten&nbsp; problema CPD-RDTL, Prezidente Matan Ruak hat&aacute;n katak nia hatene akontesimentus hirak ne&rsquo;e maib&eacute; he&rsquo;in lai enkontru tuirmai ho Konselhu Superior Defeza no Seguransa nian atu simu sira nia relat&oacute;riu avaliasaun.</p>
<p style="text-align: justify;"><br />&ldquo;Ha&rsquo;u sei rona relat&oacute;riu ba evolusaun situasaun iha ne&rsquo;eb&aacute;, depois dala ruma ha&rsquo;u sei konvida imi, explika ba imi tan saida mak Prezidente apela no husu makaas atu labele uza viol&eacute;ncia, no sei explika ba povu tomak Prezidente Republika nia pozisaun.&rdquo; TMR hateten.<br /><br />Relasiona ba ho mandatu ne&rsquo;eb&eacute; atu remata iha fulan ida ne&rsquo;e nia rohan ba, Prokuradora-Jeral, Ana Pessoa Pinto nian, Prezidente Republika mos fo komentariu katak&nbsp; katak iha ona kandidatu/a Timoroan hamutuk 17. Nune&rsquo;e presiza tan tempu<br />moluk hasai desizaun ida hafoin anunsia ba nasaun tomak.<br /><br />Akontesimentus foin lais nian iha fronteira Timor-Leste ho Indon&eacute;zia nian m&oacute;s imprensa hasa&rsquo;e, nune&rsquo;e Chefe Estadu hato&rsquo;o ninia konfiansa ba esforsu tomak ne&rsquo;eb&eacute; hala&rsquo;o daudaun.</p>
<p style="text-align: justify;">"Primeiru-Ministru&nbsp; m&oacute;s hasa&rsquo;e filafali ida ne&rsquo;e ho Sr. Prezidente Rep&uacute;blika Indonezia. Ha&rsquo;u konfianteloos katak ita sei rezolve. Al&eacute;n ida ne&rsquo;e ita nia Minist&eacute;riu Neg&oacute;sius Estranjeirus serbisu makaas loos ba ida ne&rsquo;e.&rdquo; Taur hatan.<br /><br />Prezidente remata konfer&eacute;nsia imprensa ne&rsquo;e hodi hat&aacute;n ba reportajen foin lais nian kona ba koment&aacute;rius deputadu sira nian ba vizita ofisial<br />Prezidente nian ba Vatikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Primeiru lugar ha&rsquo;u agradese tanba deputadu sira hasa&rsquo;e kestaun ida ne&rsquo;e, ha&rsquo;u husu sira nia komprensaun tan Prezidente Rep&uacute;blika la iha planu atu vizita Vatikanu.Tuir sujestaun Vise-Primeiru Ministru nian (iha kinta-feira 14/3 loraik) katak previlejiu karik ba Timor-Leste marka prezensa n&iacute;vel altu. Ha&rsquo;u la hanoin dala rua no la hezita haruka kedas ha&rsquo;u nia staf sira prepara vizita ida ne&rsquo;e.&rdquo; Chefe Estado responde.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente Rep&uacute;blika hatutan tan katak: &ldquo;Iha sexta-feira (15/3) ha&rsquo;u asina surat hodi informa ba Parlamentu. S&aacute;badu (16/3) ha&rsquo;u aranka. Entaun tempu la iha atu halo buat hotu. Maib&eacute; ha&rsquo;u he&rsquo;in katak aban-bainrua vizita hotuhotu ne&rsquo;eb&eacute; iha, ne&rsquo;eb&eacute; planeadu liu, bele iha tempu liu hodi f&oacute; deputadu hotuhotu atu expresa nia hanoin ba Prezidente ninia visitas&rdquo;. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-hatan-ba--345939]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-hatan-ba--345939]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputado Fretilin Preokupa Roo Nakroma]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Reprezentante povu iha uma fukun Parlamentu Nasional (PN) husi bankada Fretilin, Inacio Morreira preokupa ho Ro&rsquo;o Nakroma nebe durante ne&rsquo;e halao operasaun tula passajeiro sira ba Oecussi no Atauro seidauk halao manutensaun.<br /><br />&ldquo;Ita hatene katak roo ida deit, ita tenki fo atensaun koidadu ho roo ita nian ne&rsquo;e tuir orariu manutensaun roo nakroma ninian ne&rsquo;e liu tiha ona fulan 6 to ohin loron seidauk ba halo manutensaun mos aloka tiha ona um miliaun dozentus&rdquo;dehan Morreira tersa feira(12/03)iha PN. <br /><br />Tanba ne&rsquo;e nia husu ba governu liu husi ministeriu ne&rsquo;ebe relevante atu buka meios oinsa atu nune&rsquo;e ro&rsquo;o refere bele halao manutensaun.<br /><br />&ldquo;Lalika mai aprezenta&nbsp; argumentas oi-oin tenki buka duni meus ruma oinsa bele haruka ona roo nakroma ne&rsquo;e&nbsp; halo manutensaun atu nune&rsquo;e labele difikulta povu ki&rsquo;ak nia movimentu&rdquo;hatutan nia.(CJITL/Olan)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-fretilin-preokupa-roo-345938]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-fretilin-preokupa-roo-345938]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Repúblika Entrega Tratór Ba Grupu Khamea]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika reprezentadu liu hosi Xefe da Casa Civil,&nbsp; Fidelis Leite&nbsp; Magalh&atilde;es,&nbsp; iha&nbsp; s&aacute;badu&nbsp; (2/3/2013) semana kotuk&nbsp; entrega&nbsp; trat&oacute;r&nbsp; ida&nbsp; ba&nbsp; organizasaun&nbsp; komunit&aacute;ria Haburas Mikro Ekonomia Agrikultura (KHAMEA) iha suku Lore I, subdistritu Lospalos, distritu Lautem.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu ne&rsquo;ebe CJITL simu katak objetivu ba oferta ida‐ne&rsquo;e atu tulun sira halo natar laran no utiliza iha toos laran iha &aacute;rea ne&rsquo;eb&aacute; kuda ai‐han, no m&oacute;s habarani ema atu hamenus soro (kasa) balada fuik sira iha &aacute;reas protejida hodi bele kontribui ba protesaun biodiversidade iha rai ne&rsquo;eb&eacute; nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Fidelis Magalh&atilde;es nian, Prezidente Rep&uacute;blika apresia tebes kooperasaun entre Prezid&eacute;nsia Rep&uacute;blika no Aj&eacute;nsia Espa&ntilde;&oacute;la ba Kooperasaun Internasion&aacute;l ba Dezenvolvimentu (AECID) ho Grupu KHAMEA ne&rsquo;eb&eacute; iha kompromisu ba produsaun ai‐han, jeralmente hamenus depend&eacute;nsia ba importasaun hah&aacute;n no protesaun natureza lok&aacute;l.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe da Casa Civil hatutan katak liuhosi apoiu ida‐ne&rsquo;e, hein katak ba futuru soro (kasa) balada fuik menus ona.</p>
<p style="text-align: justify;">Fidelis Magalh&atilde;es hatutan m&oacute;s katak bele karik suku ka lok&aacute;l ida‐ne&rsquo;e aban‐ bainrua bele sai transformadu ba atrasaun tur&iacute;stika.</p>
<p style="text-align: justify;">Liu hosi&nbsp; Prezid&eacute;nsia&nbsp; no&nbsp; AECID&nbsp; ninia&nbsp; programa&nbsp; LUPADE,&nbsp; atu&nbsp; f&oacute;&nbsp; m&oacute;s&nbsp; treinamentu&nbsp; ba&nbsp; grupu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-entrega-t-344905]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-entrega-t-344905]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[ Promulga OJE 2013: JSMP husi Prezidente Republika atu fo apela forte ba governu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente da Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak (TMR) iha&nbsp; loron 1 fulan Marsu liu ba promulga ona Orsamentu Jer&aacute;l Estadu (OJE) ba tinan 2013, hafoin Parlamentu Nasion&aacute;l aprova iha 18 Fevereiru 2013. Iha promulgasaun ne&rsquo;e, Prezidente anexa mos notas jer&aacute;l balu ne&rsquo;eb&eacute; ejiz&eacute; ba governu atu kumpri ho responsabilidade kona-ba ezekusaun orsamentu ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Direitor Judicial System Monitoring Program (JSMP), Luis de Oliveira Sampaio katak apelo Prezidente da Rep&uacute;blika ne&rsquo;e importante hodi evita iregularidade iha ezekusaun orsamentu ne&rsquo;e, hodi nune&rsquo;e orsamentu refere bele hatan problema povu nian.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;JSMP hanoin katak orsamentu ne&rsquo;eb&eacute; boot maibe ho nia alvu no priopridade ne&rsquo;eb&eacute; la realistiku bele fo fatin ba risku no iregularidade iha nia implementasaun tanba ita nia sistema kontrola ne&rsquo;eb&eacute; seidauk metin. Tanba ne&rsquo;e, s&eacute; Prezidente la veta orsamentu ne&rsquo;e, JSMP enkoraja Prezidente atu uja nia kapasidade hanesan Xefe Estadu atu kontrola ezekusaun orsamentu ne&rsquo;e hodi benefisia interese povu nian, &rdquo; dehan Luis de Oliveira.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha Prezidente Taur nia notasaun, bolu atensaun ba governu atu bele ezekuta orsamentu ida ne&rsquo;e ba duni preoridade sira, la&rsquo;os ho optimismu deit atu halo projetu bo&rsquo;ot, maib&eacute; nunka realiz&aacute;. Prezidente refere ezemplu iha ezekusaun orsamentu 2012 iha infrastrutura so bele atinje de&rsquo;it 29%. <br /><br />Prezidente mos preokupa kona-ba inflasaun ne&rsquo;eb&eacute; kontinua afeita makas ba nasaun durante tinan rua kotuk inklui ba aktus peskas ill&eacute;gal sira ne&rsquo;eb&eacute; prez&uacute;dika estadu Timor Leste lakon osan millaun U$20 kada tinan.</p>
<p style="text-align: justify;">Parte seluk, Prezidente Taur lamenta mos kona-ba estrutura ba gastus iha orsamentu 2013, ne&rsquo;eb&eacute; nia alokasaun orsamentu ki&rsquo;ik liu iha areas prinsipial sira hanesan edukasaun hetan de&rsquo;it 5,6%, sa&uacute;de 3,7% no ba set&oacute;r agrikultura hetan de&rsquo;it 1,5% ho maioria populasaun 80% moris ho vida agrikultura. Ho nune&rsquo;e, Prezidente husu ba governu atu j&uacute;stifika ba p&uacute;bliku kona-ba projetu Tasi Mane iha Costa Sul ne&rsquo;eb&eacute; gasta osan barak no kontrariu ho alokasaun ba &aacute;rea dezenvolvimentu h&uacute;manu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/promulga-oje-2013-jsmp-husi-pr-344904]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/promulga-oje-2013-jsmp-husi-pr-344904]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Militar no Polisia Indonezia Prende Mina Tonelada ida resin iha Fronteira  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">ATAMBUA: Militar Indonezia husi Unidade Seguransa Fronteira (Satgas Pamtas)&nbsp; ho Timor-Leste, Domingo (03/03) mais ou menus tuku 10.00 Oras Indonesia nian, susesu halo kapturasaun ba 1,4 tonelada mina ilegal, ne&rsquo;eb&eacute; atu hatama ba parte Timor-Leste, liu husi tasi fronteira nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Hanesa haktuir husi jornal Pos Kupang, iha Segunda (04/03) Polisia Indonezia Distritu Belu nian m&oacute;s, susesu halo kapturasaun mina masa 10, ne&rsquo;eb&eacute; tula ho mikrolet &ldquo;Bianglala&rdquo; iha Suco Salore, area fronteira.</p>
<p style="text-align: justify;">Suspeitu sira no m&oacute;s evidensia hirak ne&rsquo;e, agora detein hela iha Polisia Distritu Belu.  Komandante Unidade Seguransa Fronteira&nbsp; Indonezia &ndash; Timor Leste, Major (Inf) Ferddino Silalahi, hato&rsquo;o kestaun ne&rsquo;e liu husi ofisiais lei nian, Tenente (CHK) Danu M, no Komandante Polisia Distritu Belu nian, Adjuntu Komisariu Polisia Yudi Priyono, liu husi Komandante Unidade Krimi, Tenente Jeffris Fanggidae, ba jornalista iha Atambua, Segunda (04/03).</p>
<p style="text-align: justify;">Danu hateten nuudar komitmentu, militar Indonesia tenki halo seguransa iha area terrestes m&oacute;s tasi fronteira entre Indonesia ho Timor-Leste. Aktividade ida ne&rsquo;e atu minimiza hahalok ilegal. Hanesan hatama ilegal mina ba Timor-Leste.</p>
<p style="text-align: justify;">Operasaun ne&rsquo;e, tuir Danu, tuir keixa ne&rsquo;eb&eacute; komunidade iha area Atapupu hato&rsquo;o katak iha oknum balun iha area ne&rsquo;e, subar mina para hatama ilegal ba Timor-Leste. Depois simu informasaun ne&rsquo;e, membru militar Indonesia balun diretamente tuun ba baze no hetan kedas oknum ida ho inisial SN, ne&rsquo;eb&eacute; tula hela mina ilegal iha masa laran.</p>
<p style="text-align: justify;">Tanba mina ho volume barak, membru militar Indonesia ne&rsquo;e kaptura kedas SN no lori nia ho evidensia hirak ne&rsquo;e ba iha estasaun Polisi Distritu Belu nian. &ldquo;Mina ne&rsquo;eb&eacute; ami kaptura hanesan gazolina 35 masa ho total hamutuk 1.155 litru, gazoel 264 litru iha masa 8. Ami entrega ona evidensia hirak ne&rsquo;e no m&oacute;s suspeitu para hetan prosesu iha Polisia Distritu Belu,&rdquo; hateten Danu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha fatin hanesan, Komandante Unidade Krimi Polisia Distritu Belu nian, Jeffris hateten, tuir ordem komandante, operasaun ba aktividade ilegal tenki kontinua nafatin ba oin. &ldquo;Evidensia hanesan gazolina masa 10 ami kaer tiha ona hamutuk ho mikrolet ne&rsquo;eb&eacute; tula mina hirak ne&rsquo;e. Atu hatene se mak nain husi sasan hirak ne&rsquo;e, ami m&oacute;s halo tiha ona investigasaun ba kondutor mikrolet refere,&rdquo; dehan Jeffry. (Pos Kupang*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/militar-no-polisia-indonezia-p-344903]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/militar-no-polisia-indonezia-p-344903]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PR Hato'o Mensajen kondolensias ba Venezuela ba Hugo Chavez nia Mate]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) Quarta feira ne'e (6/3) hasai mensajen kondelensia ba estado no povu Venezuela hafoin Prezidente Hugo Chavez iha Terca feira kalan.<br /><br />"Hodi naran Estadu no povu Rep&uacute;blika Demokr&aacute;tika Timor Leste nian, Prezidente Republika aprezenta ninia sinseras kondol&eacute;nsias ba governu no povu Rep&uacute;blika Bolivariana Venezuela tan mate S.E. Prezidente Hugo Ch&aacute;vez ne&rsquo;eb&eacute; fila hikas ba Aman Maromak iha tersa feira 5 Marsu 2013" haktuir komunikado imprensa ne'ebe husi gabinete Prezidensia nian.<br /><br /><br />"Iha tempu triste ida e&rsquo;e, Timor Leste hamutuk ho povu Venezuela ne&rsquo;eb&eacute; lutu daudaun ba sira nia lider. Ami nia fuan laran tomak hamutuk ho fam&iacute;lia no maluk doben Prezidente Ch&aacute;vez nian. Ami nia neon laran no orasaun hamutuk ho imi no povu Venezuela." remata komunikado ne'e.<br /><br />Tuir noticia ne'ebe fo sai husi Reuters, Chaves nia isin mate sei hakoi iha Sexta feira semana ne'e no estado Venezuela mos deside lutu durante loron hitu ba faliceo Chavez nian. (*/CJITL)&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-hatoo-mensajen-kondolensias-344855]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-hatoo-mensajen-kondolensias-344855]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Editorial konaba Hugo Chavez nia Mate: Lider iha Mundo nia steitmentu iha Twitter no Media]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:47 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Venezuela, Vice Prezidente Venezuela, Nicolas Maduro liu husi televizaun nasional nasaun ne'eba nian konfirma ba mundo iha Quarta feira dader (6/3) oras Timor Leste nian katak Prezidente Hugo Chavez konfirmado mate iha Hospital Militar Caracas hafoin sofre moras kankro tinan rua resin.<br /><br />Hugo Chavez mate ho idade tinan 58 hafoin lidera nasaun venezuela durante tinan sanulu resin ha'at (14) iha nasaun amerika latina ne'e.<br /><br />Hafoin noticia ne'e, Ministru Defeza Venezuela, Diego Molero apela imediatamente liu husi kanal televizaun nasaun nian katak militar venezuela sei garante unidade, trankuilidade no sei salva guara nasaun nia soberano no fo apoiu tomak ba Vice Presidente Nicolas Maduro atu kontinua lidera nasaun.<br /><br />Tuir mai ne'e, redasaun CJITL haktuir komentarius no sentimentus kondolensias husi lider iha mundo tomak konaba Chavez nia mate, editor CJITL decide hatun mensajen orijinal (laiha tradusaun) husi steitmentu sira ne'ebe redasaun rekolha husi&nbsp; Twitter no Reuters.<br /><br />Mensajen primeiru tuir mai ne'e haktuir husi Henrique Carpriles, eis kandidatu presidensial Venezuela n'eebe lakon iha votasaun bainhira kompete ho Chavez iha tinan 2012.<br /><strong><em><br /></em></strong><em>&ldquo;Mi solidaridad a toda la familia y seguidores del Presidente Hugo Ch&aacute;vez,abogamos por la unidad de los venezolanos en este momento&rdquo;&nbsp; &mdash; Henrique Capriles R. (@hcapriles) March 5, 2013</em><strong><em><br /></em></strong><br />&nbsp;Mensajen tuir fali mai husi Primeiru Ministru Canada, Stephen Harper;<br /><em><strong>&nbsp;<br /></strong>"I would like to offer my condolences to the people of Venezuela on the passing of President Ch&aacute;vez.  Canada looks forward to working with his successor and other leaders in the region to build a hemisphere that is more prosperous, secure and democratic.  At this key juncture, I hope the people of Venezuela can now build for themselves a better, brighter future based on the principles of freedom, democracy, the rule of law and respect for human rights."</em><br />&nbsp;<br />Mensajen kondolensia tuir mai, husi Prezidente Estados Unidos Amerika, Barrack Obama;<br /><strong><em><br /></em></strong><em>"At this challenging time of President Hugo Chavez&rsquo;s passing, the United States reaffirms its support for the Venezuelan people and its interest in developing a constructive relationship with the Venezuelan government. As Venezuela begins a new chapter in its history, the United States remains committed to policies that promote democratic principles, the rule of law, and respect for human rights."</em><br /><br />Eis Prezidente Mexico nia steitmentu ba Chavez nia mate iha Twitter;<br /><br /><em>&ldquo;Mis condolencias a la familia y seguidores de Hugo Ch&aacute;vez y con los venezolanos. Que Venezuela defina su camino por la v&iacute;a democr&aacute;tica. &mdash; Felipe Calder&oacute;n (@FelipeCalderon) March 5, 2013</em></p>
<p style="text-align: justify;">Evo Morales, Prezidente Bolivia hanesa haktuir husi Televizaun Aljazeerah hato;o tiha ona nia steitmentu kondolensia ba familia Chavez no mos povu venezuela.<br /><br /><em>"It hurts, but we must stand united in this process of liberation, not only of Venezuela but of the whole region..." Morales said. "Chavez is now more alive than ever".</em><br /><br />Sekretariu Estranjeiru Britaina, William Hague nia steitmentu kondolensia;<br /><br /><em>&ldquo;I was saddened to learn of the death of President Hugo Chavez today. As President of Venezuela for 14 years he has left a lasting impression on the country and more widely. I would like to offer my condolences to his family and to the Venezuelan people at this time&rdquo;. </em><br /><br />Tuir mia steitmentu kondelensia husi Eis Prezidente Estados Unidos Amerika, Jimmy Carter;<br /><br /><em>President Ch&aacute;vez will be remembered for his bold assertion of autonomy and independence for Latin American governments and for his formidable communication skills and personal connection with supporters in his country and abroad to whom he gave hope and empowerment. During his 14-year tenure, Ch&aacute;vez joined other leaders in Latin America and the Caribbean to create new forms of integration. Venezuelan poverty rates were cut in half, and millions received identification documents for the first time allowing them to participate more effectively in their country's economic and political life.</em></p>
<p style="text-align: justify;">Bainhira editorial ne'e hatun; lideransa iha mundo tomak kontinua fo sentimentus oin oin liu husi kanal media publiku no social media hanesan twitter no facebook. */CJITL</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/editorial-konaba-hugo-chavez-n-344819]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/editorial-konaba-hugo-chavez-n-344819]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Eis Refujiado Timor oan iha Fronteira hein politika Estado TL ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Kupang, Grupo eis refujiado Timor oan ne&rsquo;ebe rezide iha Kupang, Indonesia haktuir katak sira oras ne&rsquo;e hein hela politika estado Timor Leste nian konaba sira nia statuto atu fila mai nasaun ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Jornal Indonezia, Kompas haktuir iha Segunda feira ne&rsquo;e (4/3) katak eis refujiado sira ne&rsquo;e pronto atu fila mai Timor bainhira estado nasaun ne&rsquo;e hasai esteitmentu ofisial ruma konaba garante siguransa bainhira sira fila.</p>
<p style="text-align: justify;">Luis Pinto hanesan lia na;in iha Tuapuka, Kupang ne&rsquo;ebe mos hanesan eis refujiado Timor oan hateten katak maioria sira hakarak fila maibe sei hein deit desizaun ou politika husi estado Timor Leste nian.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Kleur ka lais ami sei fila, tamba iha ne&rsquo;e ami moris terus los durante tinan 12 no ami kontinua hela nafatin iha kampu refujiado nian&rdquo; Luis haktuir hanesan&nbsp; reporta husi Kompas.</p>
<p style="text-align: justify;">Nia mos haktuir katak iha eis refujiado kuaze rihun atus ida (100.000) no sira hotu hein hela politika husi prezidente foun Timor Leste nian.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ami husu deit garante seguransa, konaba uma no rai ami sei haka;s an rasik, importante liu mak ami hetan seguransa bainhira fila&rdquo; haktuir&nbsp; Luis. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/eis-refujiado-timor-oan-iha-fr-344799]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/eis-refujiado-timor-oan-iha-fr-344799]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PNTL Tenki Vizilansia iha Tempu kalan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Relasiona ho kazu oho malu ne&rsquo;ebe akontese iha Dili no Ermera foin lalais ne&rsquo;e, reprezentante povu&nbsp; iha uma fukun Parlamentu Nasional husu ba Polisia Nasional Timor Leste&nbsp; (PNTL) atu kontrola iha tempu kalan tanba durante ne&rsquo;e polisia sira ldun&nbsp; halao patrulha iha kalan.<br /><br />Tuir Deputadu husi bankada Fretilin, Inacio Moreira&nbsp; hateten durante ne&rsquo;e iha tempu kalan la iha polisia ida nebe halao patrulamentu tanba ne&rsquo;e dala barak mosu problemas polisia sira atua tarde.<br /><br />&ldquo;Polisia kalan tenki lao iha dalan, labele toba hela quandu ema baku&nbsp; malu mate tiha maka polisia foin to&rsquo;o, entaun ema sona malu arbiru deit polisia laiha&rdquo;dehan Morreira, Segunda feira ne&rsquo;e (4/3).<br /><br />Iha fatin nebe hanesan mos Deputadu David Dias mos hatutan katak polisia tenki halao patrulemntu iha kalan atu nune&rsquo;e bele&nbsp; evita problemas nebe sempre akontese iha kalan ikus ikus ne&rsquo;e.<br /><br />Reprejentante povu&nbsp; ne&rsquo;e mos husu mos ba iha PNTL atu buka meios oinsa atu&nbsp; nune&rsquo;e bele evita tiha violensia nebe sempre hasoru iha kalan-kalan tanba oras ne&rsquo;e dadaun povu&nbsp; Timor Leste hakarak moris livre laos ho violensia. foto; Guido Goulart. (CJITL/Oland)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pntl-tenki-vizilansia-iha-temp-344798]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pntl-tenki-vizilansia-iha-temp-344798]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Torneiu Dom Bosco Cup, Nakata Sai Vensedor]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Baucau, Torneio Dom Bosco Cup ne'ebe realiza durante fulan rua (Janeiru 2013 &ndash; Febreiru 2013)&nbsp; iha Sub Distrito Venilale, Distrito Baucau, Ekipa Jogador husi Grupo Nakata sai hanesan primeiru vensedor ba iha torneio ne&rsquo;e hafoin halakon ekipa Loro Matan ho rejultadu 3-1.<br />&nbsp;<br />Jornalista CJITL ne'ebe halo kobertura ba jogus finais torneiu ne'e reporta katak husi torneiu ne'e Ekipa Loro-Matan priense segundo lugar, ekipa Monte iha terceiro lugar hafoin halakon&nbsp; ekipa Adadi Muda ho rejultadu 4-1.<br /><br />Grupo futebol ne'ebe partisipa iha torneiu ne&rsquo;e hamutuk sanulu resin lima (15) ne'ebe kompostu husi ekipa Gawai,Waitacai,Coqueiros A no B, Le&atilde;o ,Waikele, Uniber, Unica, Heveni, Slash, Adadi Muda,Monte, Loromatan no Nakata.<br /><br />Tuir observasaun CJITL, aktividades torneiu ne'ebe hahu iha&nbsp; loron&nbsp; 4&nbsp; Janeiro no remata iha loron 24 Febreiru ne'e lao ho normal tanba hetan seguransa husi Polisia Nasional Timor Leste - PNTL no mos Ekipa Task Force Baucau.(CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/torneiu-dom-bosco-cup-nakata-s-344545]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/torneiu-dom-bosco-cup-nakata-s-344545]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ilidio:Kompania Barak Hahu Implementa Salario Minimu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sekretario Estadu Politika Formasaun&nbsp; Profisional no Empregu (SEPFOPE) Ilidio Ximenes&nbsp; hateten&nbsp; hafoin governu liu husi SEPFOPE hasai lei konaba salario minimu dadaun kompania barak maka implementa tiha ona maibe iha balun seidauk tanba presija halao sosializasaun no habelar informasaun.<br /><br />&ldquo;Lei Salariu minimu ne&rsquo;e implementa dadauk ona iha kompania barak maka&nbsp; hahu implementa&rdquo;dehan Ilidio Kuarta feira(28/02) ba jornalista hafoin&nbsp; partisipa kongresu&nbsp; Konfederasaun Sindikatu Timor Leste&nbsp; KSTL nian iha salaun Delta Nova.<br /><br />Sekretario Estadu&nbsp; ne&rsquo;e&nbsp; hatutan katak tinan ida ne&rsquo;e planu SEPFOPE nian sei tun ba iha baze atu halo sosializasaun no mos&nbsp; fahe informasaun konaba lei refere.<br /><br />Ilidio mos hatutan katak oras ne&rsquo;e dadaun kompanhia nebe la halo tuir lei salario minimu nian iha balun hetan ona multa kuaze osan trinta mill dollars amerikanu no kompanhia nebe la halo tuir lei salario minimu nian kuaze 30 resin.(CJITL/olan)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ilidiokompania-barak-hahu-impl-344495]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ilidiokompania-barak-hahu-impl-344495]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[EP Aimutin Husu Aumenta Aula Eskola ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Direitor Eskola Primaria no 9 Aimutin - Dili, Rogerio Soares&nbsp; hateten prosesu aprendizajen iha eskola refere sempre hetan difikuldade iha salas de aula aprendizajen tamba menus husi numero estudantes ne&rsquo;ebe iha.<br /><br />Iha fatin nebe hanesan&nbsp; profesora Maria da silva hatutan preokupasaun ne&rsquo;ebe maka oras ne&rsquo;e dadaun eskola ne&rsquo;e infrenta maka infrastruturas de sala aprendizajen nian ne&rsquo;ebe antes ne&rsquo;e hetan ona estraga husi udan bo&rsquo;ot ne&rsquo;ebe akontese iha Dili foin lalais no seidauk hadia nune&rsquo;e estudante barak mak la hetan aulas atu tuir prosesu aprendizajen.<br /><br />&ldquo;Ami hakarak husu ba Governo atu tau&nbsp; matan ba&nbsp; ami nia eskola ida ne&rsquo;e,nune&rsquo;e bele aumenta tan&nbsp; sala&nbsp;&nbsp; de aula ami husu &nbsp;liu- liu ba Ministeriu Edukasau tenki&nbsp; tun ba baze atu nune&rsquo;e kontrola eskola- sira&nbsp; nia kondisaun&rdquo;dehan Maria.<br /><br />Eskola refere rejistu alunus hamutuk 1.139 maibe salas 9 deit tanba ne&rsquo;e la susfisiente ba sira maske eskola balun iha dader, &nbsp;meiudio no loraik,<br /><br />Nia mos hatutan professor iha eskola refere hamutuk 26 kontratadu no nain rua seluk voluntario.(CJITL/Oland)&nbsp; &nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ep-aimutin-husu-aumenta-aula-e-344494]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ep-aimutin-husu-aumenta-aula-e-344494]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Parlamentu Nasional sei halo estudo komparativu konaba nesesidade povu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Reprejentante povu&nbsp; iha uma fukun Parlamentu Nasional husi Partido Demokratico-PD Adriano de Nascimento,Ttersa (26/02) foin lalais ne&rsquo;e hateten durante ne&rsquo;e povu&nbsp; barak&nbsp; preokupa makas konaba higinie no saneamento nune&rsquo;e deputado&nbsp; sira sei halao estudu komparativu antes entrega ba iha kompanhia ruma atu halao servisu hodi responde nesedidade povu nian.<br /><br />&ldquo;Durante ne&rsquo;e ami ba halo halo fiskalizasaun,komunidade sira &nbsp;preokupa liu maka &nbsp;maka be mo&rsquo;os no estradas tanba ne&rsquo;e ami sei halo estudsu&rdquo; dehan Adriano.<br /><br />Iha fatin ne&rsquo;ebe hanesan Deputadu Manuel&nbsp; da Costa Guterres husi komisaun D asuntu ekonomia no dezenvolvimentu&nbsp; hatutan katak nia parte apresia tebes ho relatorio nebe hato&rsquo;o husi komisaun E ne&rsquo;ebe trata asuntu infraestrutura no relatorio ne&rsquo;e iha hela prosesu estudu komparativo ida.<br /><br />Antes ne&rsquo;e komisaun E parlamentar aprezenta relatorio ida ba komisaun D konaba rezultado fiskalizaun nian konaba infrastrutura, transpartes no komunikasoens. &nbsp;(CJITL/Oland)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/parlamentu-nasional-sei-halo-e-344493]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/parlamentu-nasional-sei-halo-e-344493]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Produtu Rai Liur Hamate Merkado Local]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Tuir vendedores ne&rsquo;ebe halao sira nia kna&rsquo;ar&nbsp; iha merkadu hali laran senti triste ho kondisaun agora tanba susar ba sira atu halao vida moris tanba oras ne&rsquo;e dadaun produtu mai husi rai liur barak no hamate sira nia produtu iha merkado local.<br /><br />Tuir vendedor Domingos de Sousa konsidera &nbsp;produtu nebe mai husi &nbsp;rai liur hamate ona produtu local ne&rsquo;ebe fa&rsquo;an iha merkado sira tanba ema hotu &ndash;hotu oras ne&rsquo;e dadaun ba deit iha lojas.<br /><br />&ldquo;Agora dadaun ami ne&rsquo;ebe moris hanesan fila liman iha ne&rsquo;e ami senti araska los tanba ami nia sasan iha ne&rsquo;e fa&rsquo;an dala ruma ema la mai hola liu maibe sira dala ruma ba hola deit produtu husi rai liur tanba ne&rsquo;e fo impaktu tebes mai ami nia moris&rdquo;dehan Domingos.<br /><br />Iha fatin ne&rsquo;ebe hanesan vendedor Antonia da silva mos hatutan katak ho kondisaun refere mos halo sira susar atu hetan netik osan oitoan hodi nune&rsquo;e bele sustenta familia uma laran.<br /><br />&ldquo;Ema la hola entaun susar ba mi atu sustenta ami nia familia no dudu oan sira ba iha eskola&rdquo;dehan Antonia.<br /><br />Tuir sira katak dala ruma loron tomak hetan deit rendimentu ne&rsquo;ebe oitoan tanba ema hotu-hotu ba hola iha loja susar ba sira atu buka moris ho produto lokal ne&rsquo;ebe fa&rsquo;an iha merkado. (CJITL/Calistro)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/produtu-rai-liur-hamate-merkad-344176]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/produtu-rai-liur-hamate-merkad-344176]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ensinu Sekundaria Finantil Preokupa ho Livros ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Director Ensinu sekundaria Finatil Aimutin Dili, Salvador Alves &nbsp;hateten oras ne;e dadaun preokupa&nbsp; hela ho livru referensias hodi hanorin alunus tanba tuir nia katak livros hirak nebe oras ne&rsquo;e dadaun iha ba primeiro ano deit.<br /><br />&ldquo;Ami nia preokupasaun durante ne&rsquo;e maka&nbsp; livros referensias hodi hanorin, antes ne&rsquo;e ba primeiro ano &nbsp;ami hetan ona maibe segundo ano seidauk iha&rdquo;dehan Salvador Kinta (21/02)iha nia kna&rsquo;ar fatin ES aimutin Dili.<br /><br />Konaba livro nebe seidauk iha nia parte hat&rsquo;o tiha ona ba iha orgaun nebe kompetente atu nune&rsquo;e oinsa bele buka meios oinsa atu nune&rsquo;e bele fo ba iha eskola refere hodi nune&rsquo;e bele hadia liu tan prosesu aprendizajen.<br /><br />Iha fatin nebe hanesan&nbsp; estudante Juvelina Maria Madeira&nbsp; hateten nia sentri&nbsp; triste wainhira udan tau tanba bele preojudika sirania prosesu aprendizajen.<br /><br />&ldquo;Ami&nbsp; husu ba iha Ministeriu Edukasuan atu&nbsp; bele tau matan mai ami nia eskola tuir nesesidade ne&rsquo;ebe ami nia mestri sira presiza no mos alunus sira nia preokupasaun&rdquo; Estudante ne&rsquo;e hateten. <br /><br />Eskola Sekundaria Publika Finantil iha salas hamutuk 15 ho total alunu hamutuk na&rsquo;in 1.358 no professores hamutuk 54. (CJITL/Oland)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ensinu-sekundaria-finantil-pre-344175]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ensinu-sekundaria-finantil-pre-344175]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Telkomcel Hetan Surpreza Bo’ot]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Tuir orariu, Telkomcel Timor-Leste ofisialmente sei halo lansamentu bo&rsquo;ot (grand launching) iha 13 de Mar&ccedil;u 2013.&nbsp; Nu&rsquo;udar grupu husi kompanhia bo&rsquo;ot Telekomunikasaun Indonesia (Telin) nian, Telkomcel Timor-Leste distribui ona kartaun SIM (sim card) ne&rsquo;eb&eacute; hetan susesu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ha&rsquo;u nia laran kontenti, tanba hetan surpreza bo&rsquo;ot husi povu Timor-Leste,&rdquo; hatete CEO Telkomcel Timor-Leste, Dedi Suherman foin lalais ne&rsquo;e iha Telkomcel Plaza, Dili.<br /><br />Tuir Suherman, wainhira hala&rsquo;o lansamentu iha dia 17 de Janeiru 2013, Telkomcel Timor-Leste hatudu kedas komitmentu, para serve ninia kliente sira iha dia 7 de Fevereiru 2013 ho distribuisaun kartaun Telkomcel (sim card) iha luron cidade Dili nian ho folin USD 2.00, inklui kreditu USD 1.00 iha kada kartaun Telkomcel (sim card) nia laran. <br /><br />Iha kartaun Telkomcel hirak ne&rsquo;e, iha m&oacute;s kreditu bonus koalia 100 minutus entre kartaun Telkomcel (On-net ), 100 SMS (on-net) no 100 MB (megabite) koneksaun internet, to&rsquo;o 14 de Fevereiru 2013. <br /><br />&ldquo;Objetivu seluk husi distribuisaun kartaun Telkomcel hirak ne&rsquo;e, ami hakarak koko ami nia rede, traf&iacute;ku no m&oacute;s hala&rsquo;o evaluasaun ba rede distribuisaun, kapasitasaun no preparasaun, para bele serve klientes Telkomcel ho diak iha futuru,&rdquo; dehan Suherman.<br /><br />Iha dia 14 de Fevereiru 2013 kalan, Telkomcel m&oacute;s hala&rsquo;o ona aktividade &ldquo;Valentine Day Music&rdquo; iha Palacio do Governo oin. Tuir Suherman, aktividade ida ne&rsquo;e atu hametin naran no emblema Telkomcel, iha povu Timor-Leste nia fuan laran.<br /><br />&ldquo;Nu&rsquo;udar rede broadband ne&rsquo;eb&eacute; diak liu iha Timor-Leste. Telkomcel sei hametin liu-tan relasaun ho povu Timor-Leste, liu husi eventu komunidade juventude internet Dili. Objetivu husi eventu hirak ne&rsquo;e, atu hametin liu-tan misaun Telkomcel, nu&rsquo;udar inovador ne&rsquo;eb&eacute; diak liu iha ninia produtu no servisu. Telkomcel Timor-Leste m&oacute;s sei fasilita aktividade juventude hanesan gathering, hasoru malu offline, seminariu ho aktividade seluk tan,&rdquo; hatete Suherman.<br /><br /><br />Nia m&oacute;s espera, ho aktividade hirak ne&rsquo;e Telkomcel Timor-Leste bele fasilita ninia kliente sira ho kompletu.&nbsp; Inklui m&oacute;s, hala&rsquo;o interkoneksaun ho operador seluk hanesan Timor Telecom no m&oacute;s Viettel, molok Telkomcel hala&rsquo;o ninia lansamentu bo&rsquo;ot (grand launching).<br /><br />&ldquo;Ho ida ne&rsquo;e, Telkomcel Timor-Leste hakat ba oin para bele serve povu Timor-Leste ho rede telekomunikasaun ne&rsquo;eb&eacute; diak liu,&rdquo; hatutan Suherman. (*)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/telkomcel-hetan-surpreza-boot-339624]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/telkomcel-hetan-surpreza-boot-339624]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Moras TBC kontinua a’as Iha Klinika Bairro Pite]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Responsavel klinika Bairro Pite, Doutor Daniel Murphy hateten oras ne&rsquo;e dadaun moras ne&rsquo;e be domina iha klinika refere maka morasTuberculozu ou TBC.<br /><br />&ldquo;Oras ne&rsquo;e dadaun iha ne&rsquo;e moras ne&rsquo;ebe a&rsquo;as liu maka TBC, kompara ho fulan kotuk hanesan deit la iha seluk&rdquo;hateten Murphy, Kuarta feira ne'e (20/02) iha nia kna&rsquo;ar fatin.<br /><br />Nia mos hatutan katak moras hirak ne&rsquo;e afeta liu ba iha ema boot inklui mos labarik kiik.<br /><br />Nia mos hateten difikuldades nebe oras ne&rsquo;e dadaun klinika refere infrenta maka transporte atu hala'o operasaun susar liu tanba oras ne&rsquo;e dadaun tempu udan no dala ruma iha fatin balun ema taka dalan no susar ba sira atu halao movimentu wainhira ba foti pasiente sira.(CJITL/Olan)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-tbc-kontinua-aas-iha-kli-339623]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-tbc-kontinua-aas-iha-kli-339623]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LABEH Ezije Atensaun Parlamentu Nasional ba Esbosu Lei Anti Korupsaun ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Lalenok Ba Ema Hotu &ndash; LABEH hanesan ONG Anti Korupsaun, uluk liu hakarak hato&rsquo;o parabens ba reprezentante povu iha Parlamentu Nasional (PN) ba aprovasaun Lei Orsamentu Jeral do Estado (OJE) 2013 ho unanimidade,votus afavor 64 ne&rsquo;ebe marka mos hanesan konverj&eacute;nsia politika ida atu hamoris din&aacute;mika foun hodi harii demokrasia,&nbsp; hafoin tinan sanulu independente.</p>
<p style="text-align: justify;">LABEH konsidera ne&rsquo;e la&rsquo;os buat foun iha Parlamentu Nasional tamba aprovazaun ne&rsquo;e hanesan ba dala rua ona akontece iha PN, Deputados sira antes ne&rsquo;e aprova mos ho unanimidade proposta lei ho numero 9/2005 loron 3 fulan Agostu, Lei Fundu Petrol&iacute;feru no Terca feira semana ne&rsquo;e (18/2) aprova mos ho unanimidade (votus afavor 64) Lei OJE 2013.</p>
<p style="text-align: justify;">LABEH ne&rsquo;ebe mos hanesan membru kontaktu ba International Budget Partnership hakarak fo sai ba publiku rezultado survey&nbsp; mundial ida konaba jestaun transparencia ba orsamentu estado ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o husi Open Budget Survey ne&rsquo;ebe Timor Leste rasik hetan score 36 ne&rsquo;ebe kompara ho relatorio survey tinan rua liu ba Timor Leste hetan score 34 husi total score 100.</p>
<p style="text-align: justify;">Liu husi Direitor Executivu Julio Gil da Silva Guterres, LABEH oficialmente hakarak bolu liu atensaun ba deputados hotu iha Parlamentu Nasional atu fortifika instituisaun estado sira ne&rsquo;ebe hari ona ho misaun atu promove transparencia no akuntabilidade liu husi kombate korupsaun hanesan Komisaun Anti Korupsaun (KAK) hodi bele forte liu tan no iha atu halo fiskalizasaun ba orsamentu estado no iha Nehan atu tata koruptor sira ne&rsquo;ebe la kontribui ba prosesu hametin boa governasaun iha durante exekusaun OJE 2013.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Gil da Silva katak dalan legal ida ne&rsquo;ebe PN tenki foti hanesan komitmentu atu hametin KAK ne&rsquo;ebe hari tinan tolu ona (Febreiru 2010 &ndash; Febreiru 2013) maske sidauk hatudu servisu ne&rsquo;ebe signifikante maka liu husi aprovasaun esbosu lei korupsaun ne&rsquo;ebe iha ona meja parlamentar.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Timor Leste nia komitmentu atu hamosu grupo kontra korupsaun ne&rsquo;e barak loz ona, ita hahu ho Inspektur Jeral de Republika, Provedoriados Direitos Humanos e Justica (PDHJ), Forum Nasional Kontra Korupsaun iha (hari iha Delta Nova 24 Maiu 2010), Grupo Parlamentar ba Anti Korupsaun (GOPAC),&nbsp; Ratifika Konvensaun Nasoens Unidade Kontra Korupsaun (UNCAC) iha loron 27 Marcu 2009 no Establesementu KAK iha Febreiru 2010, buat sira ne&rsquo;e hotu sei la vale bainhira Lei Anti Korupsaun ida la hetan importansia husi Parlamentu Nasional&rdquo; Gil da Silva hateten.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir LABEH katak, pareser oin oin husi sociedade civil hato&rsquo;o ona ba PN, maibe seidauk hetan importansia husi meja parlamentu nasional, tan ne&rsquo;e LABEH eziji atu iha loron hirak tuir mai PN liu liu komisaun C asuntu anti korupsaun nian atu fasilita hikas debate nakloke ida ho sociedade civil ou plenaria parlementar ida atu halo diskusaun ida klean ba projetu esbosu lei ne&rsquo;ebe kompostu ho kapitulos 4 no artigu 29 ne&rsquo;ebe iha ona meja PN.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Deputados sira presiza estuda no halo esplikasaun halo didiak tamba tuir projeito lei ne&rsquo;e fo esplikasaun klean kona ba tipos de krime iha korupsaun ne&rsquo;ebe projeitu ne&rsquo;e iha krimi rua mak la hakerek iha&nbsp; C&oacute;digo Penal hanesan Tipos krimi &ldquo;o enriquecimento il&iacute;cito&rdquo; (art. 5. do projecto &ndash; exigencia do art. 20 da UNCAC)&nbsp; no&nbsp; &ldquo;a fraude na constru&ccedil;&atilde;o (art. 7. do projecto)&rdquo; Gil hateten.</p>
<p style="text-align: justify;">Direitor Executivo ne&rsquo;e mos husu atu Parlamentu hadia mos artigu sira hanesan &ldquo;penas aplic&aacute;veis a pessoas colectivas&rdquo; (artigo 4. do projeitu) hodi deskrebe klaru katak kuandu kompania halo aktu krimi korrupsaun, estado liu husi Ministeriu Publiku sei deklara kompania ne&rsquo;e bankrut ou buat ida ita bolu &ldquo;Pailit&rdquo; no estado bele rekolha ou foti tomak kompania nia asset. Nune;e mos iha artigu&nbsp; 7 konaba &ldquo;fraude na constru&ccedil;&atilde;o&rdquo;:&nbsp; artigo ida ne&rsquo;e ladun klaru ou jeral liu, tenki esplika konaba konaba tipu de frauda ne&rsquo;ebe mak sei prejudika kualidade projeitu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-ezije-atensaun-parlament-337222]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-ezije-atensaun-parlament-337222]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bendito:OJE 2013  Sei Implementa Tuir Planu Ne’ebe Define Ona]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>Dili, Ministru Edukasaun Bendito Freitas hateten orsamentu jesral estadu ne&rsquo;ebe aprova ona hamutuk 920 milloens resin dollares amerikanu ne&rsquo;e sei aloka tuir planu ne&rsquo;ebe defini ona.<br /><br />Tuir Bendito katak orsamentu ne&rsquo;e sufisiente ona no bele responde ba areas nebe ME define tiha ona iha planu de ME ba tinan ida ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;ita hein katak bele responde kona ba areas&nbsp; prioritaris ne&rsquo;ebe defini tiha ona iha planu asaun Ministeiro ninian, liu-liu konaba formasaun ba profesoris, hadi&rsquo;a infraestructura escola bazikas, pre secular, ensinu Secundariu no teknikas atu bele hare atendementu ba desemvolvementu curiculu&rdquo;dehan Bendito Seginda feira(18/02) ba jornalista iha uma fukun parlamentu nasional.<br /><br />Bendito mos hatutan katak ME sei halo esforsu atu nune&rsquo;e bele responde ba situasaun programa edukasaun nian tanba oras ne&rsquo;e dadaun atu tama ona ba iha fulan marsu nian laran.(CJITL /Fina Araujo da Silva)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/benditooje-2013-sei-implementa-337221]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/benditooje-2013-sei-implementa-337221]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PN Husu Polisia Halao Operasaun Ba Jogus Ilegais iha Rai Laran]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Reprezentante povu iha uma fukun Parlamentu Nasional (PN) husu ba Polisia Nasional Timor Leste-PNTL atu halao operasaun ba jogus ilegais nebe oras ne&rsquo;e dadaun mosu barak iha Timor laran tomak.<br /><br />Chefe bankada Fretilin, Aniceto Guterres husu ba PNTL hodi halao operasaun hodi taka tiha jogus illegal balun nebe oras ne&rsquo;e dadaun sei ejiste nafatin tanba antes ne&rsquo;e governu haruka taka tiha ona jogus ilegais hirak ne&rsquo;ebe halo aktividade hanesan bola guling, kuru &ndash; kuru no jogus seluk ne&rsquo;ebe mai husi nasaun seluk.<br /><br />&ldquo;Ida jogu legal ne&rsquo;e lei fo dalan laiha buat ida mais ilegal klaru tenki taka, ne&rsquo;e governo ho Polisia tenki halo operesaun tenki taka.karik sei la&rsquo;o nafatin signifika governo laiha kapasidade atu kontrola ou&nbsp; polisia laiha kapasidade atu taka&rdquo;dehan Aniceto Sexta(15/02) iha uma fukun PN. <br /><br />Iha fatin ne&rsquo;ebe hanesan II Vice Prezidente PN, Aderito Hugo mos hatutan katak karik iha nafatin jogus illegais iha bairo, populasaun sira tenki informa ba iha polisia hodi halo atuasaun hodi hapara tiha.<br /><br />&ldquo;Karik iha nafatin jogus ileggal,fo hatene ba polisia,tanba sira maka orgaun ida nebe hanesan responsavel&nbsp; ba lei no orden tenki halo atuasaun iha jogos sira ne&rsquo;e&rdquo;hatutan Aderito.<br /><br />Tuir deputadu ne&rsquo;e mos katak tuir lei nebe oras ne&rsquo;e dadaun&nbsp; implemeta katak jogus sosial nian tenki iha lisensa se la iha lisensa husu atu labele halao aktividades. (Olan/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-husu-polisia-halao-operasau-335311]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-husu-polisia-halao-operasau-335311]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEOP  Ezije  Levantamentu  Dadus Ba Projeitu Infraestruturas]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sekretario Estado Obras Publiko-SEOP, Luis Rodrigues hasain despaiso ida hodi ezije&nbsp; ba ekipa tekniku obras publika atu &nbsp;halo levantamentu de dadus ba projeitus infraestruturas hanesan estrada, ponte no konstrusaun sivil seluk.<br /><br />&ldquo;Ho levantamentu&nbsp; de dadus&nbsp; ita bele hatene kondisaun &nbsp;estrada, ponte ka buat ne&rsquo;ebe ke emerjensia, urjenti atu rehabilita deit ka konstrui&rdquo; dehan Luis&nbsp; ba jornalista iha uma fukun Parlamentu Nasional foin lalais ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Sigmifika katak proposta ne&rsquo;ebe mai husi Sefi Aldeias, Sefi do Suco no Administrador Sub Distritus ne&rsquo;e hetan apresiasaun husi&nbsp; Secretariu Estadu atu oinsa bele responde ba nececidade ida ne&rsquo;e, maibe molok ne&rsquo;e tenki iha uluk levamentu dadus&rdquo; hateten Luis bainhira partisipa iha diskusaun orsamentu estado iha espesialidade iha Parlamentu Nasional.<br /><br />Sekretario estadu obras publikas hateten mos katak ho levamentu dadus mak governu bele iha planu ida didiak ba projeitus infraestruturas hotu iha Timor laran. (Fina/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/seop-ezije--levantamentu--dadu-335310]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/seop-ezije--levantamentu--dadu-335310]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fretilin hatudu sinal positivu ba Orsamentu Jeral 2013]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sexta feira semana ne'e, partidu opozisaun Fretilin iha Parlamentu Nasional hatudu sinal diferente bainhira hola parte iha debate no votasaun ba Orsamentu Jeral do Estado (OJE) tinan 2013 nian.<br /><br />Tuir observasaun CJITL iha uma fukun, iha debate orsamentu Sexta feira ne'e, Fretilin nia deputado kuaze maioria vota afavor ba orsamentu Ministeriu Negosius Estranjeirus (MNE) no Sekretariu Estado Politika Formasaun Profesional e Emprego (SEPFOPE).<br /><br />Tuir observasaun nota katak iha diskusaun orsamentu nian, deputado opozisaun halo kritikas makas, bainhira iha votasaun laiha ona vota kontra ba specialidade.<br /><br />Hanesan orsamentu ba MNE; votasaun afavor to'o 62 no abtensaun 3 laiha vota kontra mai husi opozisaun Fretilin.<br /><br />Antes ne'e iha debate jeneralidade, Sekretariu Jeral Fretilin, halo ona deklarasaun politika ida iha parlamentu nasional katak Fretilin sei apoiu tomak planu governu nian ba moris diak povu nian no husu atu hamutuk hodi hari dezenvolvimentu nasaun nian ho motto Fretilin nian durante kampanye eleitoral katak "Hamutuk Ita Bele".<br /><br />Nune'e Primeiru Ministru, Kay Rala Xanana Gusmao ne'ebe dadaun ne'e lidera diskusaun OJE bainhira atu remata diskusaun iha jeneralidade semana kotuk hateten; "Hamutuk Ita Bele, Fiar An La'o Ba Oin no Hari Governu husi Baze".<br /><br />Gusmao hateten liafuan tolu ne'e hodi refere ba vizaun partidu Fretilin, CNRT no PD nian nebe uza hanesan slogan durante kampanye eleitoral iha tinan kotuk. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilin-hatudu-sinal-positivu-329153]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilin-hatudu-sinal-positivu-329153]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Limpeza Jeral bele halo Dili Matak]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Estudante Universitariu iha sidade Dili haktuir katak planu Ministeriu Estatal hodi kria limpeza jeral iha capital ne&rsquo;e bele ajuda fo matak ba sidade nasaun nian sai furak liu tan no fo saude diak ba ema tomak.<br /><br />Tuir estudante Universidade Nasional Timor Lorosae-UNTL Benjamin Rodrigues hateten ho limpeja jeral bele halo sidade mos no livre husi moras.<br /><br />&ldquo;Hau nia hanoin programa ne&rsquo;e diak tanba ita nia sidade ne&rsquo;e for maka barak maibe ho programa hanesan ne&rsquo;e itabele dehan&nbsp; ita nia sidade mos fali ona, tanba se ita la hamos entaun susuk barak bele halo ita moras &rdquo;dehan Benjamin ba CJITL.<br /><br />Iha fatin nebe hanesaan estudante Justina Silvia da Silva mos hateten nia senti kontenti ho programa refere maibe nis husu atu kontinua ba oin nafatin no bebeik.<br /><br />&ldquo;Tuir hau nia hanoin hau senti kontenti maibe hau husu tenki kontinua programa ne&rsquo;e laos ita implementa tiha programa ne&rsquo;e fofuon diak los maibe to&rsquo;o iha klaran paradu tiha fali hare ema moras malaria maka&rsquo;s ona iha hospital ita komesa hahu fali ona&rdquo;hatutan Justina.<br /><br />Tuir observasaun jornalista CJITL iha sidade dili hatudu katak maioria bairo iha sidade laran kontribui atu hamos sira nia bairo maibe iha balun&nbsp; la partsipa atu hamos sidade.(Cjitl/Fina)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/limpeza-jeral-bele-halo-dili-m-326739]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/limpeza-jeral-bele-halo-dili-m-326739]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR nia mensajen ba Tinan Samea]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha Selebrasaun tinan foun 2013 ne'ebe konsidera hanesan tinan Samea tuir kalendariu komunidade Xina nian, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) reprezenta povu tomak nasaun ne'e fo felisitasaun ba povu Xina liu husi selebrasaun ne'ebe hala'o iha Dili foin lalais ne'e.<br /><br />Iha okaziaun Tinan Foun Lunar ne&rsquo;eb&eacute; selebra iha mundu tomak, Prezidente Ruak hateten katak; hori tempu Timor‐Leste ninia independ&eacute;nsia, relasaun ho nasaun rua ne&rsquo;e kordial no forte tebes.<br /> &ldquo;Tulun no laran luak mai Timor‐Leste to&rsquo;o ohin loron valorizadu kle&rsquo;an tebes no benefisial ua&rsquo;in. Ba povu China no komunidade chineza iha Timor‐Leste, hosi povu Timor‐Leste hato&rsquo;o ninia votus sinseru liu iha selebrasoens Tinan Tinan Foun Lunar Chin&eacute;z &ndash; Tinan Samea&rdquo;. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/tmr-nia-mensajen-ba-tinan-same-326690]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/tmr-nia-mensajen-ba-tinan-same-326690]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LABEH Husu Rejignasaun ba Ministra Emilia Pires]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Lalenok Ba Ema Hotu &ndash; LABEH hanesan ONG Anti Korupsaun, Quarta feira ne'e (13/2) ofisialmente husu rejignasaun ba aktual Ministra Planu e Financas, Emilia Pires hafoin akuzasaun publiku konaba alegasaun korupsaun no abuzu de poder ne'ebe jornal investigativu Tempo Semanal fo sai iha loron 12 Febreiru 2013.<br /><br />Liu husi Direitor Executivu LABEH, Julio Gil da Silva Guterres ejiji rejignasaun ne'e ba Ministra Emilia Pires atu iha korajen hodi promove transparencia no akuntabilidade.<br /><br />&ldquo;LABEH hakarak husu ba Ministra Emilia Pires atu rejigna an husi nia postu tamba involvimentu Ministra Financas iha prosesu fo tenderizasaun ba kompainia Mac's Metalcraft PTY LTD, hodi kompras&nbsp; ekipamentus Hospital Nasional Guido Valadares (HNVG) hanesan abuzu de poder no konflitu de interese ida hanesan pesoal xavi iha governu nian&rdquo;. Gil da Silva hateten.<br /><br />&ldquo;LABEH lakohi ona halo esplikasaun no hatudu faktus tamba publiku akompanya ona publikasaun media konaba prosesu fo tenderezisaun ba Ministra nia an rasik, maske na'in husi kompainia ne'e nia kaben Waren Macleod nian, maibe konsidera mos hanesan Ministra nia kompania rasik, tamba ne'e projeitu ne'e nakonu ho konflitu de intrese no violasaun ba lei aprovizionamentu nian, publikasaun media nian ne'e hatudu momos ona katak Ministra Emilia Pires laiha komitmentu ba promove boa governasaun, transparencia no akuntabilidade iha nasaun ne'e&rdquo; hatutan Eis Direitor Centru Jornalista Investigativu Timor Leste (CJITL).<br /><br />LABEH mos ejiji ba Komisaun Anti Korupsaun (KAK) atu imediatemente haruka karta ba Primeiru Ministru atu halo demisaun urjente ba Ministra Financas hodi bele KAK loke ho seriedade prosesu investigasaun profundo ida hasoru Ministra Emilia Pires.<br /><br />&ldquo;Husu ba KAK atu labele atrazadu hela deit, faktus fo sai hotu ona, husu KAK atu halo karta pedidu ida ba Primeiru Ministru hodi husu demisaun ba Ministra Financas hodi mai hatan konaba alegasaun korupsaun ne'ebe hamoe tebes dignidade estado nian&rdquo; Gil da Silva ejiji.<br /><br />&ldquo;Ministra Emilia Pires mos lidera grupo G7 +, semana oin sei iha konferensia internasional ida iha Dili, no Ministra Emilia sei tur iha meja ulun atu koalia ba partisipantes sira mai husi nasaun oin oin konaba transparencia no akuntabilidade, oinsa Ministra ba tur iha ne'eba bainhira nasaun kestiona hela dignidade Sra. Ministra nian hanesan Membru Governu Xavi ba promove boa governasaun iha nasaun ne'e&rdquo; Direitor Executivo LABEH ne'e remata. (LABEH)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-husu-rejignasaun-ba-mini-326689]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-husu-rejignasaun-ba-mini-326689]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Horta halo apelo ikus ba Governu Xanana Gusmao Molok ba Guinea Bissau]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Eis prezidente da Republika Jose Ramos Horta iha nia palestra wainhira hasoru malu ho familia boot universidade da paz(UNPAZ) ,Segunda Feira(04/02) ne&rsquo;e halo apelo ba governu ne&rsquo;ebe lidera husi Primeiru Ministru Xanana Gusmao.<br /><br />&nbsp;Iha salaun UNPAZ nian antes ba iha Guine Bissau hodi simu kna&rsquo;ar hanesan reprezentante special ba Sekretario Jeral ONU, Horta halo hela apelo ba governu ne&rsquo;e atu tau matan maximu ba edukasaun.<br /><br />&ldquo;Hau halo apelu ba Sr.Primeiro Ministro ho laran luak hare ho orsamentu nebe diak ba UNPAZ ,tanba UNPAZ hatudu ona nia integridade nia seriedade&nbsp; no ho orsamentu ruma mai husi governu sira bele kontribui diak liutan para eduka joven sira&rdquo; hateten Horta.<br /><br />&ldquo;Mensajem maka ida ne&rsquo;e deit ba joven sira estuda,estuda,estuda maka&rsquo;s ba sakrifisio nebe imi nia pai sira selu imi nia estudus maske sira iha &nbsp;difikuldades oi-oin uma kakuluk dala ruma a&rsquo;at, bele la iha hanesan kondisaun oi-oin hanesan hahan maibe sira selu imi tanba ne&rsquo;e joves sira &nbsp;tenki estuda nafatin no loke neon atu nune&rsquo;e diak ba iha futuru joven sira nian no nasaun Timor Leste&rdquo; Eis Prezidente Republika no Primeiru Ministru ne&rsquo;e hateten. (CJITL/Josefina)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/horta-halo-apelo-ikus-ba-gover-317625]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/horta-halo-apelo-ikus-ba-gover-317625]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kondutor transporte publiku kestiona terminal Tasitolu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Kondutor diresaun Dili Ermera senti preokupa ho kondisaun terminal Tasi-Tolu ne&rsquo;ebe ladun luan tanba ne&rsquo;e sira husu ba governu atu fo atensaun hodi loke luan liu tan.<br /><br />Tuir Lucas Perreira hanesan kondutor microlet diresaun Dili Ermera haktuir katak kondisaun terminal kloot no susar atu halo movimentu ho kareta barak.<br /><br />&ldquo;Terminal ida ne&rsquo;e kloot no fatin ba ami atu para ami nia kareta mos la diak,tanba ne&rsquo;e hau husu ba iha nai ulun sira atu halo luan tan &rdquo;dehan Lucas.<br /><br />Lucas mos hatutan kondisaun terminal la sufisiente maibe iha ema balun nebe sei fa&rsquo;an sasan iha fatin para kareta nian.<br /><br />&ldquo;Fatin kloot tiha ona maibe inan feton sira mai fa&rsquo;an nafatin iha terminal ne&rsquo;e se sira fa&rsquo;an iha ne&rsquo;e ami atu ba para fali iha ne&rsquo;ebe&rdquo;dehan Lucas.<br /><br />Iha okajion ne&rsquo;e mos kondutor ne&rsquo;e husu ba iha orgaun nebe kompetente atu hare ba asuntu ne&rsquo;e tanba tuir sira katak terminal refere la sufisiente no la fo vantajem diak ba sira .<br /><br />&ldquo;Ami la husu buat barak ba governu, maibe ami husu atu tau matan no hadi&rsquo;a liu tan ami nia servisu fatin ne&rsquo;e&rdquo; Lucas remata. (CJITL/Josefina)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kondutor-transporte-publiku-ke-316760]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kondutor-transporte-publiku-ke-316760]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[RENETIL Apoiu desizaun Tribunal hatama Lucia Lobato ba Prizaun Gleno]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, organizasaun rezistensia RENETIL (Resistensia Nasional dos Estudantes de Timor &ndash; Leste) louva atetude membru RENETIL ida ne'ebe konsistente hakruk ba lei ka desizaun Tribunal ba Lucia Lobato ne;ebe mos hanesan Militante RENETIL simu desizaun Tribunal hodi ba kumpri sentensa iha Komarka Gleno tamba halo krimi korupsaun. <br /><br />Iha komunikadu ba imprensa, RENETIL hateten; hahalok ne'e hatudu katak nia iha espiritu siviku iha Estadu de Direitu Demokratiku iha Timor-Leste. RENETIL apoiu desizaun Tribunal nian ne'ebe hatun sentensa "TINAN LIMA" ba Lucia Lobato ba prizaun. RENETIL apoiu maximu ba justisa ida ne'ebe ema hotu hakruk ba lei.<br /><br />&ldquo;RENETIL lamenta no arepende ho hahalok Lucia Lobato ne'ebe afekta ba prosesu dezenvolvimentu nasaun Timor-Leste&rdquo;hateten komunikadu ne&rsquo;e.<br /><br />Iha parte ikus komunikadu nian, RENETIL louva desizaun Tribunal ba kazu Lucia Lobato ne'ebe fo sinal diak iha area dezenvolvimentu justisa iha Timor-Leste ne'ebe Timoroan rasik mak ka'er. Maibe RENETIL hein katak justisa hanesan ne'e sei halo ba ema hotu ne'ebe komete krime iha Timor-Leste. RENETIL fiar katak supremasia lei vigora duni iha Timor-Leste. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/renetil-apoiu-desizaun-tribuna-316759]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/renetil-apoiu-desizaun-tribuna-316759]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Delegasaun Sentru Internasional Sri Chinmoy hasoru PR]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika, iha Sexta feira semana kotuk (1/2) simu iha ninia gabinete vizita kortezia Dr. Agraha nian hosi Sentru Internasional Sri Chinmoy. Iha sorumutuk ne&rsquo;e Dr. Agraha, hodi naran Sentru nian, konvida ofisialmente Chefe Estadu atu partisipa iha serim&oacute;nia entrega est&aacute;tua ida Sri Chinmoy nian, ne&rsquo;eb&eacute; atu f&oacute; ba Estadu Timor‐Leste, iha 8 Fevereiru 2013 nu&rsquo;ud&aacute;r jestu dame no domin ba povu Timor‐Leste.</p>
<p style="text-align: justify;">Chefe Estadu, ne&rsquo;eb&eacute; iha konhesimentu moris Sri Chinmoy nian, satisfeitu ho konvite no apoia proposta serim&oacute;nia ne&rsquo;e. Prezidente indika katak nia atu partisipa iha loron ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Sri Chinmoy Kumar Ghose (moris iha 27 Agostu 1931 &ndash; mate iha 11 Outubru 2007) fil&oacute;zofu Indianu no profesor ida, emigra ba Estadus Unidus Am&eacute;rika, iha 1964. Eskritor prol&iacute;fiku ida, kompozitor, artista no atleta, Sri Chinmoy konhesidu liuliu tan promove eventus p&uacute;blikus ho tema dame interior no harmonia mundial, nune&rsquo;e m&oacute;s ho ninia promosaun ba konsertus, meditasaun sira no koridas halai ain nian. Ninia doutrina&nbsp; realsa&nbsp; iha&nbsp; domin&nbsp; ba&nbsp; Maromak,&nbsp; meditasaun&nbsp; loroloron&nbsp; fuan&nbsp; laran&nbsp; nian,&nbsp; serb&iacute;&nbsp; mundu&nbsp; no toler&aacute;nsia relijioza hodi ninia abut iha vizaun Ved&aacute;ntika ne&rsquo;eb&eacute; hanorin katak fiar modernu hotuhotu esensialmente divina.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha ninia moris laran, Sri Chinmoy hasoru ho ema inspirador barak, hanesan Papa Jo&atilde;o Paulo II iha 1980, Madre Teresa, iha 1997, antigu prezidente Uniaun Sovi&eacute;tika, Mikhail Gorbachev, iha 1993, Prinseza Diana, iha 1997, no Prezidente Sul Afrikanu, Nelson Mandela, iha 1998. Sri Chinmoy belun konhesidu m&oacute;s ho Pr&eacute;miu Nobel Timoroan sira, Bispu Dom. Carlos Filipe Ximenes Belo no Dr. Jos&eacute; Ramos‐Horta.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha ninia vizita mai Timor‐Leste iha 2003, Sri Chinmoy aprezenta ex‐primeiru‐ministru, Dr. Mari Alkatiri, ho pr&eacute;miu &ldquo;Lifting Up The World With A Oneness‐Heart&rdquo;. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/delegasaun-sentru-internasiona-316704]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/delegasaun-sentru-internasiona-316704]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Batavia Air hetan suspensaun, sekretariado iha TL hein karta ofisial]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili,&nbsp; kompainia Aeria&nbsp; Batavia Air, Kinta feira ne&rsquo;e (31/1) ofisialmente hetan suspensaun atu semo ou halo operasaun hafoin Tribunal sentral Jakarta, Indonesia hatun desizaun hodi hapara servisu kompainian nian hahu oras 00.00 loron ohin.</p>
<p style="text-align: justify;">Tribunal fo sai desizaun ne&rsquo;e hafoin hetan keixa reklamasaun husi kompania aeria&nbsp; International Lease Finance Corporation (ILFC) hasoru Batavia Air ho konsiderasaun katak la realiza kontratu servisu durante tinan tolu tutuir malu atu tula pasajeirus musulmanu ne&rsquo;ebe atu ba halo viazen iha Mekkah, Arabi Saudita.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha kronolojia kaju ne&rsquo;e katak tuir lolos Batavia Air sei uja aviao ho modelu Airbus 330 hodi tula pasajeirus sira ba mai Arabi Saudita maibe la realize durante tinan tolu ona no ikus mai kompainia ILFC halo reklamasaun ba tribunal sentral Jakarta iha loron 20 Dezembru 2012.</p>
<p style="text-align: justify;">Relasiona ho kaju ne;e, bainhira jornalista CJITL tenta halo konfirmasaun ho sekretariado Batavia Air iha Timor Leste, konfirma duni katak kompania ne&rsquo;e hetan ona suspensaun maibe sekretariado iha Dili seidauk simu karta ofisial.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;karik tuku 04.00 loraik mak ami nia Xefe husi Indonesia to&rsquo;o iha Timor, no lori ho karta mai, oras ne&rsquo;e dadaun kliente ne&rsquo;ebe hakarak atu booking ticket Batavia ami seidauk bele atende no rejistu hela deit sira nia numero telemovel&rdquo; hateten funsionario ida ne&rsquo;ebe lakohi publika nia naran.</p>
<p style="text-align: justify;">To&rsquo;o noticia ne&rsquo;e hatun, CJITL sidauk halo konfirmasaun ho diresaun executive Batavia Air iha Timor Leste tamba sei iha Indonezia. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/batavia-air-hetan-suspensaun-s-313253]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/batavia-air-hetan-suspensaun-s-313253]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[CAUCUS realiza treinamentu ba feto iha politika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Organizasaun membru Rede Feto hanaran CAUCUS Feto Iha Politika, durante loron 3, hahu loron 29 too 31 Janeiru 2013,&nbsp; halao treinamentu kona-ba Kna&rsquo;ar Feto iha Politika, &ldquo;Women&rsquo;s Role in Politics &ndash; strengthing Political Communication&rdquo; . <br /><br />Treinamentu ida ne&rsquo;e halao ho objeitivu atu hasae konesementu ba papel feto iha partidu politika liu husi komunikasaun politika , atu nune&rsquo;e hodi tau iha praktika bainhira hasoru kampanha ho koalia iha publiku nomos hanesan parte ida husi preparasaun ba Eleisaun Municipiu.<br /><br />Treinementu ne&rsquo;e loke abertura husi Secretaria Jeneral Partidu Demokratiku - PD, Mariano Assanami Sabino ne&rsquo;ebe husu ba partisipante sira atu bele uza opurtunidade diak ida ne&rsquo;e atu bele hanoin focus tamba sira mak future lideransa atu nune&rsquo;e sir abele implementa fila fali iha sira nia baze. <br /><br />Iha parte seluk , Mariano mos relembra fila fali luta feto nia iha tempo resistensia no bele uza esperiensia ida ne&rsquo;e para bele halao mudansa ba ita nia moris. Durante treinamentu ida ne&rsquo;e, maizemenus feto potensial 24 partisipa iha treinamentu ida ne&rsquo;e. <br /><br />Feto sira ne&rsquo;e mai husi partidu politiku rua maka husi Partidu Conselhu Nasional Rekonstrusaun Timor (CNRT) no Partidu Demokrasia (PD). <br /><br />Treinamentu loron 3 ne&rsquo;e realiza liu husi serbisu hamutuk Caucus Feto iha politiku ho ho KAS (Kontrad Adenauer Stiftung). <br /><br />KAS nudar organizasaun internasional husi Alemanha ne&rsquo;ebe iha programa atu haree liu oinsa bele fo kapasitasaun ba feto potensial sira atu bele sai lideransa diak ida.<br /><br />Iha loron aban (30/1), partisipante sira sei hetan material hanesan Media handling no Public Speaking. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/caucus-realiza-treinamentu-ba--313203]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/caucus-realiza-treinamentu-ba--313203]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Moras Diarea ho Ispa aumenta iha HNGV]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili,&nbsp;&nbsp; Fulan Janeiru ne&rsquo;e moras Diareia no Ispa rejista maka&rsquo;as iha Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV), kada semana ida pasiente nain tolu nolu (30) ba leten mak rejista.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefi Infermeiru Cosme Saldanha hatete, pasiente sira kada semana bele hetan to&rsquo;o nain tolu nulu (30) &nbsp;ba leten, tanba moras diarreia ne&rsquo;e mosu tanba Lalar barak mak oras ne&rsquo;e lori virus ba hahan nune&rsquo;e hahan ne&rsquo;ebe komunidade sira konsume la mos entaun hadaet moras ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Iha ne&rsquo;e moras Diarreia no Ispa mak rejista a&rsquo;as liu kompara ho moras sira seluk,&rdquo; hatete Cosme ba diario online Timoroman, Segunda feira (28/01), iha HNGV Bidau.</p>
<p style="text-align: justify;">Nia hatutan, pasiente ne&rsquo;ebe hetan Diareia ne&rsquo;e barak mak halo deit observasaun iha banku urjensia depois fila ba uma. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-diarea-ho-ispa-aumenta-i-313202]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-diarea-ho-ispa-aumenta-i-313202]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Rui no Jose sai membru CCFP iha mandatu segundonian]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Parlamentu Nasional - PN segunda feira(28/01) ne&rsquo;e liu husi reuniaun plenaria halao eleisaun &nbsp;ba membru Consellu Consultivo ba &nbsp;Fundu Petrolifero CCFP,nebe parlamentu rasik liu husi bankada ha&rsquo;at iha parlamentu nasional halao diskusaun hodi hato&rsquo;o lista uniku ba iha parlamentu nasional hodi halao votasaun.<br /><br />Lista uniko nebe bankada ha&rsquo;at iha parlamentu nasional fo hodi halao votasaun maka eis deputadu Jose Teixeira no Rui Menezes,iha eleisaun refere total votasaun hamutuk 63,votus afavor 58,kontra 3 no abstensaun 2.<br /><br />Tuir deputadu Aderito Hugo husi bankada CNRT &nbsp;hateten eleisaun ba konsellu konsultivo ba fundo petrolio&nbsp; ne&rsquo;e laos foin maka atu halao maibe antes ne&rsquo;e halao tiha ona.<br /><br />&ldquo;Primeiro mandate forma tiha ona iha novembro 2011,nebe iha segundo legislature la konsege halao&nbsp; ajenda ba eleisaun membru foun atu substitui tan ne&rsquo;e&nbsp; mak ekstende deit,tan ne&rsquo;e ohin ami halao ona votasaun ba iha membro foun nebe ke reprejenta parlamentu nasional hanesan&nbsp; Segundo periodu nian&rdquo;dehan Hugo ba Jornalista iha uma fukun PN.<br /><br />Kona ba kna&rsquo;ar husi konsellu konsultivu fundo petrolio nian Hugo hateten&rdquo;sira nia kna&rsquo;ar maka fo konsileiro ba ita nia lei fundo petrolifero,kada tinan-tinan fo levantamentu fundo petrolio ba despeza estadu nian,sira mos bele fo aproximasaun ba despeza orsamentu estadu nian&rdquo;hatutan nia.<br /><br />Nia mos hatutan tuir lei CCFP nian sei halao konfirmasaun ba membro governu,eis membru governu automatikamente sai membru konsellu konsultivo fundo petrolifero .(Cjitl/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rui-no-jose-sai-membru-ccfp-ih-311473]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rui-no-jose-sai-membru-ccfp-ih-311473]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Membru UPM Nain 12 Remata Kursu Embarke Konjuntu ho forca EUA ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Embaixada Estadus Unidos Amerika - EUA Dili f&oacute; parab&eacute;ns ba ofisial na&rsquo;in sanulu-resin-rua husi Pol&iacute;sia Nasion&aacute;l Timor-Leste(PNTL) Unidade Pol&iacute;sia Mar&iacute;tima (UPM) ne&rsquo;eb&eacute; mak remata ona husi kursu semana-rua Embarke Konjuntu Ofisi&aacute;l iha Sesta-feira, 25 Janeiru.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu imprensa embaxada nian katak kursu ne&rsquo;e hetan apoiu husi Servisu Investigasaun Krimin&aacute;l Forsa Naval Estadus Unidus no m&oacute;s Guarda Kosta EUA hanesan parte husi fundus ho tot&aacute;l $1.3 millaun husi Minist&eacute;riu Estranjeiru EUA nia programa &ldquo;Apoia Pol&iacute;si, Sustenta Pas.&rdquo; Uza m&eacute;todu &lsquo;treina treinad&oacute;r&rsquo;, UPM fornese instrut&oacute;r sira husi sira ne&rsquo;eb&eacute; mak foin lalais ne&rsquo;e remata ona Kursu Instrut&oacute;r Aplikasaun Lei Guarda Kosta EUA hodi hanorin sira-nia kolega ofisial sira seluk.</p>
<p style="text-align: justify;">Instrut&oacute;r sira fornese treinamentu iha lei internasion&aacute;l, tend&eacute;nsia kontrabandu, identifikasaun droga, aplikasaun lei mar&iacute;tima, t&aacute;tika defensiva, prosedimentu embarke mar&iacute;timu, no t&eacute;knika peskiza risku-boot.</p>
<p style="text-align: justify;">Instrut&oacute;r UPM sira kria sen&aacute;riu ba embarke nian, hanesan iha mundu real, ba sira-nia kolega ofisi&aacute;l sira seluk hodi kompleta iha r&oacute; leten iha Portu Dili, komparavel ho buat saida mak UPM sira bele hetan bainhira sira embarke r&oacute; hodi reforsa lei ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Konkluzaun husi Kursu Embarke Konjuntu Ofisi&aacute;l ne&rsquo;e hanesan pasu ida husi pasu ikus sira seluk ba UPM iha dezenvolvimentu Kurr&iacute;kulu Treinamentu Aplikasaun Lei Mar&iacute;tima.</p>
<p style="text-align: justify;">Guarda Kosta EUA hateten katak instrut&oacute;r UPM sira halo ona servisu ho di&rsquo;ak tebes, sira fornese instrusaun ba sira-nia kolega ofisial sira seluk no sei bele sustenta m&oacute;s treinamentu seluk, sustenta abilidade atu&aacute;l, no aumenta kapasidade iha longo-prazu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/membru-upm-nain-12-remata-kurs-311434]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/membru-upm-nain-12-remata-kurs-311434]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Forsa Estadus Unidus no Timor-Leste Harii Parseria Marítima]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Forsa armada Timor-Leste no Estadus Unidus hah&uacute; ezers&iacute;siu treinamentu konjuntu 2013 &ldquo;CARAT-TL&rdquo; iha loron 25 Janeiru ho serim&oacute;nia abertura ida hala&rsquo;o iha Baze Forsa Naval, Portu Hera.</p>
<p style="text-align: justify;">Koron&eacute;l Falur Rate Laek, Xefe Estadu Mai&oacute;r Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), no Embaixadora Estadus Unidus Judith Fergin ofisializa serim&oacute;nia ida ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Embaixadora Fergin reafirma katak Estadus Unidus nia apoiu ba Timor-Leste nia esforsu atu konsolida pas no seguransa, nota katak &ldquo;kontribuisaun hirak ne&rsquo;eb&eacute; partisipante sira f&oacute; iha semana ida ne&rsquo;e sei hametin liut&aacute;n fundasaun husi kooperasaun entre ita-nia nasaun rua iha tinan barak mai.&rdquo; Hateten Fergie iha komunikadu ne&rsquo;ebe redasaun CJITL simu.</p>
<p style="text-align: justify;">Koron&eacute;l Falur salienta katak ezers&iacute;siu ida-ne&rsquo;e ajuda halo relasaun entre Timor-Leste no forsa naval E.U.A forte. <br />Husi loron 25 to&rsquo;o 29 Janeiru, Mari&ntilde;eiru husi Ekipa Eskuadra Antiterrorizmu no Seguransa sei hala&rsquo;o transfer&eacute;nsia liman-badain (hands-on skill) no kombate fundamental ho belun F-FDTL sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Adisionalmente, membru sira husi Ekipa Formasaun Guarda Kosta Marina no Forsa Naval Seabees E.U.A husi Batallaun Naval Konstrusaun Movel sei hala&rsquo;o interk&aacute;mbiu iha &aacute;rea sujeitu ho Komponente Naval Timor-Leste nian, Mari&ntilde;eiru no Polisia Mari&ntilde;eiru sira. Guarda Kosta Estadus Unidus nian sei hala&rsquo;o treinamentu iha &aacute;rea enje&ntilde;aria, navegasaun, kontrolu avaria no mari&ntilde;aria nune&rsquo;e m&oacute;s forsa Seabees sira sei hala&rsquo;o kursu m&eacute;diku, mek&aacute;niku no eletrisidade.</p>
<p style="text-align: justify;">Reprezentante Forsa Estadus Unidus, Kapitaun&nbsp; Fragata Jennie Stone observa katak programa interk&aacute;mbiu ida ne&rsquo;e permite profision&aacute;l Mar&iacute;tima sira atu bele fahe esperi&eacute;nsia no harii parseria.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ami nia parseiru sira iha F-FDTL nia laran ne&rsquo;e hanesan profision&aacute;l kualifikadu, no ezers&iacute;siu ida-ne&rsquo;e bele ajuda aumenta interoperabilidade ita-nia forsa rua, no iha momentu hanesan bele harii relasaun personal no profision&aacute;l. Dezenvolvimentu ne&rsquo;eb&eacute; mak oras ne&rsquo;e la&rsquo;o daudaun hela importante tebes, eventu sira iha futuru presiza ita-nia forsa atu servisu hamutuk, &ldquo;tenik Stone.</p>
<p style="text-align: justify;">Ezers&iacute;siu CARAT hanesan parte husi ezers&iacute;siu kada tinan nian, ezers&iacute;siu mar&iacute;timu bilateral entre forsa Naval Estadus Unidus nian ho forsa armada sira husi Bangladesh, Brunei, Kamboja, Indon&eacute;zia, Mal&aacute;zia, Filipina, Singapura, Tail&aacute;ndia, no Timor-Leste. Ezers&iacute;siu CARAT-TL hanesan treinu hamutuk husi Forsa Mari&ntilde;a Estadus Unidus Am&eacute;rika ho Forsa Mari&ntilde;a Timor-Leste nian.&nbsp; (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/forsa-estadus-unidus-no-timor--311433]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/forsa-estadus-unidus-no-timor--311433]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Timor oan iha Filipina halo Violasaun Sexual ba Feto Filipino ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Filipina, Bolseiru Timor oan ho naran Marcelinho Azino da Cruz, tinan 26, ne&rsquo;ebe mak dadaun ne&rsquo;e halao nia estudu iha Filipina halo violasaun seksual ba feto Filipina nain 2.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir noticia ne&rsquo;ebe mak asesu husi http://www.journal.com.ph/index.php/news/provincial/43120-pose-nude-for-me haktuir katak antes Marcelinho Azinho da Cruz halo violasaun seksual, Marcelinho Azino da Cruz lohi Nida, tinan 23 (laos naran los) atu fo servisu hanesan pramugari tanba ne antes atu tama servisu kriteria ida mak tenki halao uluk exame fisiku nian.<br /><br />Marcelinho Azinho da Cruz, ne&rsquo;ebe iha momentu ne&rsquo;e menyamar hanesan Benito Santos, funsionariu rekursu humanus iha kompanha Tiger Airways, konsege haruk Nida hodi hasai hotu nia roupa nune&rsquo;e Marcelinho halo teste ba nia (Nida-red) iha Hotel Inperial<br /><br />&ldquo;Marcelinho menyamar hanesan Benito Santos , funsionariu rekursu humanus iha kompanha Tiger Airways,&rdquo; supt. Fernando Perez haktuir.<br /><br />Tuir sasin Polisia Filipina nian Perez, hatuir katak hafoin to&rsquo;o iha hotel Ho nonok Nida kolu nia roupa ida ba ida, Marcelinho hasai Nida nia foto ho kondisaun sein roupa hafoin ne halo violasaun seksual ba Nida.<br /><br />Perez konta katak momentu halo violasaun seksual Nida koko atu hakilar maibe Marcelinho ho ameasa hodi dehan ba Nida diak liu nonok se lae foto tomak ne&rsquo;ebe mak nia hasai bele tau hotu iha Facebook.<br /><br />Perez haktuir liu tan hafoin loron segundu Marcelinho kontinua lori tan feto ida seluk ho naran &lsquo;Cantik&rsquo; tinan 21 (laos naran lolos) ba Malabanias, Angles City ho pozisaun nafatin funsionariu iha kompanha Tiger Airways.<br /><br />To&rsquo;o iha fatin Marcelinho lori &lsquo;Cantik&rsquo; ba kuartu hotel nian hodi haruka kolu nia roupa, &lsquo;Cantik&rsquo; la kohi, &eacute; halai hodi hakilar husu ajuda nune&rsquo;e to&rsquo;o ikus mai funsionariu Hotel nia konsege ajuda duni &lsquo;Cantik&rsquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Akontesemento ne&rsquo;e akontese hahu loron 13/1, oras ne&rsquo;e dadaun Marcelinho detein hela iha polisia Angeles City, Filipina. (*/Amanu Ximenes/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/timor-oan-iha-filipina-halo-vi-306643]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/timor-oan-iha-filipina-halo-vi-306643]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR nia diálogu loron daruak ho komunidade sub-distritu Oe-silo no Pásabe]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Oesilo, Oekusse, Hafoin di&aacute;logu tiha ho komunidade sub-distritu Pante Maksar no N&iacute;tibe Tersa-feira horseik, Kuarta-feira ne'e&nbsp; Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak (TMR) akompa&ntilde;adu hosi Primeira Dama no membru governu balu kontinua'a hakat ba sub-distritu Oe-silo hodi halo di&aacute;logu komunitaria ho komunidade sira husi sub-distritu P&aacute;sabe no Oe-silo&nbsp; nian iha salaun Administrasaun sub-distritu Oe-silo.</p>
<p style="text-align: justify;">Hanesan di&aacute;logu sira ne'eb&eacute; hala'o ona iha distritu sira seluk, iha Oe-silo Xefe Estadu husu nafatin&nbsp; kontribuisaun no kolaborasaun komunidade sira nian atu hamutuk ho Estadu no Governu hodi kontribui ba dezenvolvimentu pa&iacute;s nian no moris di'ak sidadaun sira nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu kestaun no preokupasaun sira ne'eb&eacute; mak komunidade sira levanta ba Xefe Estadu no membru governu sira mak hanesan; hadi'a estradaligasaun hosi distritu Oecusse Villa ba sub-distritu Oe-silo no Passabe nian inklui liga ba suku siraatu bele fasilita komunidade sira fa'an produtu lokal ba merkadu distritu,aumenta postu Pol&iacute;sia no n&uacute;meru membru UPF iha Oe-silo no Passabe, halo konstruksaun ponte liga ba sub-distritu Passabe, fa'an fos MCIA nian to'o sukusira iha rural atu komunidade k'ibit laek sira bele sosa no assuntus relevante sira seluk ne'eb&eacute; liga ba komunidade sira nia moris.</p>
<p style="text-align: justify;">Hatan preokupasaun komunidade sira nia, kona-ba infra-estrutura estrada, Prezidente hatan: "Ha'u fiar iha tinan lima mai ne'e ita bele hadia' ita nia estrada sira iha teritoriu laran, ne'e ita bele tanba ita iha osan. Agora Governu mak tenki esforsu para hadi'a ita nia estarda, eskola, ospital sira no eletrisidade, ne'e Governu nia responsabilidade i Governu determina ba ida ne'e".</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu lamentasaoes&nbsp; komunidade sira nian kona-ba projetu estrada ne'eb&eacute; dala barak kompa&ntilde;a sira halo maibe la dura ba tempu naruk, Prezidentesenti kontente tanba povu komesa brani ona halo kritika ba sasan ne'eb&eacute; lao at iha rai laran, tanba ne'e Xefe Estadu enkoraja ba komunidade sira atu kontinua kritika maka's ba governu no kompa&ntilde;a sira hodi nune'e bele hadi'ak an, tanba orsamentu ne'eb&eacute; uza hodi halo projetu iha rai laran ne&rsquo;epovu nia osan. Ho ne'e Xefe Estadu apelu ba kompa&ntilde;a sira atu labele hanoin de'it mak osan&nbsp; maibe oinsa uza osan povu nian ho&nbsp; kuidadu ho domin no ho&nbsp; seriadade no responsabilidade&nbsp; hodi dezenvolve povu sira nia moris.</p>
<p style="text-align: justify;">Di&aacute;logu iha sub-distritu Oe-silo&nbsp; mak termina ona di&aacute;logu komunitaria ne'eb&eacute; Prezidente Rep&uacute;blika in&iacute;sia iha fulan Outubru 2012 ba distritu sanolu resin rua ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp; ho objetivu fahe nia hanoin no vizaun&nbsp; kona-ba saida mak sei halo durante tempu mandatu nian, rona&nbsp; no haree besik difikuldades komunidade sira nian iha baze, inklui husu kolaborasaun sidadaun sira nian iha teritoriu laran&nbsp; para kontribui no kolabora ho Estadu no Governu ba dezenvolvimentu pa&iacute;s nian no moris di'ak sidadaun hotu. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-nia-dialogu-loron-daruak-h-306642]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-nia-dialogu-loron-daruak-h-306642]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputado Fretilin no CNRT komenta Dadur Lucia Lobato]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Relasiona ho desijaun tribunal rekursu ne&rsquo;ebe fo pena prizaun tinan lima ba eis Ministra Justisa Lucia Lobato iha prisaun Gleno tuir representante povo iha uma fukun parlamento nasional bankada Opozisaun Fretilin katak ida ne&rsquo;e hanesan testi ida ba sistema justisa iha pais.<br />Lia hirak nee hato&rsquo;o husi reprezentante deputadu Fretilin, Francisco Branco&nbsp; ba jornalista, Quarta semana nee.</p>
<p style="text-align: justify;">Nia hatutan Katak, hanesan arguido hotu-hotu iha direitu atu defende a&rsquo;an maibe tenki kumpri desizaun ne&rsquo;ebe iha no mosu opiniaun balu ne&rsquo;ebe mak hateten katak ida ne&rsquo;e hanesan presigisaun politika.</p>
<p style="text-align: justify;">Alende ida ne&rsquo;e deputado Arao Noel husi bankada CNRT mos reforsa katak sistema juridiku iha Timor Leste Tribunar rekursu mak hanesan fatin ikus liu atu foti desisaun ba kazu saida deit tamba ne&rsquo;e husu ba eis Ministra Justisa atu kumpri desizaun ne&rsquo;ebe mak tribunal rekursu hasai.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parte seluk Director ezekutivu ONG Lalenok Ba Ema Hotu , Julio Gil da Silva mos orgulhu ho eis Ministra Justisa Lucia Lobato ne&rsquo;ebe kumpri ona desizaun ne&rsquo;ebe fo sai husi tribunal rekursu no ida ne&rsquo;e bele sai hanesan ezemplu ba sidadaun hotu katak ema hotu tenki kumple lei tamba iha lei nia oin la hare ba nia kargu ou pozisaun. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-fretilin-no-cnrt-kome-306641]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-fretilin-no-cnrt-kome-306641]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Eskola Infantil Becussi de Baixo Infrenta menus fasilidade eskolar]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Eskola infantil Becussi de Baixo iha Becora, dili Infrenta menus fasilidade eskolar hanesan aula ne&rsquo;ebe la sufisiente&nbsp; ba estudante sira, falta kadeira no meja, la iha sanitasaun diak ba professores no alunus.</p>
<p style="text-align: justify;">Lia Hirak ne&rsquo;e hato&rsquo;o husi Director Eskola; Afonso Ximenes da Silva ba jornalista iha Nia Kna&rsquo;ar fatin Quarta feira semana ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Nia mos hatutan katak antes husi parte ministerio edukasaun mos ba halo ona enkontru ho parte eskola hodi hare kona-ba problema ne&rsquo;ebe mak eskola ne&rsquo;e infrenta no mos kolia kona-ba posibilidade atu hari tan eskola primaria iha area refere, no iha tinan 2012 eskola ne&rsquo;e mos hola inisiativu loke eskola primaria bazeia ba rekomendasaun husi ministerio edukasaun maibe problema ne&rsquo;ebe mak husi parte eskola infrenta mak menus aula ba estudante sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Alende ida ne&rsquo;e nia mos hatuan katak oras ne&rsquo;e daudauk profesores ne&rsquo;ebe mak hala&rsquo;o iha eskola ne&rsquo;e hamutuk nain 7 inklui&nbsp; administrasaun nain ida no guarda eskola nain ida no entre profesores sira ne&rsquo;e uniko direitor eskola deit mak hanesan profesores permanente.</p>
<p style="text-align: justify;">Wainhira husu kona-ba salariu profesores sira nia nia responde katak kona-ba salario to&rsquo;o oras ne&rsquo;e profesores sira ne&rsquo;e seidauk simu tamba iha ekontru ne&rsquo;ebe mak sira halo ho ministerio edukasaun hateten hala&rsquo;o uluk lai servisu depois mak husu ba ministerio edukasaun atu tau matan no tuir planu iha fulan Fevereiru nia laran mak sei prosesa osan ba profesores sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Alende ida prekupasaun hanesan mai husi inan aman estudante, Ana Xavier da Costa&nbsp; mos preokupa ho kondisaun eskola refere tamba operasaun eskola infantil hamutuk ho eskola primaria ne&rsquo;e ladun diak ba estudante sira nia prosesu aprendizajen iha aula. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/eskola-infantil-becussi-de-bai-305344]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/eskola-infantil-becussi-de-bai-305344]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LABEH fo Parabens ba Lucia Lobato no Jose Belo]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Lalenok Ba Ema Hotu-LABEH hanesan organizasaun non governmental ne&rsquo;ebe mak tane a&rsquo;as valor, transparensia, akontabilidade no boa governasaun kongratula eis Ministra Justisa Lucia Brandao Freitas Lobato ne&rsquo;ebe mak kumpre ona sistema Judisiariu Timor-Leste ne&rsquo;ebe mak fo sai husi Tribunal Rekursu hodi kondena eis Ministra Lucia Lobato hodi simu sentesa kadeia tinan lima no nia hatudu duni nia dever hanesan sidadaun ne&rsquo;ebe diak hodi kumpri desizaun refere.<br /><br />Steitmentu ne&rsquo;e haktuir husi Diretor Executivo LABEH, Julio Gil da Silva Guterres iha nia servisu fatin, Comoro &ndash; Malinamuk, Segunda feira ne&rsquo;e (24/01/2013).<br /><br />LABEH konsidera ida ne&rsquo;e hanesan ezemplu ne&rsquo;ebe diak ba Timor hotu katak sidadaun hotu wainhira iha lei hanesan deit la defini dehan nia hanesan funsionariu publiku, menbrus governu ou menbrus estado wainhira involve a&rsquo;an ona iha krime publiku hanesan kazu alegasaun ba Lucia Lobato nia tenki hetan esperensia no estatutu ne&rsquo;ebe hanesan iha justisa nian oin.<br /><br />&ldquo;LABEH kontenti teb-tebes hare konportamentu ne&rsquo;ebe diak husi Lucia Lobato ne&rsquo;ebe mak loke ona odomatan ba koruptor sira seluk atu bele hakat tuir ba prisaun no ida ne&rsquo;e la&rsquo;os primeira ves iha LABEH nia rekor no LABEH hare katak Tribunal Timor nian fo oan sentesa ida seluk ba eis administrador distritu Dili Ruben Bras ne&rsquo;ebe mak tinan rua liu ba hetan ona nia pena sentesa ba hahalok krime publiku kona-ba korupsaun ne&rsquo;ebe mak nia halo&rdquo; nia haktuir.<br /><br />Relasiona ho ida ne&rsquo;e LABEH mos hakarak deklara ba publiku katak Tribunal Distrital hotu no mos Tribunal Rekursu atu bele foti desizaun ne&rsquo;ebe justu ba oin iha futuru no labele iha kospirasaun politika tanba deit ita nia aversariu politika ne&rsquo;ebe mak halo ita foti desizaun ida hanesan ne&rsquo;e maibe fiar katak desizaun sira ne&rsquo;e puru desizaun judicial nian, tuir lei no rejimentu hotu iha judicial nian no tuir duni lei kodiku penal no kodiku sivil nian kona-ba krime sira ne&rsquo;ebe mak akontese iha ita nia rai inklui mos krime publiku kona-ba korupsaun nian.<br /><br />Iha parte seluk LABEH mos hato&rsquo;o parabens ba Jose Antonio Belo ne&rsquo;ebe mak foin lalais ne&rsquo;e eleitu sai hanesan Presidenti Timor-Leste Press Club foun, LABEH hanesan ONG local ne&rsquo;ebe mak durante ne&rsquo;e iha relasaun ne&rsquo;ebe diak ho media inklui mos ho TLPC liu husi departementu Edukasaun LABEH nian hodi fo formasaun jornalismu ba foinsae Timor oan sira no hein katak liderasaun foun iha Timor-Leste Press Club bele hametin diak liu tan relasaun diak ho LABEH.<br />LABEH mos espera katak ho prezensa lideransaun foun ne&rsquo;e bele hadia diak liu tan kualidade profesionalismu jornalista iha nasaun ida ne&rsquo;e, bele hametin liu tan demokrasia liu husi media ne&rsquo;ebe livre, professional, indepenti no imprasial, iha objektividade no produs notisia ne&rsquo;ebe mak rigurozu liu tan iha&nbsp; Futuru.<br /><br />Relasiona ho ida ne&rsquo;e LABEH moss husu ba TLPC atu bele kontinua kopera no sai belun diak ba LABEH hodi kontinua luta kontra korupsaun ne&rsquo;ebe sai hanesan moras a&rsquo;at ba ita nia nasaun no LABEH fiar katak relasaun ne&rsquo;ebe mak durante ne&rsquo;e la&rsquo;o tiha ona ho direktur tuan Christopher Henry Samson sei hametin diak liu tan ba oin ho lideransa foun TLPC ne&rsquo;ebe lidera husi Presidenti; Jose Antonio Belo no Sekretario Jeral; Sarito Amaral. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-fo-parabens-ba-lucia-lob-305343]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-fo-parabens-ba-lucia-lob-305343]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kronologia Vizita Trabalho TMR ba Oekusi via Terestre ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Pante Makasar, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak, akompa&ntilde;adu hosi Primera Dama,Tersa-feira ne'e hala'o vizita traballu dahuluk via terestre ba distritu Enklave Oecusse, durante loron hat nia laran ne&rsquo;eb&eacute; hahu hosi loron 22 to&rsquo;o 25 fulan ne'e hodi hala'o di&aacute;logu komunitaria ho komunidade sira iha distritu refere.</p>
<p style="text-align: justify;">Wainhira Xefe Estadu to'o iha fronteira Batugade nian, simu diretamente hosi komandante Forsa Nasion&aacute;l Indon&eacute;zia Provinsia NTT (Danderm) inklui autoridades Distritu Belu nian hodi halo akompa&ntilde;amentu no f&oacute; seguransa ba Xefe Estadu ho nia delegasaun hodi ba to'o iha fronteira Sakato Oceusse nian. Durante rute ne'eb&eacute; Xefe Estadu liu hetan seguransa maksimu hosi Forsa no Polisia Indonesia hahau'u hosi Mota ain to'o&nbsp; Sakato. &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Hafoin to'o iha Sakato, Xefe Estadu ho nia delegasaun sira simu diretamente hosi Administrdor Distritu Oecusse ho serimonia kultural ne&rsquo;eb&eacute; diriji hosi lia na'in sira tuir distritu ne'eba nian.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;Hafoin serimonia kultural ne&rsquo;e remata, Prezidente ho delegasaun kontinua ba kapital Oecusse Pante Makasar hodi hala'o kedas di&aacute;logu ho komunidade hosi sub-distritu N&iacute;tibe no Pante Makassar nian, iha salaun Administrasaun Distritu Oecusse.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante intervensaun, Xefe Estadu husu ba Oecusse oan sira atu kolabora no kontribui ho Estadu hodi halo esforsuno serbisu maka's nune'e belehetan moris ho kondisoes . Prezidente Taur m&oacute;s f&oacute; mensajen ba komunidadesira atu hasa'e ekonomia familiar uma kain nian, investe oan sira ba eskola hah&uacute; agora&nbsp; inkluikuida sa&uacute;de, tamba ho sa&uacute;de ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp; diak bele iha enteleg&ecirc;nsia hodi hala&rsquo;o ita nia knaar.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu problema disputa rai iha parteNaktukanian,estatutu Oecusse, problema bee moos, kualidade projetu estrada la di'ak, viza karun, folin tiketi barku Nakroma as,kria terminal pasajeirus nian iha Dili no asuntu sira seluk, mak sai hanesan preokupasaun komunidade sira nian&nbsp; ne'eb&eacute; mak levanta ba Prezidente Taur Matan Ruak durante sesaun di&aacute;logu.</p>
<p style="text-align: justify;">Hatan kona-ba problema disputa Rai Naktuka, Prezidentem&oacute;s preokupa maibe Xefe Estadu fiar katak problema refere sei rezolve. Xefe Estadu m&oacute;s husu atu problema Naktuka labele estraga relasaun TL-RI&nbsp; ne'eb&eacute;mak metin ona.Entertantu ba preokupasaun sira seluk Xefe Estadu intrega ba kada vice Ministru no Sekretariu Estadu ne'eb&eacute; akompa&ntilde;a Xefe Estadu hodi esplika ba komunidade sira kona-ba&nbsp; sira nia planu no programa durante tinan lima mai ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Hola parte iha delegasaun Xefe Estadu nian mak hanesan, Vice Ministru Estranjeiru, Vice Ministru Transportes no Telekomunikasaun, Vice Ministru Sosial, Sekretariu Estadu Seguransa, Sekretraiu Estadu Dezenvolvimentu Lokal, Komis&aacute;riu PNTL, inklui assesor relevantes balu.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir orariu tama ba loron daruak, Kuarta-Feira ne'e Xefe Estadu ho delegasaun sei hala'o sorumutu ho autoridades no Xefes Departamentus Distritais sira, molok hakat ba sub-distritu Oesilo iha parte lokraik hodi halo di&aacute;logune'eb&eacute; hanesan ho komunidade Passabe.</p>
<p style="text-align: justify;">Vizita iha Oecusse ne'e nu'dar vizita ikus hosi vizita traballu ne'eb&eacute; Xefe Estadu hala'o ona ba distritu&nbsp; sia iha tinan kotuk no distritu Ermera ho Liquisa iha semana kotuk. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kronologia-vizita-trabalho-tmr-305293]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kronologia-vizita-trabalho-tmr-305293]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Tinan 2013, Autoridade Local Sub Distritu Dom Aleixo implementa projeitu 3  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Autoridade local iha Sub Distritu Dom Aleixo, Distritu Dili nian hateten katak tuir planu annual, tinan ida ne&rsquo;e&nbsp; sub distritu ne&rsquo;e sei implementa&nbsp; projeitu tolu (3) liu husi koperasaun ho ministeriu kompetentes.</p>
<p style="text-align: justify;">Projeitu sira ne'e mak hanesan projeitu halo dalan ba semiterio Manleuana ne&rsquo;ebe mak to&rsquo;o oras ne&rsquo;e seidauk iha dalan, konstrusaun ba edifisiu klinika iha suku Fatuhada no rehabilitasaun estrada diresaun semiterio Rai Kotu maibe orsamentu ne&rsquo;ebe atu aloka ba projeitu refere oras ne&rsquo;e daudauk iha hela fase diskusaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Lia hirak ne&rsquo;e hato&rsquo;o husi Administrador sub-distrito Dom Aleixo, Luis M. da Silva ba jornalista iha nia kna&rsquo;ar fatin tersa feira semana ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Administrador ne&rsquo;e mos informa katak iha tinan 2012 projeitu ne&rsquo;ebe mak inplementa iha sub-distritu ne&rsquo;e mak hanesan konstrusaun ba&nbsp; edifisiu eskola primaria 5 de Maio, konstrusaun eskola iha Manleuana no inklui mos hari bareira iha mota Maloa no oras ne&rsquo;e daudauk iha projeitu balu mak atinji ona 100% maibe iha balu mak sei 85%.</p>
<p style="text-align: justify;">Alende ida ne&rsquo;e nia mos kestiona kona-ba projeitu balu ne&rsquo;ebe mak implementa iha sub-distritu refere ne&rsquo;ebe mak la fo koňesementu ba parte autoridade local, tamba ne&rsquo;e nia mos husu ba ministeriu ne&rsquo;ebe kompetenti atu bele kria linha kordenasaun ho autoridae local sira iha baze (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tinan-2013-autoridade-local-su-305292]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tinan-2013-autoridade-local-su-305292]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Lucia Lobato Tama Prizaun Gleno]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Eis Ministra Justica, Lucia Lobato ofisialmente tama ona prizaun hodi kumpri sentensa tinan lima kadeia tamba pratika korupsaun iha durante kaer kna'ar nu'udar Ministra iha Kuarto Governu Konstitusional ne;ebe lidera husi Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao.</p>
<p style="text-align: justify;">Kondenado Lucia Lobato to&rsquo;o iha prizaun tuku 16:30 loraik, Terca feira ne'e no hetan seguransa polisia nain 2 husi Dili no kareta prizaun nian 1, no mos kareta privadu tolu n'eebe identifika hanesan familia Lucia Lobato nian.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ami familia Lobato la kontra desizaun Tribunal tanba ami Lobato mos luta ba Estadu de Direitu Demokratiku. Tanba de'it prejuizu Estadu $4.000 ba de'it familia Lobato ha'u hanoin injustu.&rdquo; Hateten Luis Lobato molok akompania nia alin Lucia Lobato, Tersa (22/01/13) ba kumpri sentensa iha Komarka Gleno-Ermera, durante tinan lima.<br /><br />Antes ne&rsquo;e, Prokuradoria Jeral Republika, Ana Pessoa Pinto hateten, kondenada eis Ministra Justisa, Lucia Lobato bele lamenta ho prosesu justisa ne&rsquo;ebe aplika ba nia maibe desizaun tribunal mak justu no a&rsquo;as liu ema hotu.</p>
<p style="text-align: justify;">Kodenada eis Ministra Justisa, Lucia Lobato hetan pena prizaun tinan 3 ho balun husi Tribunal Distrital Dili, tamba deskobre involve iha kazu KKN, bainhira sei asumi kargu nudar Ministra Justisa iha IV governu konstitusional.</p>
<p style="text-align: justify;">Bainhira desizaun ne&rsquo;e, Lucia Lobato la simu no uza sira nia direitu hodi halo rekursu, maibe Tribunal Rekursu hasai desizaun oin seluk hodi aumenta tan pena prizaun tinan 5 ba eis Ministra husi Partido Sosial Demokrata (PSD) ne&rsquo;e. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lucia-lobato-tama-prizaun-glen-304381]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lucia-lobato-tama-prizaun-glen-304381]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[STVJ Salva estudante ne’ebe la tama universidade]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Atu hasa&rsquo;e kapasidade joventude ne&rsquo;ebe mak la iha kapasidade finaseiru atu kontinua iha universidade STVJ ka Sentru Treinamentu Vocasional Joventude fasilita kursu administrasaun, hospitalidade fahe ba parte rua mak hanesan area hospitalidade engeral no mos ares hospitalidade ba produsaun hahan.</p>
<p style="text-align: justify;">Lia hirak ne&rsquo;e hato&rsquo;o husi Director STVJ Comoro Filomena de Jesus Pinto Filipe ba jornalista iha kna&rsquo;ar fatin Comoro, Dili segunda feira semana ne&rsquo;e.<br />Alende ida ne&rsquo;e directora ne&rsquo;e mos hatuta liu tan katak, kriterio ema ne&rsquo;eba atu partisipa iha kursu ba sertifikadu I tenki akaba ona sekundario, ho idade mazimenus 15 to&rsquo;o 30 no tenki iha kartaun evidensial ne&rsquo;ebe mak regista ona iha parte sekretariodu estado formasaun professional.</p>
<p style="text-align: justify;">Directora STVJ ne&rsquo;e mos hatutan katak ba sertifikadu 3 no 4 ne&rsquo;e halai liu ba institusaun ne&rsquo;ebe mak hakarak atu hasa&rsquo;e kapasidade treinador sira nian, tanba oras&nbsp; governu iha politika ida katak ema ne&rsquo;ebe mak atu sai hanesan treinador iha fatin ruma sira tenki iha sertifikadu 3 ou 4.</p>
<p style="text-align: justify;">Alende ne&rsquo;e nia mos hatutan katak centru treinamentu ne&rsquo;e rasik oras ne&rsquo;e daudauk hetan apoiu husi Sekretario Estado politika Formasaun profisional no tuir planu iha loron 30 de Janeiru sira sei realiza seremonia gradusaun ba formadu sira ne&rsquo;ebe mak durante tinan ida tuir ona formasaun iha centru refere.</p>
<p style="text-align: justify;">Alende ida ne&rsquo;e director ne&rsquo;e mos husu ba joventude sira atu uza oportunidade ne&rsquo;ebe mak iha hodi kapasita a&rsquo;an atu nune&rsquo;e sira mos bele fo kontribusaun dezenvolvimentu ba nasaun.</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/stvj-salva-estudante-neebe-la--304376]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/stvj-salva-estudante-neebe-la--304376]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LABEH Deside 2013  Hanesan “Tinan Fiar no Liberdade”]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>Lalenok Ba Ema Hotu &ndash; LABEH, hanesan organizasaun ne&rsquo;ebe lidera luta kontra korupsaun no hahi valor transparensia no akuntabilidade liu husi enkontru annual tinan 2013 deside tiha ona tema ba tinan 2013 hanesan Tinan Fiar no Liberdade ka iha Ingles &ldquo;2013, A Year of Faith and Freedom&rdquo;.</p>
<p>Razaun hili tema ida nee tanba iha tinan 2013 LABEH hakarak hala&rsquo;o servisu ho fiar an no tenki iha fiar ida katak misaun no vizaun LABEH atu hametin integridade iha estadu ida nebe mo&rsquo;os, Transparensia, Akuntabilidade no livre husi korupsaun. <br /><br />Steitmentu ne&rsquo;e haktuir husi Diretor Executivo LABEH, Julio Gil da Silva Guterres iha nia servisu fatin, Comoro &ndash; Malinamuk, Segunda feira ne&rsquo;e (21/01/2013).<br /><br />Gil hateten, Iha tinan kotuk, LABEH hasoru situasaun ida ke difisil tanba Eis Diretor Ezekutivu LABEH, Christopher Henry Samson infrenta pena prizaun husi Tribunal Distrital Dili hodi kumpri sentensa iha prizaun Becora, ne&rsquo;ebe desizaun ne&rsquo;e rasik tuir LABEH hanesan konspirasaun politika ida no injustisa boot ida iha nasaun nee. <br /><br />Maibe Diretor Executivu foun ne&rsquo;e konsidera kestaun nee sai hanesan Vitoria ida ba LABEH no fo korajem no motivasaun atu la&rsquo;o ho fiar an liu tan hodi liberta an. Tanba nee, tempo to&rsquo;o ona ba LABEH atu foti desizaun ba kazu nebe akontese ona hasoru eis Diretor. &nbsp;<br /><br />Christopher ida mak ba ona prisaun maibe Christopher ida moris fila fali ona iha LABEH no organizasaun nee kontinua la&rsquo;o nafatin no&nbsp; LABEH la&rsquo;o nafatin ho vizaun nebe metin&rdquo;. Tenik Eis Direitor Centru Jornalista Investigativu Timor Leste &ndash; CJITL ne&rsquo;e.<br /><br />Nia mos afirma katak oras nee dadauk LABEH hahu organiza an diak liu tan liu husi funsinamento departemento rua nebe sai xavi ba organizasaun ida nee nia servisu. <br /><br />&ldquo;Hau mos hakarak esplika katak oras ne&rsquo;e daudauk LABEH organiza a&rsquo;an diak liu tan ona,&nbsp; ho estrutura ne&rsquo;ebe mak antes ne&rsquo;e iha LABEH, rekursu la to&rsquo;o hodi kompleta departementu sira ne&rsquo;ebe mak inportante iha LABEH hanesan departementu Transparensia no departementu Monitorizasaun Orsamentu ne&rsquo;ebe mak durante ne&rsquo;e la aktiva no iha tinan ida ne&rsquo;e departementu hirak ne&rsquo;e komesa aktiva hotu fali ona&rdquo;. Esplika nia.<br /><br />Agora dadauk, Departementu ha&rsquo;at mak eziste iha LABEH hanesan departementu Transparensia, Akuntabildade no Kombate Korupsaun, Departementu Monitorizasaun Orsamentu, Departementu Advokasia no Monitoring inklui Departementu Edukasaun. <br /><br />Gil da Silva mos esplika konaba nia ezistensia hanesan director ezekutivu foun iha LABEH sei halo servisu bazeia ba planu estratejiku nebe iha tiha ona&nbsp; &ldquo; Hau mai hanesan director ezekutivu foun, la&rsquo;os atu mai halo programa foun hotu ba LABEH tamba LABEH iha ona planu estratejiku ba periode 2013 -2017 nebe mak trasa tiha ona hamutuk ho Transparensia Internasional (TI) no atu la&rsquo;o tuir deit&rdquo;. Ezemplu, programa iha tinan nee mak iha tempu badak LABEH sei lansa programa ho naran &ldquo; LABEH GOVERMENT-WATCH&rdquo; . &nbsp;<br /><br />Programa ida nee ho objetivu atu&nbsp; halo monitorizasaun ba setor hotu-hotu iha Governasaun ida nee.&nbsp; LABEH fiar katak Povu tomak inklui media sira nebe mak durante nee fo suporta ba LABEH sei kontinua nafatin hodi fo suporta ba servisu nebe LABEH sei halo iha nia ezistensia.(*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-deside-2013--hanesan-tin-304375]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/labeh-deside-2013--hanesan-tin-304375]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente República:  Bazartete rai inspirador ida ba guerilheiru Timor oan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, 21 Janeiru 2013: Prezidente Rep&uacute;blika, Taur Matan Ruak, akompanhadu ho Sekret&aacute;riu Estadu Seguransa, Sekret&aacute;riu Estadu Defeza, Embaixadora Estadus Unidus &amp; asesores balu hosi Prezid&eacute;nsia, iha fim de semana liu ba&nbsp; hala'o vizita trabalhu ida ba subdistritu Bazartete, Liqui&ccedil;a.<br /><br />Iha di&aacute;logu ne'e, Chefe Estadu apela ba hotuhotu atu serbisu makaas no kolabora ho Estadu no Governo hodi f&oacute; lisuk lima ba dezenvolvimentu nasion&aacute;l. Iha biban ida ne&rsquo;e, Prezidente aprezenta ninia vizaun ba mandatu tinan‐lima nian.<br /><br />Taur Matan Ruak deklara katak Bazartete rai inspirador ida ba guerilheiru sira, tan iha subdistritu ida ne&rsquo;e maka moris Nicolau Lobato, her&oacute;i boot ida ne&rsquo;eb&eacute; luta to&rsquo;o mate hodi liberta nasaun ida ne&rsquo;e hosi forsas okupantes.<br /><br />Durante Dialogu, komunidade sira hato&rsquo;o preokupasaun sira nian ba kondisoens aat estrada sira ne&rsquo;eb&eacute; halo ligasaun entre distritu, subdistritu no suku, falta ba bee moos (&aacute;gua pot&aacute;vel), falta ba kualidade projetus infraestruturas rodovi&aacute;rias/estrada nian, kestaun ba falsifikasaun dokumentus veteranus nian, folin kaf&eacute; t&uacute;n no folin foos sa&rsquo;e. <br /><br />Komunidade sira husu atu estabelese postu Pol&iacute;sia nian ida iha suku idaidak no litik dezenvolvimentu projetu atu hari&rsquo;i uma lima iha knua idaidak no alkanse objetivus dezenvolvimentu mil&eacute;niu (MDG) nian iha n&iacute;vel aldeia.Kona ba falta kualidade projetus infraestruturas rodovi&aacute;rias, Prezidente Rep&uacute;blika lamenta katak falta responsabilidade no seriedade hosi empreza sira.<br /><br />Nu&rsquo;ud&aacute;r Prezidente Rep&uacute;blika ha&rsquo;u preokupa ho kualidade projetu sira iha Timor‐Leste. Ne&rsquo;e so&rsquo;e de&rsquo;it osan. Ita ko&rsquo;alia aat Indon&eacute;zia, maib&eacute; ita rasik pior. Ha&rsquo;u he&rsquo;in katak V Governu Konstitusional f&oacute; atensaun ba asuntu ida ne&rsquo;e be akontese iha terit&oacute;rio tomak. Ita la hatene halo didi&rsquo;ak karik, prefer&iacute;vel lalika koko, nune&rsquo;e to&rsquo;o ikus lalika sente mo&rsquo;e fali&rsquo; katak Prezidente.<br /><br />Kona ba kestaun veteranus, Chefe Estadu husu veteranu sira atu he&rsquo;in ba kriasaun Konselhu Kombatentes ida.<br /><br />Sorumutuk remata, Chefe Estadu deklara katak nia atu transmiti preokupasaun hirak ne&rsquo;e ba Governu.<br /><br />Iha di&aacute;logu ne&rsquo;e partisipa m&oacute;s chefe suku sira hosi subdistritu Bazartete, Administrador subdistritu no membru komunidade lokal 600 hanesan ne&rsquo;e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republica--bazartet-303458]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republica--bazartet-303458]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Membru F-FDTL halo Ezersiziu Cobra iha Same]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Membru Falintil Forca Defeza Timor Leste (F-FDTL) Segunda feira ne'e aranka ba distritu Same hodi realiza ezersiziu Cobra durante semana rua iha distritu refere.<br /><br />Vice Che Estado Maior F-FDTL, Brigadeiru Jeneral Filomeno Paixao hafoin lansa ofisialmente ezeersiziu ne'e iha Quartel Jeral forca ne'e nian hateten katak forca nia dezlokasaun ba Same ho objektivu ida deit katak ezersiziu.<br /><br />&ldquo;Objektivu ba iha Same, maka halo ezersiziu la'os operasaun ba CPD RDTL&rdquo; Filomeno Paixao haktuir.<br /><br />Membru F-FDTL nain atus rua resin (200) sei hela iha distritu Same durante semana rua hodi implementa tekniku militar ne'ebe durante ne'e hetan liu husi treinamentu konjunto oin oin. <br /><br />Antes ne'e, iha semana kotuk, Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao halo aviza ida membru CPD RDTL ne'ebe halo koperativa iha Welaluhu, Distritu Same.<br /><br />&nbsp;&ldquo;Hau hein katak husi Welaluhu sira bele fila ona tanba depois deskute orsamentu hotu, hau promete hau ba ho kareta tula sira ba sira nia uma (idaidak),&rdquo; dehan PM xanana, Kinta (17/01).<br /><br />PM Xanana dehan, se de&rsquo;it mak hakarak halo kooperativas tenki halo ha Distritu, apela mos ba administrador distritu no sub Distritu atu tau matan ba CPD.<br /><br />Eis Prezidenti ne&rsquo;e mos ameasa katak, karik CPD kontinua iha Welaluhu nia nudar Ministru Defeza sei autoriza PNTL no FDTL halo atuasaun.<br /><br />PM Xanana dehan tan, iha Timor Leste laiha organizasaun ka grupu ida ne&rsquo;ebe mak boot liu fali konstituisaun RDTL. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/membru-f-fdtl-halo-ezersiziu-c-303457]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/membru-f-fdtl-halo-ezersiziu-c-303457]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TELKOMCEL Ejisti ona legalmente ba tinan 15 iha TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Kompania Telekomunikasaun Internasional (Telin) husi Indonesia ofisialmente lansa ona ba publiku liu&nbsp; husi Primeiru Ministru (PM), Kay Rala Xanana Kinta, (17/1) iha Timor Plaza, Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">Lansamentu ne&rsquo;e hetan prezensa mos husi Ministru Badan Usaha Milik Negara (BUMN) Indonezia Dahlan Iskan, Embaixador Indonezia mai TL Primanto Hendrasmoro, Ministru Tranportasaun Telekomunikasaun Pedro Lay da Silva, Diretur ezekutiva Telkom, Arief Yahya, Prezidenti&nbsp; Telin Syarif Syarial Ahmad no Ministru no deputadu sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Xanana mos informa katak iha tempu besik nasaun ne&rsquo;e sei iha tan rede telekomunikasaun ida ho naran Viettel, husi nasaun Vietnam.<br />Ministru BUMN, Dahlan Iskan husu ba Telkomcel hanesan emprazariu Indonezia nian iha TL atu fo esperansa ba povu TL sente tebes prezensa ne&rsquo;e fo valor ba povu ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Hau sejere Telkomcel atu atende kliente Timor Leste ho kontenti,&rdquo;dehan Dahlan.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;Telkomcel promete sei hetan 450,000 kliente iha 2018 sei hetan 45% husi povu Timor Leste,&rdquo;dehan Syarief. <br />Telkomcel hetan lisensa husi estadu TL ho ninia durasaun tempu tinan 15 ba oin. Total investimentu ba tinan layanan GSM no 3G ho valor orsamentu U$ 50,000,000.</p>
<p style="text-align: justify;">Agora dadaun Telkomcel iha 30 based transceiver Station (BTS) ne&rsquo;ebe prontu halo operasaun no sei aumenta tan to&rsquo;o 115 BTS iha fulan hirak ba oin ne&rsquo;ebe iha tarjetu sei kobre 95% populasaun TL.</p>
<p style="text-align: justify;">Agora dadaun kliente ne'ebe tau naran atu hetan sim card husi Telkomcel hamutuk 23,000. (Foto Ann Turner/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/telkomcel-ejisti-ona-legalment-302876]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/telkomcel-ejisti-ona-legalment-302876]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Gastao: Prioridade MOP ba tinan 2013 mak tau matan povu nia nesesidade baziku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Antes tama ba iha debate orsamentu jeral estadu 20013, Ministerio Obras Publiku -&nbsp; MOP,&nbsp; nebe komposto husi diretores, Sekretario Estadu no Ministru Gastao Sousa, Terca feira ne&rsquo;e halao audensia publiko ho komisaun E parlamentu nasional iha uma fukun parlamentu nasional-PN hodi aprezenta orsamentu ministeriu nian.<br /><br />Ministeriu ne'e aprezenta orsamentu tinan 2013 ho total hamutuk milioens 192.821dollres americano.<br /><br />&nbsp;Inacio Moreira husi bankada Fretilin hanesan mos membru komisaun E husu ba MOP&nbsp; atu maneza osan ne&rsquo;e ho didiak hodi nune&rsquo;e bele halao dezenvolvimentu iha ita nia rain tamba kompania ne'e sei kaer prosesu konstrusaun infruturas&nbsp; bo'ot iha Timor Leste.<br /><br />&ldquo;Hau hein katak governu ida ne&rsquo;e halo jestaun ho responsabilidade no sei ezekuta tuir planu nebe iha&rdquo;dehan Moreira.<br /><br />Iha diskusaun ne&rsquo;e komisaun E parlamentu nasional koalia liu ba problemas obras publiku nian liliu elektrisidade ,be mos nebe povu infrenta agora tanba ne'e sira husu atu ezekuta osan ho diak.<br /><br />Hatan ba preokupasaun hirak ne&rsquo;e, Gastao Sousa hateten sei fo prioridade ba tau matan nesesidade baziku povu nian liu &ndash; liu ahi eletrisidade no be mos ba povu. (Amandio/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/gastao-prioridade-mop-ba-tinan-299312]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/gastao-prioridade-mop-ba-tinan-299312]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[JSMP hetan apoiu husi Royal Noruegia Embassy-Jakarta ho totál fundu US $ 542,587.00]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, JSMP kontinua hetan apoiu finanseiru husi Royal Noruegia Embassy iha Jakarta-Indon&eacute;sia ho ninia durasaun tempu tinan 3 husi Novembru 2012 to&rsquo;o 2015. Fundu ne&rsquo;e sei apoiu JSMP nia Unidade Justisa ba Feto ba programa atu hasae asesu feto nian ba sistema justisa formal.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Apoiu finanseiru ne&rsquo;e nu&rsquo;udar komitmentu boot ne&rsquo;eb&eacute; Governu Noruegia investa ba seit&oacute;r justisa Timor-Leste nian, liu-liu ba promosaun direitu feto no asesu feto ba sistema justisa form&aacute;l,&rdquo;dehan Luis de Oliveira Sampaio, Diret&oacute;r Ezekutivu JSMP.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;JSMP sente orgullu no agradese ba Governu Noruegia ho ninia apoiu iha seit&oacute;r justisa ne&rsquo;eb&eacute; nu&rsquo;udar pilar importante ida iha nasaun direitu demokr&aacute;tiku. JSMP fiar katak apoiu ne&rsquo;e bele kontinua hametin liu tan servisu JSMP nian iha area prevensaun no komitmentu atu kombate kazu viol&eacute;nsia bazeia ba j&eacute;neru iha sosiedade Timor-Leste.&rdquo;</p>
<p style="text-align: justify;">Fundu ne&rsquo;e sei kobre ba atividade monitorizasaun iha tribun&aacute;l sira, desiminasaun informasaun no treinamentu ba lider komunidade feto iha areia rur&aacute;l no estudante sekund&aacute;ria feto kona-ba Lei Kontra Viol&eacute;nsia Dom&eacute;stika, K&oacute;digu Pen&aacute;l no Prosesu Pen&aacute;l husi perspetiva j&eacute;neru.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes ne&rsquo;e, iha Janeriu 2009 to&rsquo;o Novembru 2012, Governu Noruegia mos investe ona orsamentu atu apoiu programa asesu feto ba justisa ho montante US $ 560,266.00. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/jsmp-hetan-apoiu-husi-royal-no-299309]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/jsmp-hetan-apoiu-husi-royal-no-299309]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estudante finalista 2011-2012 hobur ministerio edukasaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Estudante finalistas nebe remata ona sira nia estudu iha eskola sekundaria iha tinan 2011 no 2012 segunda feira ne&rsquo;e hobur hamutuk iha ministerio edukasaun hodi hare informasaun hodi bele asesu ba iha Universidade Nasional Timor Lorosae &ndash; UNTL.<br /><br />Tuir estudante finalista Engrasia Natalia da Silva katak sira ba hamutuk iha ministerio edukasaun hodi hare naran nebe antes ne'e sira tuir exame hodi asesu ba iha UNTL.<br /><br />&ldquo;Ohin ami mai iha ne&rsquo;e hodi hare informasaun ruma liliu ami ne'ebe foin lalais exame hodi asesu ba iha UNTL maibe seidauk bele taka sai&rdquo;dehan Engrasia, Segunda(14/01) iha Ministerio Edukasaun,Vila verde, Dili.<br /><br />Nune&rsquo;e mos estudante finalista 2012 Fortunato Alves hateten nia parte ba iha neba tamba antes ne'e iha nia eskola fo sai informasaun katak estudante ne'ebe pasa ho valor diak iha ensino sekunkadia sei hetan fatin uluk hodi asesu ba UNTL.<br /> Tuir observasaun CJITL, wainhira estudantes barak ba bebeik entaun funsionario ida iha ministerio edukasaun aviza ba iha estudantes nebe hamutuk iha ministerio edukasaun katak informasaun seidauk taka sai no husu ba sira hodi hare deit iha televizaun ,radio no jornal.<br /><br />&ldquo;Hau hatete ba imi katak iha ne&rsquo;e informasaun la iha diak liu imi fila ona hodi nune&rsquo;e imi bele asesu deit liu husi radio,televizaun no jornal karik imi nia naran fo sai,depois maka imi mai lori formulario iha ministerio edukasaun hodi priense&rdquo;dehan funsionario ne'e.<br /><br />Iha fatin refere mos iha perguntas husi estudantes finalistas 2012 nian konaba estudante ida atu tama ba UNTL tenki mai ho valor hira.<br /><br />&ldquo;Ne&rsquo;e hau la bele hatene diak liu imi hare deit ona iha televizaun,jornal,no rona liu husi radio&rdquo;dehan funsionario ne&rsquo;e hodi haruka estudantes sira fila ba ida idak nia fatin.<br /> Tuir observasaun , maske estudante sira rona tiha aviza husi pesoal Ministeriu Edukasaun ne'e, estudante barak kontinua haksesuk no hakerek simu resposta husi sira nia duvidas.<br /><br />Estudante sira ne'ebe hobur iha ME deside atu ba fila fali iha fatin refere iha loron tuir mai hodi hetan resposta. (Amandio/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudante-finalista-2011-2012--297744]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudante-finalista-2011-2012--297744]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Obama nia fotografia favoritus durante fulan sanulu-resin-rua kotuk Publika ona  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Iha endereso portal &ldquo;Uma Mutin&rdquo; Prezidente Estados Unidos Amerika &ndash; EUA nian&nbsp; (http://www.whitehouse.gov/photos-and-video/2012-photos), Xefe Ofisial Fot&oacute;grafu Pal&aacute;siu Prezidensi&aacute;l, Pete Souza, publika nia fotografia favorita konaba Prezidente Barack Obama durante fulan sanulu-resin-rua kotuk, Kolesaun ida-ne&rsquo;e oferese perspetiva interesante no sinseru konaba Prezidente Obama nia moris durante tinan 2012.<br /><br />Prezidente Obama rasik iha tinan 2012 nia fim ne'e hetan tan nomeisaun husi revista TIME hanesan &ldquo;person of the year&rdquo; ka &ldquo;ema tinan ida-ne&rsquo;e nian&rdquo; ba tinan 2012.<br /><br />Kada tinan dezde 1927 revista Time publika sira-nia &ldquo;person of the year&rdquo; ka &ldquo;ema tinan ida-ne&rsquo;e nian&rdquo; &ndash; ema ida ne&rsquo;eb&eacute; sira fiar, &ldquo;halo ona buat barak hodi f&oacute; influensia, di&rsquo;ak ka aat, ba eventu sira iha tinan ne&rsquo;e.&rdquo; Iha tinan 2012, sira hili Prezidente Estadus Unidus Barack Obama, no ida-ne&rsquo;e hanesan ba daruak sira hili nia! (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/obama-nia-fotografia-favoritus-294953]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/obama-nia-fotografia-favoritus-294953]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Saida mak TMR hateten konaba CPD - RDTL, Xanana, Lu Olo, Alkatiri no Horta iha kalan resepsaun natal?]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) hahu tinan foun ho resepsaun dala rua iha semana ne'e, ida akontece iha Segunda feira semana ne'e ho korpu diplomatiku n'eebe hari embaxada iha nasaun ne'e no resepesaun ida seluk hala'o Kuarta feira kalan semana ne'e (9/1) ho ulun bo'ot estado nasaun nian, tuir mai CJITL hatun diskursu ne'ebe TMR hameno&nbsp; ba estado iha Palacio Prezidensial, Aitarak Laran, Dili liu liu Xefe Estado nia hanoin konaba movimentu CPD -RDTL no kontribuisaun Xanana Gusmao, Lu Olo, Ramos Horta no Mari Alkatiri ba Estado.<br /><br />INTERVENSAUN PREZIDENTE REP&Uacute;BLIKA, TAUR MATAN RUAK, NIAN IHA OKAZIAUN JANTAR HO MEMBRUS ESTADU SIRA<br /> Sr.Prezidente Parlamentu Nasion&aacute;l, Sr.Prezidente Tribunal Rekursu, Sr.Primeiru Ministru no Sra.Prokuradora Jeral Rep&uacute;blika, Sr. membru Parlamentu Nasion&aacute;l, Senhores membrus governu no konvidadu sira hotu.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente Rep&uacute;blika kontente loos tanba bele simu ita boot sira iha fatin ida ne&rsquo;e. Ha&rsquo;u hakarak aproveita oportunidade ida ne&rsquo;e dezeja Nat&aacute;l no Tinan foun di&rsquo;ak ba Ita Boot sira hotu &amp; fav&oacute;r transmite m&oacute;s ba fam&iacute;lia sira no m&oacute;s ba funsion&aacute;riu sira hotu ne&rsquo;eb&eacute; servisu ho Ita Boot sira hodi serb&iacute; ita nia nasaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u m&oacute;s ho ha&rsquo;u nia kaben no Prezid&eacute;nsia tomak iha ne&rsquo;e aproveita oportunidade manifesta ami nia solidaridade boot ba Sr. Primeiru Ministru tanba nia kaben daudaun ne&rsquo;e halo hela tratamentu. Embaixadora Boavontade serbisu besik liu Prezidente Rep&uacute;blika, hanesan Prezidente ha&rsquo;u preokupa &amp; atrav&eacute;s liu hosi Primeiru Ministru pesoalmente lori karta manifestasaun solidaridade ba Mana Kirsty no dezeja nia bele rekopera lais para ke kontinua ajuda Sr. Primeiru Ministru hodi lori knar ne&rsquo;eb&eacute; todan hodi serb&iacute; ita nia nasaun no ita nia povu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha tinan sanulu resin ita harii ita nia Estadu ne&rsquo;eb&eacute; implika harii Instituisaun Estadu nian. Iha tinan ne&rsquo;e mak iha terseira lejislatura tolu buka malu &amp; halo nia esforsu f&oacute; nia kontribuisaun atu lori ita nia nasaun ba oin. Ita ne&rsquo;eb&eacute; ohin mai hatutan ita la halo buat foun, ita hatutan de&rsquo;it buat ne&rsquo;eb&eacute; sira halo ona, &amp; aprende hosi sira nia sala atu halo di&rsquo;ak liu no kap&aacute;s liu. Naturalemnte ba ita nia vida tinan 10 barak ona, maib&eacute; ba nasaun nia vida tinan 10 Ingl&eacute;s dehan &ldquo;nothing&rdquo;. Maib&eacute; pelu faktu ke ita hetan ita bele hametin p&aacute;s, profunda demokrasia iha ita nia rain, dezenvolve ita nia instituisaun sira, hakbit funsion&aacute;riu sira para bele serb&iacute; ita nia nasaun liuliu ita nia povu, ne&rsquo;e hanesan konkista boot ida.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u hanoin mak ida ne&rsquo;e ita komesa defini programa dezenvolvimentu estrat&eacute;jiku ne&rsquo;eb&eacute; bele halibur ema, halibur sidadaun sira. Sidadaun la tuir ita se karik sira hatene projetu ida ne&rsquo;eb&eacute; ita lori ba ita nia di&rsquo;ak de&rsquo;it, sira so tuir ita se sira hatene katak buat ne&rsquo;eb&eacute; ita halo lori benefisiu ba sira no ba sira nia fam&iacute;lia. Pelu faktu neineik ba neineik indepedentemente bele vizaun pol&iacute;tiku ketaketak, maib&eacute; Timoroan hotuhotu hateten ita iha dezafiu ida iha ita nia oin, iha nasaun nia oin, mak kombate ki&rsquo;ak, hametin ita nia demokrasia, hametin p&aacute;s para ke benefisiu Independensia bele to&rsquo;o ba sira ne&rsquo;eb&eacute; terus liu, sira ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; m&oacute;s sira nia kontribuisaun no m&oacute;s ba ita nia populasaun ne&rsquo;eb&eacute; karik la iha ita nia apoiu sira nia vida nunka iha mudansa.<br /><br />Ha&rsquo;u kontente tanba V Governu Konstitusional foin daudaun lansa t&oacute;piku ida ke hateten &ldquo;Sidadaun di&rsquo;ak mak heroi foun&rdquo;, m&aacute;s tambem ha&rsquo;u foti liafuan balu Sr. Primeiru Ministru nian. Tanba saida mak ha&rsquo;u ko&rsquo;alia beibeik temi governu liuliu Sr. Primeiru Ministru, Sr. Primeiru Ministru ha&rsquo;u serbisu ho nia tinan 25, tinan 17 prevelejiu sai hanesan nia susesor, ha&rsquo;u konhese nia liu imi hotu iha sala ne&rsquo;e nia laran, nia ema ida ke fuan murak liu ha&rsquo;u nian &amp; dala barak imi sala nia husik de&rsquo;it, m&aacute;s ha&rsquo;u la&rsquo;e sala han daudauk. Nia hanesan aman naturalmente tenke tau matan ba hotuhotu m&aacute;s ita sira ne&rsquo;eb&eacute; iha okos ita tenke apoia nia makaas. I ha&rsquo;u la haluha buat ne&rsquo;eb&eacute; nia hateten iha Parlamentu Nasional &ldquo;ita labele falha&rdquo;. V Governu Konstitusional asumi primeira linha kombate pobreza.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente Rep&uacute;blika, Sr. Prezidente Parlamentu Nasion&aacute;l, Sr. Prezidente Tribunal Rekursu ami iha imi nia kotuk. Derota ne&rsquo;eb&eacute; imi simu ohin ami lori todan hotu &amp; ami promete sei la husik imi mesak, m&aacute;s ami husu para ita hotuhotu serbisu makaas.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha mens&aacute;jen fim do ano ha&rsquo;u f&oacute; sai hanoin haat; ida mak reforsa komunikasaun entre sira ne&rsquo;eb&eacute; ukun no sira ne&rsquo;eb&eacute; iha karik. Komunikasaun ita nian iha &aacute;mbitu intendementu, harii konfiansa. Komunikasaun ho objetivu atu muda ema nia hanoin, ita la lori ema nia isin maib&eacute; ita hili nia hanoin, se ita la konsege muda nia ulun fatuk muito-menus nia hahalok, tanba ne&rsquo;e komunikasaun nia funsaun mak ida ne&rsquo;e duni. Komunikasaun realmente importante &amp; ha&rsquo;u espera iha tinan ida ne&rsquo;e ita hotu halo esforsu hametin komunikasaun entre ita ho povu &amp; entre orgaun soberania sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Por outro lado iha ha&rsquo;u nia mens&aacute;jen ha&rsquo;u ko&rsquo;alia m&oacute;s kona ba integrasaun, tanba saida mak ha&rsquo;u ko&rsquo;alia ida ne&rsquo;e, tanba ita hotu uluk ativista, balu gerileirus halo ativista, buat ne&rsquo;eb&eacute; Indon&eacute;zia halo ba ita la di&rsquo;ak de&rsquo;it, buat ne&rsquo;eb&eacute; Portug&eacute;s sira halo m&oacute;s la di&rsquo;ak de&rsquo;it, ida ita halo ne&rsquo;e mak dehan di&rsquo;ak liu, derepente ita hamriik iha sira nia fatin lidera ita nia nasaun, ita nia experi&eacute;nsia ativismu sei domina iha momentu ne&rsquo;eb&eacute; ita lidera ita nia nasaun. Ha&rsquo;u dala barak tenta komprende tanba saida mak CPD-RDTL kadav&eacute;s mais sei marka pasu, &amp; ha&rsquo;u hasai konkluzaun ne&rsquo;e problema ida integrasaun, ita uluk loron kalan mentaliza sira hanorin sira atu funu, ohin ita mai situasaun foun ita konsege adapta an maib&eacute; sira hela tiha kontinua markar pasu ho &aacute;bitu ne&rsquo;eb&eacute; uluk ita mak hanorin. Halo nu&rsquo;us&aacute; mak ita hateten ba sira katak ida agora ne&rsquo;e la hanesan ona ho tinan ruanulu ba kotuk, agora iha ona &aacute;mibitu foun ke la&rsquo;&oacute;s ona ativista m&aacute;s ita iha nasaun ida, povu ida iha ita nia liman, ita tenke responsabiliza no serbisu makaas atu eleva prestijiu no kredibilidade hanesan nasaun sira seluk iha mundu.</p>
<p style="text-align: justify;">Terseiru ha&rsquo;u ko&rsquo;alia kona ba serbisu iha ekipa, la&rsquo;&oacute;s de&rsquo;it iha ita nia leet orgaun soberania sira, ha&rsquo;u dala barak hateten ba ha&rsquo;u nia funsion&aacute;riu sira, Prezidente la mai para sukat Prezidente mak poder liu Primeiru Ministru, poder liu Prezidente Parlamentu Nasional ou poder liu Prezidente Tribunal Rekursu nian ou Prokuradora, maib&eacute; iha ne&rsquo;e haree oin nu&rsquo;us&aacute; mak dezafius koletivu iha ita nia oin ita bele hetan susesu. Timoroan ida la kohi rona ema seluk hateten aat Timoroan ida, dala barak ita sente ita moe, entaun serbisu ekipa signifika katak ajuda ita halo buat ida ne&rsquo;eb&eacute; ita mesak labele halo, &amp; ne&rsquo;e m&oacute;s ita f&oacute; mens&aacute;jen ba sidadaun sira. Tanba ne&rsquo;e serbisu ekipa importante para ke ita bele atinji objetivu.<br /> Ikus liu ha&rsquo;u la haluha Sr. Primeiru Ministru nia liafuan ida ne&rsquo;eb&eacute; nia hateten &ldquo;tenke kor&aacute;jen para toma desizoens&rdquo;, Sr.Ministru sira , Sr.Sekretariu Estadu sira, ha&rsquo;u uza maun nia lian ne&rsquo;e para hateten ba imi, enkoraja imi katak imi tenke iha oin para ema molok atinji imi nia Chefe tenke hasoru uluk ita boot sira. Uluk ha&rsquo;u sei nia susesor hau hateten ba ha&rsquo;u nia soldadu sira, antes to&rsquo;o nia ita ulun tun hotu ba rai laran, salva guarda nia vida, salva guarda nia prestijiu, todan ne&rsquo;e mai hotu ita nia leten.</p>
<p style="text-align: justify;">Tanba ne&rsquo;e ha&rsquo;u husu imi para imi tuir ida ne&rsquo;e, labele buat ki&rsquo;ik boot ema tau ibun ba Primeiru Ministru hakat liu imi, ne&rsquo;e dehan ita mak envazia ita nia an ou ita hamamuk ita nia an ne&rsquo;e labele. Tambem atu hateten ita tenke rigorozu no bem organizadu. Ha&rsquo;u hakarak iha Sr.Primeiru Ministru nia oin no Prezidente Parlamentu Nasional, Prezidente Tribunal Rekursu no Prokuradora Jeral elojia Sr.Vice Primeiru Ministru, kona ba ponte Maloa nian haruka sobu, ita komesa f&oacute; mens&aacute;jen ba hotuhotu katak s&eacute; mak serbisu ho ita tenke rigorozu. Vale apena sakrifika ida duk&eacute; sakrifika ema barak. Ha&rsquo;u nia experi&eacute;nsia fulan ualu ha&rsquo;u kontente loos, ha&rsquo;u iha apoiu tomak, tantu iha uma ida ne&rsquo;e no m&oacute;s hosi liur.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u haree ita iha mudansa boot iha ita nia maneira liga ho ita nia nasaun &amp; ha&rsquo;u hakarak aproveita oportunidade ida ne&rsquo;e , sa&uacute;da maun boot Mar&iacute; Alkatiri no infelizmente ba maun Lu-Olo ne&rsquo;eb&eacute; ohin sai ba Bali halo opersaun ida, ohin ha&rsquo;u telefone ba nia manifesta solidaridade ha&rsquo;u nia fam&iacute;lia tomak nian. Prezidente Rep&uacute;blika no nasaun tomak elojia ba maneira ne&rsquo;eb&eacute; opozisaun halo relasiona ho Prezidente Republika, relasiona ho Estadu no Governu liuliu iha Parlamentu. Ha&rsquo;u kontente tanba ha&rsquo;u haree mudansa ida ke &lsquo;luar biasa&rsquo;. Sr.Primeiru Ministru kuandu hasoru ha&rsquo;u, nia dehan sira (opozisaun Fretilin) duru m&aacute;s sira honestu, iha ne&rsquo;e ha&rsquo;u hakarak basa liman ba bankada Fretilin.</p>
<p style="text-align: justify;">Ita m&oacute;s iha privil&eacute;jiu iha ema ida hanesan Primeiru Ministru ke f&oacute; nia tempu ba luta ba ukun rasik an. Ha&rsquo;u dehan ba ha&rsquo;u nia soldadu sira ita nia maun Xanana ema kaer, ita tenke kria Xanana barak liu tan para ke to&rsquo;o momentu ida sira sente afin&aacute;l la&rsquo;&oacute;s de&rsquo;it Jos&eacute; Alexandre Gusm&atilde;o m&aacute;s Xanana ne&rsquo;e barak loos. I ohin ha&rsquo;u hakarak imi hotu iha ne&rsquo;e prepara an sai hanesan Xanana, para Xanana barak liu, Ramos-Horta barak liu, Mar&iacute; Alkatiri barak liu iha ita nia rain. I ha&rsquo;u haree Ita Boot sira enerjetiku loos.</p>
<p style="text-align: justify;">Atu termina lori ha&rsquo;u nia kaben no Prezid&eacute;nsia tomak, agradese ba maun boot Primeiru Ministru ba membru governu tomak, no membru Parlamentu &amp; ba fam&iacute;lia tomak. Tinan ne&rsquo;e rahun di&rsquo;ak ba ita no ba ita nia nasaun. Obrigadu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/saida-mak-tmr-hateten-konaba-c-294952]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/saida-mak-tmr-hateten-konaba-c-294952]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kazu Naktuka lori ba meja Prezidente Republika  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika, Taur Matan Ruak, Terca feira ne;e (8/1) simu audi&eacute;nsia ho Komisaun B Parlamentu Nasional nian ne&rsquo;eb&eacute; espesializada ba Asuntus Neg&oacute;sius Estranjeirus, Defeza no Seguransa Nasionais hodi rona informasaun servisu komisaun ne&rsquo;e nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu imprensa ne'ebe hasai husi gabinete prezidensial nian katak iha audensia ne'e Prezidente Republika simu informasaun mos konaba kazu disputa iha fronteira, Naktuka (Oecusse), nian iha ne&rsquo;eb&eacute; Naktuka oan ida foin lais ne&rsquo;e mate iha kazu ida ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha komunikadu ne'e, la hateten klaru konaba oinsa Prezidente Republika nia komentariu hodi hatan ba kaju disputa iha fronteira Oecusse ho Indonezia ne'e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kazu-naktuka-lori-ba-meja-prez-294258]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kazu-naktuka-lori-ba-meja-prez-294258]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Enkontro Semanal PR  ho PM sita mos asuntu nomeiasaun Horta ba Guiné-Bissau  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika&nbsp; (PR) Taur Matan Ruak, Terca feira semana ne'e (8/1) ho Primeiru Ministru (PM) Xanana Gusm&atilde;o ko&rsquo;alia kona ba Orsamentu Jeral Estadu nian no sita mos asuntu nomeasaun Ex-Prezidente Ramos-Horta ba Guin&eacute;-Bissau no seguransa jeral nasaun nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Primeiru Ministru katak Guin&eacute;-Bissau ne&rsquo;e importante tebes ba Timor-Leste hodi iha solidariedade ho povu Guin&eacute;-Bissau tanba ita m&oacute;s hakarak povu maluk ida ne&rsquo;e sai hosi problemas ne&rsquo;eb&eacute; afeita sira.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Nune&rsquo;e m&oacute;s situasaun seguransa la&rsquo;o di&rsquo;ak no metin ba beibeik maske ONU ninia misaun remata ona, Estadu no Governu apela ba joven sira atu tur hakmatek, tenke fiar malu, Estadu no Governu labele halo buat hotuhotu maib&eacute; ita fiar malu, iha komprimisu boot atu serb&iacute; didi&rsquo;ak liu hodi implementa programas ho di&rsquo;ak iha tinan foun ida ne&rsquo;e &ndash; 2013&rdquo; hateten Xanana hafoin enkontro. (*.CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/enkontro-semanal-pr--ho-pm-sit-294257]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/enkontro-semanal-pr--ho-pm-sit-294257]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[ Tribunal Rekursu Timor nian hamutuk ho Departmentu Justica EUA sei realiza seminario konaba Dezenvolvimentu Judicial ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Embaixada Estadus Unidus Amerika - EUA iha iha Timor Leste hamutuk no Tribunal Rekursu, sei lansa ba dahuluk Semin&aacute;riu Kontinuasaun Dezenvolvimentu Judisi&aacute;l ba juis senior sira husi sistema jur&iacute;diku Timor oan no Amerikanu sira nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Informasaun ne&rsquo;e haktuir liu husi komunikadu ba imprensa ne&rsquo;ebe haruka husi Embaxada EUA iha Dili ba redasaun CJITL.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Juis Amerikanu na&rsquo;in tolu no Ases&oacute;r ba Asuntu Legal husi Departamentu Justisa EUA sei halibur hamutuk ho juis Timoroan sira iha Sentru Formasaun Jur&iacute;diku hodi diskute karater din&aacute;miku lei nian no m&oacute;s hodi fahe esperi&eacute;nsia no idea husi sira-nia sistema jur&iacute;diku diferente atu dezenvolve sira-nia edukasaun judicial&rdquo; hateten iha komunikadu ne&rsquo;ebe mos sai hanesan konvite ba media atu partisipa.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu ne&rsquo;e katak programa -ne&rsquo;e hetan fundus no koordenasaun husi Departamentu Justisa EUA nia Gabinete Prokuradoria, Asist&eacute;nsia no Formasaun Esteri&oacute;r. Semin&aacute;riu ida-ne&rsquo;e sei realiza iha Segunda-feira, loron 14 Janeiru 2013 hola fatin iha Sentru Formasaun Jur&iacute;diku, Kaikoli, Dili. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tribunal-rekursu-timor-nian-ha-294246]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tribunal-rekursu-timor-nian-ha-294246]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Terminal Tasi-Tolu Sei Muda Ba Tibar]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Diresaun Nasional Transporte&nbsp; no Terestre (DNTT) sei muda Terminal Tasi tolu ba iha Tibar, tanba terminal tuan governu entrega ona ba iha Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL).<br /><br />&ldquo;Ami nia Xefe Tr&aacute;fiku sira ba haree ona local &nbsp;iha Tibar atu halo fali Terminal foun,&rdquo; hateten Staf Senior Tr&aacute;fiku Rodavi&aacute;ria, Abel Concei&ccedil;&atilde;o iha Balide- Dili foin dadauk ne'e liu husi portal partidu Conselho Nasional Rekonstrusaun de Timor (CNRT).<br />Entretantu Membru Parlamentu Nasional, Deputadu Ar&atilde;o Noe &nbsp;hateten katak kestaun muda terminal laiha problema importante mak tenke iha terminal foun ba pasejeiru sira.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Prioridade nafatin halo terminal foun, nune&rsquo;e bele konsentra hodi transporte&nbsp; p&uacute;bliku sira ne&rsquo;eb&eacute; mai husi distritu bele deskarega pasajeiru sira iha fatin ida,&rdquo; hatutan Deputadu Noe iha publikasaun ne;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Terminal Tasi-tolu desde ukun &nbsp;aan okupa husi Forsa Estabilidade Internasional (FSI) Austr&aacute;lia maibe tinan kotuk sira entrega tiha ba Governu no Governu entrega fali fatin ne&rsquo;e ba Forsa F-FDTL.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parte seluk , Komunidade ka pasajeiru balun husi Maliana ne&rsquo;eb&eacute; hein hela&nbsp; bis &nbsp;iha terminal tasi tolu, lamenta tanba konsidera fatin ne&rsquo;e do&rsquo;ok liu no tenke hasai osan barak tan ba selu taxi.<br /><br />&ldquo;Iha terminal tuan ne&rsquo;e deit mos taxista sira husu tiga dollar ba deit iha Pantai Kelapa, ne&rsquo;e ezemplu, sa&rsquo;tan tau kedas iha Tibar, ne&rsquo;e do&rsquo;ok liu no fo benef&iacute;siu ba taxista sira,&rdquo; lamenta Pasajeiru ne&rsquo;eb&eacute; lakohi publika nia identidade ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tanba ne&rsquo;e nia husu ba Governu liu-liu DNTT atu tetu didiak &nbsp;ninia hanoin no planu ida ne&rsquo;e, nune&rsquo;e bele mos fo benef&iacute;siu ba pasajeiru sira. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/terminal-tasi-tolu-sei-muda-ba-294245]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/terminal-tasi-tolu-sei-muda-ba-294245]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR: Hau Espera TL tama ASEAN iha tempu besik]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) hateten katak enkontro n'eebe hala'o ho Sekretariu Jeral ASEAN (Associations of South East Asian Nation), Surin Pitsuwan, semana hirak liu ba fo impresaun positivu tebes hodi loke odan matan luan liu tan ba nasaun ne'e atu tama.<br /><br />Taur hateten ida ne'e iha nia diskursu durante resesaun tinan foun nian hamutuk ho embaxadores internasionais sira ne'ebe hari embaxada iha nasaun ne'e, Segunda feira (7/1) kalan iha Palacio Prezidensial, Aitarak Laran, Dili.<br /><br />&ldquo;Ami halo adesaun ba ASEAN, iha razaun forte atu hare prosesu ne'e ho optimismu, iha apoiu bo'ot ona inklui Indonezia&rdquo; Taur hateten.<br /><br />&ldquo;Durante tinan sanulu ikus ne'e Timor Leste ho Indonezia dezenvolve relasaun exelente no coperasaun n'eebe klean hanesan amigo, Hau nia enkontro ho Sekretariu Jeral ASEAN nia vizita lalais ne'e, fo mai hau impresaun ne'ebe positivu tebes no hau espera Timor Leste sei sai membru ASEAN iha tempu besik&rdquo; Taur Remata.<br /><br />Diskursu naruk ne'ebe rona direitamente husi diplomata estranjeirus husi nasaun oin &ndash; oin ne'e la ses mos fo louva ba nasaun seluk ne'ebe fo apoiu hari dame no stabilidade iha Timor Leste liu husi UNMIT (Misaun Integrada husi Nasoens Unidas) iha Timor-Leste ne'ebe foin remata iha loron 31 Dezembru 2012 liu ba ne'e. <br /><br />Tuir ajenda, Prezidente Republika mos sei halo resesaun ho Media Nasional no Internasional iha loron 14 Janeiru semana oin. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-hau-espera-tl-tama-asean-i-293782]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-hau-espera-tl-tama-asean-i-293782]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Embaxadora EUA halo nota diplomatiku konaba TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Embaxadora Estados Unidos Amerika &ndash; EUA iha Timor Leste, Judtih R. Fergin halo nota diplomatiko ida hodi hateten katak selebrasaun tinan foun 2013 la'os selebrasaun ordinariu ida. <br /><br />Iha nota diplomatiku ne'ebe Judith Fergin hakerek iha blogu oficial governu EUA nian, nia hateten katak hahu iha loron 1 Janeiru 2013 liu ba, bainhira Timor oan hader, sira nia nasaun nurak ne'e loke ona pajina foun iha istoria nasaun nian, tamba loron ne'e hanesan primeiru hahu kedan iha 1999, laiha tan ona misaun ONU nian tuir mandatu Konselhu Seguransa ONU nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Judith mos hakerek tan katak Timor Leste tama tiha ona iha ajenda ONU nian hahu husi rezolusaun 384 iha loron 22 Dezembru 1975 to'o 1999 n'ebe nasaun ne'e nia destinu sempre iha konselhu seguransa nia liman hanesan nasaun ne'ebe laiha estatutu klaru postu kolonial nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Rezolusaun Konselhu Seguransa ONU nian ho numero seri oin oin maka aprova mai nasaun ne'e hahu husi referendum no postu referendum 1999 to'o mandatu ikus ONU nian hanaran UNMIT&nbsp; (the United Nations Integrated Mission in Timor-Leste) to'o ikus mai rezolusaun final ida sai husi Konselhu Seguransa ONU ho numero 2037 iha loron 23 Febreiru 2912 ne'ebe hakotu ho lolos mandatu ONU nian iha loron 31 Dezembru 2012.</p>
<p style="text-align: justify;">Embaxadora EUA ne'e mos hakerek katak parseiru EUA ho Timor Leste ho statuto permanente no relasaun ne'e sei kontinua nafatin iha envairomentu foun ne'e hodi hametin diak liu tan valor demokrasia, liberdade no direitos humanos.</p>
<p style="text-align: justify;">Leitor sira bele akompanya nota diplomatiku Embaxadora EUA, Judith Fergin nian iha endereso blogu tuir mai:</p>
<p style="text-align: justify;">http://blogs.state.gov/index.php/site/entry/timor_leste_new_year</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/embaxadora-eua-halo-nota-diplo-292475]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/embaxadora-eua-halo-nota-diplo-292475]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR Apoiu Nomeisaun Ban Ki Moon ba Ramos Horta]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili Ex-Prezidente Republika, Jos&eacute; Ramos-Horta foin lais hetan nomeasaun hosi Sekret&aacute;riu-Jeral Ban Ki-moon atu lidera Misaun Nasoens Unidas iha Guin&eacute;-Bissau nu&rsquo;ud&aacute;r Reprezentante-Espesial Sekret&aacute;riu-Jeral nian hodi konsolida Dame. Guin&eacute;-Bissau, pa&iacute;s estimadu no membru CPLP nian ida, terus ua&rsquo;in ona ba instabilidade hosi tempu hetan ninia independ&eacute;nsia hosi Portugal.<br /><br />"Ramos-Horta, diplomata internasionalmente respeitadu, lori ho nia ba postu foun ida ne&rsquo;e ninia experi&eacute;nsia liu d&eacute;kadas tolu iha &aacute;rea diplom&aacute;tika no pol&iacute;tika iha servisu ba dame no estabilidade internasional. Ninia integridade, kapasidade no empenhamentu maka sai fundamentais atu tulun hetan solusaun justu ida ba Guin&eacute;- Bissau oan sira tomak" hateten Prezidente Taur Matan Ruak - TMR iha komunikadu ne'ebe redasaun CJITL simu.<br /><br />Ex-Prezidente Rep&uacute;blika Demokr&aacute;tika Timor-Leste no laureado Nobel da Paz atu diriji Gabinete Integradu ba Konsolidasaun Dame iha Guin&eacute;-Bissau (United Nations Integrated Peace-Building Office in Guinea-Bisau &ndash; UNIOGBIS) no susede diplomata ema rain Ruanda, Joseph Mutaboba, ne&rsquo;eb&eacute; ninia mandatu termina iha 31 Janeiru, 2013. Substituisaun iha UNIOGBIS mosu iha tempu krusial no sens&iacute;vel ida bainhira administrasaun sivil provis&oacute;ria iha Guin&eacute;-Bissau hakarak realizar eleisoens iha 2013.<br /><br />"Timor-Leste sente honradu ba nomeasaun Sekret&aacute;riu-Jeral ONU nian ba ninia ex- Prezidente Rep&uacute;blika ne&rsquo;eb&eacute; sei halo Ramos-Horta Timoroan primeiru nomeadu Reprezentante Espesial Sekret&aacute;riu-Jeral Nasoens Unidas nian nune&rsquo;e m&oacute;s Timor- Leste iha konfiansa ua&rsquo;in tanba ex-Prezidente Ramos-Horta hanesan belun tuan no doben Guin&eacute;-Bissau nian, ne&rsquo;eb&eacute; sei serbisu besibesik iha kolaborasaun ho Guin&eacute;- Bissau oan sira tomak" Taur hateten.<br /><br />&ldquo;Nu&rsquo;ud&aacute;r Prezidente Rep&uacute;blika no m&oacute;s hodi Estadu Timor-Leste nia naran ha&rsquo;u apoia tomak nomeasaun Dr. Ramos-Horta nian ba kargu aas nu&rsquo;ud&aacute;r Reprezentante Espesial Sekret&aacute;riu-Jeral Nasoens Unidas nian iha Misaun ONU nian iha Guin&eacute;- Bissau&rdquo; remata Taur Matan Ruak. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-apoiu-nomeisaun-ban-ki-moo-292474]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-apoiu-nomeisaun-ban-ki-moo-292474]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Membru Navál Marina EUA Nain 74 Despede Timor Leste]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Hafoin liu tiha oras balun husi selebrasaun tinan foun nian iha Timor Leste, Membru Nav&aacute;l Marina Estados Unidos Amerika - EUA, Seabee n'ain 74 fila hikas husi Timor-Leste depois halo susesu sira nia serbisu fulan nein (6) iha nasaun ne'e. <br /><br />Hanesan haktuir husi Komunikadu imprensa ne'ebe CJITL asesu katak, husi sira nia knaar foin dadauk ba rai ida ne'e mak hanesan harii eskola foun iha Liquis&aacute; ne'ebe mak sira harii diretamente e mos eskola primaria foun Bairo-Pit&eacute; ne'eb&eacute; mak sira tau matan rasik ba nia kualidadi mos kontratu.<br /><br />&ldquo;Projetu adisional sira seluk mak sira halo hotu durante sira nia tempu iha ne&rsquo;e mak hanesan harii moru hadulas orfanatu ida iha Dili, konstrusaun sistema bee nia iha Manatuto, no mos ba kaer iha bee nian iha territ&oacute;riu hirak iha rai ida ne'e&rdquo; haktuir komunikadu ne'e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/membru-naval-marina-eua-nain-7-292473]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/membru-naval-marina-eua-nain-7-292473]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Hillary Clinton fo parabens ba Governu TL no UNMIT]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Sekret&aacute;ria Estadu Estadus Unidos Amerika - EUA,&nbsp; Hillary Clinton f&oacute; parab&eacute;ns ba Governu Timor-Leste ho nia ema sira no m&oacute;s ba Misaun Integrada Nasaun Unidas iha Timor-Leste (UNMIT) ba susesu operasaun harii -dame ne&rsquo;eb&eacute; mak ramata ona. <br /><br />&ldquo;Iha tinan 2006, bainhia UNMIT hahu nia primeiru mandatu, Timor Leste hasoru periodu ida ho tensaun bo'ot iha internal dizordem no futuro nasaun ne'ebe la klaru, tinan ne'en liu tiha liu husi rezultado servisu makas ida husi povu timor oan nian, ONU no mos parseiro sira nian, Timor Leste hatudu hikas ba mundo konaba sidade frajile ida ne'ebe bele estabiliza hikas no sai membru produtivu iha komunidade internasional. Mandatu ONU ne'ebe konklui ho diak bele sai hanesan modelu operasaun harii dame iha futuro&rdquo; hateten Hillary iha komunikadu ne'ebe fo sai.<br /><br />&ldquo;Hau mos hakarak fo rekonhecementu ida ba kontribuisau inportante ba stabilidade ba Timor oan ne'ebe ofrese husi forsa manutensaun paz husi Australia no Nova Zelandia&rdquo; Clinton hatutan.<br /><br />Sekretaria Estado n'ee mos hateten iha nia mensajen ikus katak relasaun entre EUA ho Timor Leste sei hametin liu tan hodi haburas valor demokrasia, liberdade no direitos humanos. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hillary-clinton-fo-parabens-ba-292472]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hillary-clinton-fo-parabens-ba-292472]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mensajen Ikus Reprezentante  ONU molok husik Timor Leste]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Loron 31 Dezembru 2012 liu ba nu'udar loron ikus ba Misaun Integrada Nasoins Unidas nian iha Timor-Leste (UNMIT) remata ninia mandatu Konsellu Seguransa ho hala&rsquo;o progresu signifikativu hodi harii p&aacute;s no seguransa iha pa&iacute;s ne&rsquo;e.   UNMIT remata lori to&rsquo;o ba rohan dekada ida ba Manutensaun P&aacute;s ONU no Misaun Pol&iacute;tika sira iha pa&iacute;s ne'e no to&rsquo;o tinan 37 depois Timor-Leste foin dahuluk mosu iha ajenda Konsellu Seguransa.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha komunikadu imprensa loron ikus nian, Finn Reske-Nielsen, Reprezentante Espesi&aacute;l Interinu Sekret&aacute;riu-Jer&aacute;l nian ba Timor-Leste no Xefe UNMIT hateten: &ldquo;Ema Timoroan no ninia lideransa sira hatudu ona korajen no metin atu rezolve hodi ultrapsa dezafiu boot sira. Maske iha serbisu barak hela turimai, ida ne&rsquo;e momentu ist&oacute;riku iha roke&ntilde;esementu ba progresu ne&rsquo;eb&eacute; alkansa tiha ona.&rdquo;</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Bainhira ha&rsquo;u mai dahuluk iha Timor-Leste iha tinan 1999, Pa&iacute;s ne&rsquo;e rahun ona ho funu no pol&iacute;tika runguranga no dasak ho dezlokamentu no sofre. Ida ne&rsquo;e iha privil&eacute;jiu ida atu tuir dalan Timor-Leste nian atu husik tempu dezafiu sira ne&rsquo;e, para p&aacute;s, estabilidade no futuru ida nabilan, no seguru liu.   &ldquo;Dezafiu sira kontinua eziste no tanba ne&rsquo;e tans&aacute; taka UNMIT sei la remata marka ba parseria entre Timor-Leste no Nasoins Unidas.</p>
<p style="text-align: justify;">Nu&rsquo;udar manutensun p&aacute;s partida ona, ami iha esperansa ba faze foun ida ho relasaun ida ne&rsquo;eb&eacute; foku ba sosi&aacute;l no dezenvolvimentu ekon&oacute;miku.   UNPOL hotu no peso&aacute;l siv&iacute;l jer&aacute;l sira sei sai husi Timor-Leste to&rsquo;o fulan Dezembru remata.</p>
<p style="text-align: justify;">Ekipa ki&rsquo;ikoan ida sei hela to&rsquo;o fulan dahuluk tinan 2013 atu kompleta serbisu balun ne&rsquo;eb&eacute; sei iha, inklui likidasaun.   Finn Reske-Nielsen sei serve hanesan Koordenad&oacute;r Rezidente ONU nian no Xefe UNMIT ba Ekipa Likidasaun to&rsquo;o 31 Marsu 2013.</p>
<p style="text-align: justify;">Establese UNMIT atu responde ba krize intern&aacute;l ne&rsquo;eb&eacute; doko nasaun no dezlokadu to&rsquo;o ema 150,000 iha tinan 2006, fornese reforsu lei interinu no seguransa p&uacute;blika to&rsquo;o Timor-Leste-nia pol&iacute;sia nasion&aacute;l bele rekonstrui ona no hah&uacute; filafali ninia pap&eacute;l.&nbsp; (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mensajen-ikus-reprezentante--o-292471]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mensajen-ikus-reprezentante--o-292471]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ko’or Mean ho Mutin iha hau nia Kalan Natal, Maibe La'os SANTA KLAUS!]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Jogjakarta, Loron 24 fulan Dezembru, foin tuku 06.00 loraik deit, Igreja Santo Antonius Kota Baru iha Jogjarkarta, Indonezia nakonu ona ho sarani katoliku ho ropa ko&rsquo;or oin&nbsp; - oin hodi hadulas igreja no hahu tama ba fatin eukaristia natal nian ne&rsquo;ebe komisaun iha fatin sagradu ne&rsquo;e prepara tiha ona.</p>
<p style="text-align: justify;">Igreja Santo Antonius Kota Baru nu&rsquo;udar igreja ida ne&rsquo;ebe mos bo&rsquo;ot iha sidade ne&rsquo;e no lokaliza iha sentral jogjakarta nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Hau hili sidade jogja ba selebra hau nia natal tinan ida ne&rsquo;e, hau hili mos Igreja Santo Antonios kota Baru hanesan fatin atu tuir eukaristia natal hafoin hetan rekomendasaun oin oin husi kolega sira katak iha igreja ne&rsquo;e sei hasoru Timor oan barak ne&rsquo;ebe estuda hela iha sidade ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Los duni, iha tuku 07.30 kalan ne&rsquo;e, bainhira hau to&rsquo;o iha igreja ne&rsquo;e nia tatis, hau nia matan baku hetan uluk ona foinsa&rsquo;e Timor oan, feto ho mane ne&rsquo;ebe nadodon tama ba igreja ne&rsquo;e nia laran hodi simu&nbsp; Jesus Kristo nia moris iha kalan natal ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Rai nakaras los ona, udan komesa turuk iha tatis sorin sorin igreja nian, sarani katolika ho ko&rsquo;or oin oin kontinua tama mai igreja nia jardim hodi hein misa eukaristia natal ne&rsquo;ebe foin mak atu hahu iha tuku 08.00 lolos.</p>
<p style="text-align: justify;">Ida ne&rsquo;e hanesan hau nia natal primeiru ne&rsquo;ebe hau selebra sai husi Timor Leste, no hau kumpriende ho didiak katak selebrasaun misa ne&rsquo;e sei realiza iha lingua indonezia nian, lian ne&rsquo;ebe hau koalia komesa sidi dadauk ona, tamba tinan sanulu resin ona mak hau la koalia lingua ne&rsquo;ebe uluk uja hanorin iha hau nia eskola primaria, pre sekundaria to&rsquo;o ensino sekundaria iha Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Tiu, orsida iha igreja laran, ita sei hasoru Timor oan barak, no iha ne&rsquo;e ami gosta fihir malu, tamba ne&rsquo;e keta hakfodak kuando orsida hare ema ne&rsquo;ebe fihir ba mai ne&rsquo;e, tamba sira mak ita nia maluk Timor oan sira ne&rsquo;ebe eskola iha ne&rsquo;e&rdquo; hateten hau nia subrinho, Joni ne&rsquo;ebe halo hela nia estudo iha universidade swasta ida iha sidade jogjakarta.</p>
<p style="text-align: justify;">Los duni, bainhira hau to&rsquo;o iha fatin ne&rsquo;ebe atu tur ba, matan barak husi tatis sorin sorin, komesa baku lesuk mai, no hau hanoin hetan kedan katak ne&rsquo;e mak Timor oan sira, hau soe hela hamnasa mamar ida ba, no kontinua tur iha kadeira besi ko&rsquo;or ajul ne&rsquo;ebe hatur hela iha hau&nbsp; nia oin.</p>
<p style="text-align: justify;">Sinu iha igreja nia kakuluk komesa lian dadaun, hau hateke mos ba reloziu iha hau nia liman, marka tuku 08.04 kalan, hatudu katak selebrasaun eukaristia natal tinan 2012 hahu dadaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha hau nia liman, kaer tiha ona livrinu mean ida, ne&rsquo;ebe hakerek &ldquo;Wartakan Sukacita Natal&rdquo; tema eukaristia kalan ne;e nian iha Igreja Santo Antonius Kota Baru Jogjakarta., livrinu ne&rsquo;ebe fa&rsquo;an iha igreja oin ho folin seribu lima ratus rupiah ou 0,15 cent tuir osan ne&rsquo;ebe uja iha Timor Leste&nbsp; nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Hau nia liman komesa loke dadaun pajina primeiru livrinu ne&rsquo;e, pajina entrada husi pajina 33 livrinu ne&rsquo;e nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Udan kontinua turuk, ambiente iha Igreja kontinua ho reza, harohan no hananu, livrinu ne&rsquo;e ajuda tebes hau tamba prosesu selebrasaun ne&rsquo;e tomak hakerek ona iha laran.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha Igreja laran, hau nia matan hateke hetan ko&rsquo;or&nbsp; mean ho mutin, ko&rsquo;or rua ne&rsquo;ebe domina tebes sarani sira nia hatais, dekorasaun iha iregja laran no pamfletus, nune&rsquo;e mos ko&rsquo;or rua ne&rsquo;e infeita mos estrada klaran iha area igreja ne&rsquo;e nia sorin sorin.</p>
<p style="text-align: justify;">La&rsquo;os&nbsp; ona buat foun ka estranho bainhira iha ambiente natal ita hare ko&rsquo;or mean ho mutin, tamba ko&rsquo;or santa kalus ne&rsquo;e sai ona hanesan icone ba natal sarani kristaun iha mundo tomak.</p>
<p style="text-align: justify;">Maibe estranho mai hau, bainhhira ko&rsquo;or mean ho mutin ne&rsquo;e la&rsquo;os ko&rsquo;or santa klaus nian maibe ko&rsquo;or husi xinal&nbsp; trafiku polisia nian ne&rsquo;ebe kuaze domina iha ireja nia tatis no estrada tomak.</p>
<p style="text-align: justify;">Sarani hotu hotu ne&rsquo;ebe mai partisipa iha eukaristia ne&rsquo;e, tenki liu husi makina screening polisia nian, esperensia ida ne&rsquo;ebe hau nunka hasoru durante tinan 30 iha hau nia moris.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha hau nia esperensia, makina screening ne&rsquo;e hau so bele hasoru deit iha aeroportu bainhira polisia imigrasaun halo pasa rebista ba pasajeirus sira ne&rsquo;ebe atu tama no sai iha aeroportu laran.</p>
<p style="text-align: justify;">Hafoin misa eukaristia natal ne&rsquo;e remata hau hakbesik ba polisia intelenjia ida ho faru ko&rsquo;or matak (bele hare iha foto leten) no hau husu konaba objektivu tau makina screening polisia nian iha igreja, polisia indonezia ne&rsquo;e hatan ho simples deit katak &ldquo;demi keamananan bapak&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Membru polisia ne&rsquo;e atu dehan katak prosesu ne&rsquo;e hotu atu asegura kalan natal ba sarani sira.</p>
<p style="text-align: justify;">karik selebrasaun natal iha Indonezia ameasadu? Karik ameasa bomba? Terorismo? resposta imi nian!</p>
<p style="text-align: justify;">Hau Gil da Silva, reprezenta CJITL hato&rsquo;o boas festas natal ba leitores tomak. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/koor-mean-ho-mutin-iha-hau-nia-289919]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/koor-mean-ho-mutin-iha-hau-nia-289919]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estadus Unidus Kompromete Millaun $ 5.5 Hodi Apoia Haforsa Lei]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Atu habelar nafatin parseria entre Estadus Unidus Am&eacute;rika no Timor-Leste, ohin loron Governu rua ne&rsquo;e asina akordu ida hodi apoia osan millaun $ 5.5 ba programa apoiu haforsa lei. Akordu ne&rsquo;e asina iha serim&oacute;nia ne&rsquo;eb&eacute; organiza husi Minist&eacute;riu Neg&oacute;siu Estranjeiru no Kooperasaun.&nbsp; &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ho eleisaun ne&rsquo;eb&eacute; livre no justa iha tinan 2012, transfer&eacute;nsia kargu pol&iacute;tiku ne&rsquo;eb&eacute; dame, no mandatu forsa internasion&aacute;l ba p&aacute;s ne&rsquo;eb&eacute; termina ona, hatudu Timor-Leste halo ona progresu signifikante iha estabelese dame no seguransa,&rdquo; hatete Embaixadora Judith R. Fergin iha nia diskursu durante serim&oacute;nia.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Kmanek boot ida ba Estadus Unidus katak Timor-Leste konvida ami-nia aj&eacute;nsia haforsa lei sira no ami-nia Departamentu Justisa atu servisu hamutuk ho maluk Timoroan sira hodi apoia alkansa kna&rsquo;ar lei no objetivu justisa Timor-Leste nian,&rdquo; hatete Fergin.</p>
<p style="text-align: justify;">Akordu ne&rsquo;eb&eacute; asina husi Ministru Neg&oacute;siu Estranjeiru no Kooperasaun Jose Luis Guterres no Embaixadora Fergin ne&rsquo;e fornese asist&eacute;nsia ba tinan tolu husi Estadus Unidus ba Pol&iacute;sia Nasion&aacute;l Timor-Leste (PNTL) liuhusi Programa &ldquo;Apoia Pol&iacute;sia, Sustenta Pol&iacute;sia&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Programa ne&rsquo;e f&oacute; apoiu iha anti-tr&aacute;fiku droga, abilidade investigasaun pol&iacute;sia, no jestaun loj&iacute;stika, no m&oacute;s f&oacute; formasaun no dezenvolve kapasidade Pol&iacute;sia Mar&iacute;tima no Unidade Pol&iacute;sia Fronteira.</p>
<p style="text-align: justify;">Akordu ida-ne&rsquo;e hasa&rsquo;e m&oacute;s fundus ba programa Departamentu Justisa nia Ases&oacute;r Legal Rezidente, ne&rsquo;eb&eacute; fornese konsellu no formasaun ba Gabinete Prokurad&oacute;r-Jer&aacute;l, PNTL, judisi&aacute;riu no Parlamentu Nasion&aacute;l. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estadus-unidus-kompromete-mill-288884]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estadus-unidus-kompromete-mill-288884]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Lori ho Samurai, Estudante Timor oan hetan kapturasaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Indonezia, Estudante Timor oan ida ho naran Benigno Laka, tinan 26 husi Universidade katoliku Kupang (UNIKA) iha Nusa Tenggara Timur - NTT, Indonezia hetan kapturasaun husi polisia provinsia ne&rsquo;eba nian hafoin lori ho katana samurai ho tua botil iha nia liman iha kalan bo&rsquo;ot, mais ou menus tuku 09.30 kalan.</p>
<p style="text-align: justify;">Polisia halo kapturasaun hafoin revista iha dalan no hetan estudante ne&rsquo;e lori sasan kroat no alkohol ne&rsquo;ebe tuir lei indonezia nian proibidu atu lori iha tempu kalan.<br />Notica ne&rsquo;e haktuir husi Media Indonesia, Kompas, Sexta foin lalais ne&rsquo;e (14/12).</p>
<p style="text-align: justify;">Gede Mega Suparwitha, Komandante polisia husi provinsia NTT nian hateten katak kapturasaun ne&rsquo;e hahu ho razia polisia nian ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha tempu kalan.</p>
<p style="text-align: justify;">Aliende Benigno, polisia mos halo kapturasaun ba nia kolega nain 4 ne&rsquo;ebe la&rsquo;o hamutuk ho nia, sira mak hanesan Eliu, tinan 23 (Timor oan), Joao Paulo, tinan 23 (Timor oan), Kero, tinan 24 (sidadaun Indonezia) no Amely, tinan 22 husi Indonezia mos.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Oras ne&rsquo;e sira hetan hela inkeritu intensivu husi polisia, no Benigno rasik bele hetan sentensa tinan 20 tuir lei numero 12 tinan 1951 konaba lori sasan kroat iha dalan&rdquo; hateten komandante polisia ne&rsquo;e hansan haktuir husi Kompas. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/lori-ho-samurai-estudante-timo-288192]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/lori-ho-samurai-estudante-timo-288192]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Rede Feto sosializa POP-Violensia Domestika iha Lautem ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Lautem, Kinta feira ohin (20/12/12), Equipa Rede Feto halao sosializasaun ba Padraun Operasional Prosedur ou POP husi sistema Referal ba vitima husi violensia baseia ba jeneru no violensia domestika iha distritu Lospalos.<br /><br />Tuir komunikado katak socializasaun ne&rsquo;e hanesan etapa ikus husi prosesu naruk ba fahe informasaun atu bele reforsa rede referal distritu ba distru&nbsp; lima (5). <br /><br />Sosializasaun ne'e rasik Rede feto implementa tamba serbisu hamutuk Ministeriu Solidariedade Sosial (MSS) ne'ebe fo fiar ba Rede Feto atu bele sosializasaun ba distritu 5 hanesan distritu Oecusse, Covalime, Viqueque no Lospalos. <br /><br />Iha distritu Lautem, Rede Feto organiza sosializasaun ba loron ohin ne'ebe halao iha Salaun Administrasaun Lautem no partisipa husi membru Rede Referal Distritu hanesan Ministerio Solidaridade Sosial - MS, Governo Lokal, Polisia Nasional Timor Leste - PNTL, sosiedade civil no juventude. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-sosializa-pop-violen-288191]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-sosializa-pop-violen-288191]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Eskola Primaria "Hans Klemm" Bairro Pite, Mehi Realiza ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Forsa Naval Estadus Unidus Seabees realiza ona mehi husi estudante hamutuk kuaze 700 husi Eskola Prim&aacute;ria &ldquo;Hans Klemm&rdquo; Bairro Pite. <br /><br />Forsa marineiru amerikanu nian hamonu edif&iacute;siu tu&rsquo;an eskola nian iha tinan kotuk no rekonstrui estrutura foun ida ne&rsquo;eb&eacute; furak ho sala hamutuk 10, hariis-fatin 2, posu, tanke bee, dapur, eskrit&oacute;riu, no fasilidade seluk tan. <br /><br />Embaixadora Judith Fergin no Eis Embaixad&oacute;r EUA Hans Klemm hamutuk ho Primeira Dama Isabel Ferreira no Ministru Edukasaun Bendito Freitas inaugura eskola ida ne&rsquo;e, naran ne&rsquo;eb&eacute; eskola ne&rsquo;e uza hanesan omenajen ida ba eis Embaixad&oacute;r Klemm, tanba planeamentu ba projetu ida-ne&rsquo;e akontese durante nia mandatu. <br /><br />&ldquo;Eskola ida-ne&rsquo;e nu&rsquo;ud&aacute;r deklarasaun esperansa ida, ida-ne&rsquo;e nu&rsquo;ud&aacute;r deklarasaun ida ne&rsquo;eb&eacute; ita fiar ba ita-nia oan sira. Ida-ne&rsquo;e nu&rsquo;ud&aacute;r deklarasaun husi Estadus Unidus atu kontribui ba labarik Timor-Leste sira-nia futuru ne&rsquo;eb&eacute; nabilan&rdquo; Embaixadora Fergin hatete iha nia diskursu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/eskola-primaria-hans-klemm-bai-288190]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/eskola-primaria-hans-klemm-bai-288190]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Repúblika  Simu  Audensia Woodside]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili,Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak Tersa-feira ne&rsquo;e simu iha audi&ecirc;nsia Vise Prezidente Ezekutivu Dezenvolvimentu woodside&nbsp; nian,&nbsp; Robert Edwardes ho nia delegasaun&nbsp; iha&nbsp; Palasiu Prezidensial Nicolau Lobato Dili, hodi fahe informasaun ba Xefe Estadu kona-ba prosesu negosiasaun LNG&nbsp; iha Tasi Tim&oacute;r, inklui aprezenta Jeneral Manajer&nbsp; foun Woodside nia reprezentante iha Timor-Leste.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha audiensia ne&rsquo;e Vise Prezidente Ezekutivu woodside Robert Edwardes hateten ba Xefe Estadu katak d&iacute;alogu entre parte governu ho kompa&ntilde;a bele hetan&nbsp; lalais solusaun atu nune&rsquo;e bele avansa ba explorasaun. Nia&nbsp; hatutan&nbsp; tuir loloos&nbsp; pol&iacute;tika labele domina iha prosesu negosisaun maibe uza de&rsquo;it mak kestaun t&eacute;kniku atu fasil hetan solusaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu Xefe Estadu agradese barak&nbsp; ba woodside ba parseria ho&nbsp; governu Timor-Leste&nbsp; iha &aacute;rea petr&oacute;liu. Prezidente hateten maske iha perosesu negosiasaun hetan difikuldades hosi parte governu no woodside maibe, Xefe Estadu fiar katak sei ultra passa&nbsp; difikuldades refere ba intreses povu pa&iacute;s rua nian.Prezidente m&oacute;s agradese ba woodside ne&rsquo;eb&eacute; buka&nbsp; intende no kompriende Timor-Leste nia intrese no vontade durante iha prosesu negosisaun.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ha&rsquo;u akompa&ntilde;a kazu ne&rsquo;e ho&nbsp; atensaun kona-ba&nbsp; prosesu sira ne&rsquo;e la&rsquo;o oins&aacute;. Ha&rsquo;u m&oacute;s lakohi politika ha&rsquo;u hakarak dezenvolvimentu, hakarak aksaun, pol&iacute;tika&nbsp; hanesan dalan ma&iacute;be importante&nbsp; liu mak aksaun.&rdquo; hatan Xefe Estadu ba Vise Prezidente Ezekutivu Dezenvolvimentu woodside nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Ikus liu Xefe Estadu m&oacute;s agradese ba apoiu sosial ne&rsquo;eb&eacute; mak&nbsp; Woodside suporta ona ba atividade sosial ne&rsquo;eb&eacute; mak Prezidensia Organiza. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika--simu--au-288189]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika--simu--au-288189]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Projeitu Cinema husi Raam Punjabi sei lansa iha Timor Plaza ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Produtor filme Indovision Multivision Plus husi Indonezia, Raam Punjabi sei lansa ofisialmente nia projeitu cinema ho naran Platinum Cineplex iha Timor Plaza iha Sexta feira loron 21 Dezembru tinan ida ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Platinum Cineplex sei sai hanesan fatin sinema ou bioskop ba dala uluk iha Timor Leste hafoin restarasaun independensia iha tinan 10 liu ba.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Komisaun Organizadora ba eventu, Ann Turner katak iha prosesu abertura cinema sei hahu ho konferensia imprensa no ko'a fita ne'ebe sei halo direitamente husi Primeiru Ministru Kay Rala Xanana Gusmao.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Media nasional tomak hetan konvite atu lori nia familia hodi asiste abertura cinema dahuluk iha Bioskop ne'ebe sei hahu iha tuku 10.00 dader, Sexta feira loron 21 Dezembru n'ee&rdquo; haktuir Ann Turner iha sirkulasaun komunikadu ba media. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/projeitu-cinema-husi-raam-punj-284759]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/projeitu-cinema-husi-raam-punj-284759]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bolseiru USTL Timor oan nain 4 aranka ba Hawaii]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Embaixadora Estadus Unidosr ba Amerika, EUA , udith R. Fergin f&oacute; onra ba foin sa&rsquo;e Timor oan na&rsquo;in haat ne&rsquo;eb&eacute; hetan bolsa-estudu Estadus Unidus&mdash;Timor-Leste (USTL) hanesan Imelda da Concei&ccedil;&atilde;o Carlos, Esperan&ccedil;a de Deus Santos Lopes, Leandro de Sousa Rosa, no H&eacute;lio Oliveira de Araujo.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu ne'ebe hakuir husi Embaxada EUA iha Dili katak estudante exelente na&rsquo;in haat ne&rsquo;e sei arranka husi Timor-Leste iha loron 26 Dezembru hodi hasai lisensiatura iha Universidade Hawaii, Estadus Unidus.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha nia diskursu, Embaixadora Fergin hatete ba bolseiru sira, &ldquo;Governu Estadus Unidus sente kontente tebes bele apoia imi. Imi mak nasaun nia ukun na&rsquo;in iha futuru&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Imi mak sei lori enerjia pozitivu hodi buka solusaun foun ba problema sira no kria oportunidade foun ba imi nia jerasaun no nasaun&rdquo; hateten Judith hodi remata. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bolseiru-ustl-timor-oan-nain-4-284757]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bolseiru-ustl-timor-oan-nain-4-284757]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Radio Comunidade Lospalos sai vensedor ba Premiu Jornalismu ba Paz 2012]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Festa tapete mean ba jornalista hodi anunsia manan na'in ba premiu jornalismu ba paz 2012 nian hala'o tiha ona iha loron 10 Dezembru kalan iha Timor Plaza, ho manan na'in ba primeiru lugar husi premiu dala uluk Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL nian ne'e.<br /><br />Nascimento Provinsial, Manager Radio Comunidade Lospalos ho nia ekipa servisu ne'ebe halo reportajen ba paz durante tinan tomak konsege hetan valor bo'ot liu kompara ho kontestante nain sanulu resin rua seluk husi distritu.<br /><br />Segundu lugar premiu n'ee monu ba Zeca Exposto husi Radio Timor Leste no manan nain ba terceiro lugar monu ba Florindo de Jesus, Manager Radio Povu Viqueque.<br /><br />Prezidente Juri, Hugo Fernandes haktuir katak kontestante hamutuk nain 13 husi radio komunidade sira iha distritu tomak hola parte ona hodi produz pakote radio ba paz nian durante periodu eleisaun jeral tinan ida ne'e no kada kontestante ida konsege produz pakote hamutuk 14 hahu husi fulan abril&nbsp; tinan ida ne'e.<br /><br />Programa premiu anual jornalismu ba paz ne'e realiza ho suporta husi organizasaun alemanha nian GIZ liu husi fundo ba dame.<br /><br />Eventu entrega premiu ne'e rasik realiza apoiu husi Timor Plaza, Golden Star Restaurant, Masterlink Motor no SAPO.TL hanesan parseiru media ba eventu. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/radio-comunidade-lospalos-sai--284756]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/radio-comunidade-lospalos-sai--284756]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bela Corte Real eleitu nu'udar jornalista diak liu tinan 2012]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Ekipa Juri husi Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL ofisialmente nomeia Ana Bela Corte Real, jornalista feto husi Radio Timor Leste sai hanesan jornalista diak liu ou &ldquo;best journalist of the year 2012&rdquo; versaun AJTL hafoin liu husi selesaun rigorozu ida.<br /><br />Tuir Hugo Fernandes, prezidente painel juri AJTL hafoin seremonia entrega premiu ba manan nain, haktuir katak&nbsp; prosesu selesaun ne'e la hala'o iha loron ida ou rua, maibe AJTL hahu kedan monitorizasaun ba nia membru hahu husi Abril tinan ida ne'e hodi hatene dezenvolvimentu professional nia membru sira.<br /><br />&ldquo;Ana Bela Corte Real priense hotu kriteria profesionalismu iha servisu jornalismu nian hanesan&nbsp;&nbsp; objektividade, profesionalismu, imparsialidade, balansu no kredibilidade noticia nian&rdquo; Hugo haktuir.<br /><br />Tuir mos Tito de Jesus Filipe, Prezidente AJTL haktuir katak ho premiu ne'e AJTL nomeia mos Ana Bela Corte Real hanesan DUTA ou Embaxadora organizasaun ne'e nian ba tinan 2013 hodi lidera misaun AJTL nian atu hametin profesionalismu nia membru sira nian iha liu husi aktividade oin oin&nbsp; hanesan treinamentu, seminar, studo komparativu no seluk tan.<br /><br />Tito hatutan mos katak eventu premiu jornalista diak liu ou best journalist of the year ne'e nudar eventu dala uluk ba AJTL hafoin halo kongresu iha Outubro 2011 liu ba.<br /><br />Bela Corte Real mos hetan trofi cristal ida ho mos osan $500 dolar husi AJTL hanesan apresiasaun ba nia servisu diak durante tinan 2012.<br /><br />Eventu ne'e realiza iha Timor Plaza Hotel, iha loron 10 Dezembru ne'ebe marka mos hanesan loron mundial ba imprensa. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bela-corte-real-eleitu-nuudar--284755]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bela-corte-real-eleitu-nuudar--284755]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR: Jornalistas Timor oan  servisu duni ho responsavel no rigorozu durante eleisaun ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) halo balansu stadu nian ida ba servisu jornalista nian durante tinan 2012 n'ee hodi hateten katak jornalista timor oan sira halo duni knar ho responsabel no rigorozu durante eleisaun jeral tinan ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Mensajen Chefe Estado nian ne'e hato'o liu husi Chefe Casa Sivil Prezidensia Republika nian, Fidelis Magalhaes iha festa tapete mean Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL nian iha Timor Plaza, Segunda feira ne'e (10/12) kalan iha eventu entrega premiu jornalismu ba paz tinan 2012.</p>
<p style="text-align: justify;"><em><strong>Tuir mai ne'e redasaun CJITL hatun diskursu kompletu Prezidente Republika nian:</strong></em></p>
<p style="text-align: justify;">Serim&oacute;nia entrega Pr&eacute;miu Jornalizmu ba P&aacute;s Tinan 2012, ne&rsquo;eb&eacute; hala&rsquo;o hela iha loron ne&rsquo;eb&eacute; ita m&oacute;s selebra loron internasion&aacute;l ba Direitus Umanus,&nbsp; lori ksolok tebes mai ha&rsquo;u.</p>
<p style="text-align: justify;">Val&oacute;r husi jornalizmu independente &ndash; no m&oacute;s ezemplu boot ne&rsquo;eb&eacute; hatudu jornalista sira nia dignidade &ndash; iha ligasaun kle&rsquo;an ho ist&oacute;ria ita-nia rain nian no luta ba libertasaun Timor-Leste nian, iha tinan 30-40 ikus ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u f&oacute; parab&eacute;ns ba jornalista sira nia ezemplu no profisionalizmu ne&rsquo;eb&eacute;, ho aten-barani, hatudu verdade kona-ba funu ita-nia rain nian. Profisionalizmu no rigor husi jornalista balun mak f&oacute; posibilidade ba mundu atu hatene loloos ita-nia povu nia luta no f&oacute; kontribuisaun ba vit&oacute;ria husi liberdade iha Timor-Leste. Balun lakon sira-nia vida.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u-nia respeitu ba mem&oacute;ria jornalista nian ho t&eacute;kniku sira ne&rsquo;eb&eacute; mate iha Balib&oacute; iha tinan 1975 - Greg Shackleton no Tony Stewart husi Austr&aacute;lia, Gary Cunningham husi Nova Zel&aacute;ndia, no Brian Peters no Malcolm Rennie husi Inglaterra.</p>
<p style="text-align: justify;">Loos duni katak sira mak sai v&iacute;tima dahuluk ba invazaun ita-nia rain nian, molok ofisialmente invaz&oacute;r sira tama Tim&oacute;r.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u sei hanoin-hetan ema-Austr&aacute;lia Roger East ne&rsquo;eb&eacute; invaz&oacute;r sira mak oho iha 8 Dezembru, 1975, tinan 37 liub&aacute;. No tan jornalista husi Olanda, Sander Thoenes, ne&rsquo;eb&eacute; mate iha Becora iha fulan Setembru 1999 durante retirada forsa invazora ninian.</p>
<p style="text-align: justify;">Maib&eacute; ha&rsquo;u m&oacute;s hanoin-hetan &ndash; ho laran-ksolok &ndash; jornalista sira-ne&rsquo;eb&eacute; mai iha Timor-Leste durante tempu funu, maib&eacute; konsege moris tuir no hatudu ita-nia povu nia situasaun &ndash; hanesan ita-nia maun boot Max Stahl, ne&rsquo;eb&eacute; hatudu verdade kona-ba 12 Novembru iha semit&eacute;riu Santa Cruz ba mundu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha 1991 m&oacute;s, jornalista Am&eacute;rika nian Allan Nairn&nbsp;no&nbsp;Amy Goodman, ema-Olanda Saskia no ema-Austr&aacute;lia Russel mai iha Tim&oacute;r no hatudu Rekizist&eacute;nsia nia atividade iha foho.</p>
<p style="text-align: justify;">Ita la bele haluha naran selukt&aacute;n hanesan Robert Domm husi Austr&aacute;lia no husi Japaun mak Shusi Koyama (Rezist&eacute;nsia hanaran nia Maufunu), hamutuk ho Ishida Futoshi&nbsp;(naran Funudoe) no&nbsp;Nakayama Tosihida&nbsp;(naran Jos&eacute; Afonso).</p>
<p style="text-align: justify;">Tinan hirak ikus funu nian, ita simu vizita husi John Martinkus,&nbsp;Ian David&nbsp;e&nbsp;Mathew Carney husi Austr&aacute;lia, ema-Inglaterra Christopher&nbsp; no ema-Fransa Chantal&nbsp;(1997),&nbsp;Lindley&nbsp;Barry, (1998-99), no ema-Brazil Leonardo Sakamoto iha 1999. Jill Joliffe jornalista husi Austr&aacute;lia ne&rsquo;eb&eacute; nunka haluha kauza Tim&oacute;r nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Liberdade ita-nia povu nian hanesan vit&oacute;ria lia-loos nian hasoru informasaun bosok no ilegalidade.</p>
<p style="text-align: justify;">Serbisu ne&rsquo;eb&eacute; jornalista sira halo f&oacute; ko&ntilde;esimentu loloos kona-ba Timor-Leste iha mundu, tulun hasai ita-nia rain no luta povu nian husi izolamentu no m&oacute;s haboot apoiu mundu nian ba kauza Timor-Leste. <br /><br />Se&ntilde;oras no se&ntilde;ores jornalistas, ilustre konvidadus. Exel&eacute;nsias.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante tinan hirak nia laran ha&rsquo;u hanesan kombatente, soldadu. Tuir ha&rsquo;u-nia observasaun no esperi&eacute;nsia, jornalista sira tenke m&oacute;s sai soldadu hodi luta ba lia-loos.<br />Jornalizmu hanesan luta-na&rsquo;in ba lia-loos, no sira-nia kilat mak kredibilidade no profisionalismu ida ke aas.</p>
<p style="text-align: justify;">Jornalista nia forsa mak kredibilidade &ndash; fiar ne&rsquo;eb&eacute; mai husi komunidade. Bele man&aacute;n fiar ne&rsquo;e ho lia-loos no rigor iha ida-idak nia serbisu.</p>
<p style="text-align: justify;">Luta ba lia-loos iha karater&iacute;stika hanesan ho ita-nia povu nia luta ba liberdade &ndash; hasoru perigu, esp&iacute;ritu sakrif&iacute;siu, aten-barani no persist&eacute;nsia (beibeik nunka para).</p>
<p style="text-align: justify;">Ist&oacute;ria Timor-Leste nian foin daudauk ne&rsquo;e hatudu katak liberdade no lia-loos la&rsquo;o hamutuk &ndash; no man&aacute;n hamutuk.</p>
<p style="text-align: justify;">Ita-nia esperi&eacute;nsia hatudu m&oacute;s katak verdade no rigor f&oacute; kontribuisaun ba estabilidade no dame, enkuantu rum&oacute;r no bosok dala ruma bele destabiliza ita rain.</p>
<p style="text-align: justify;">Liberdade ne&rsquo;eb&eacute; konsagra ona iha referendu 1999 nian mak loke dalan hodi harii Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e ida-ne&rsquo;e iha loron 22 Dezembru 1999.</p>
<p style="text-align: justify;">Jornalista timoroan sira f&oacute; kontribuisaun atu harii dame no rekonsiliasaun nasion&aacute;l iha tinan sanulu moris iha demokrasia laran, hafoin restaurasaun independ&eacute;nsia. Atividade jornalista sira nian importante tebetebes ba demokrasia no dezenvolvimentu nasion&aacute;l.</p>
<p style="text-align: justify;">Tinan 2012, ho eleisaun prezidensi&aacute;l no lejizlativa, sai hanesan teste ida ba ita-nia demokrasia. Teste ne&rsquo;e pozitivu tebetebes.</p>
<p style="text-align: justify;">Eleisaun hetan partisipasaun maka&rsquo;as husi sidadaun sira no la&rsquo;o ho hakmatek, no sidadaun sira hatudu maturidade boot.</p>
<p style="text-align: justify;">Tinan ida-ne&rsquo;e m&oacute;s pozitivu ba jornalizmu no jornalista sira Timor-Leste nian. Sira-nia serbisu no profisionalizmu f&oacute; kontribuisaun ba eleisaun nia ambiente p&aacute;s no liberdade.</p>
<p style="text-align: justify;">Asosiasaun Jornalista Timor-Lorosa&rsquo;e foin entrega Pr&eacute;miu Jornalizmu ba P&aacute;s ba tinan 2012. Ha&rsquo;u hakarak hato&rsquo;o ba imi katak jornalista sira no jornalizmu merese ita hahi&rsquo;i sira no ha&rsquo;u hakarak f&oacute; parab&eacute;ns ba sira-nia atitude no serbisu ne&rsquo;eb&eacute; responsavel no rigorozu durante eleisaun, nune&rsquo;e sira kontribui ba funsionamentu demokrasia ne&rsquo;eb&eacute; la&rsquo;o ho di&rsquo;ak iha tinan ida-ne&rsquo;e nia laran, maski intensidade pol&iacute;tika ida ne&rsquo;eb&eacute; aas.</p>
<p style="text-align: justify;">Ha&rsquo;u hein katak jornalista sira Timor-Leste nian bele kontribui liut&aacute;n, ho loloos no lia-loos, ba povu nia dalan atu to&rsquo;o ba rain ida-ne&rsquo;eb&eacute; seguru, estavel no pr&oacute;speru liu, ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; kondisaun di&rsquo;ak liu ba Tim&oacute;r oan hotu.</p>
<p style="text-align: justify;">Maromak tulun ita hotu no Timor-Leste. Remata</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-jornalistas-timor-oan--ser-284754]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-jornalistas-timor-oan--ser-284754]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bainaka hamutuk nain 125 sei partisipa iha festa tapete mean AJTL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Ba dala uluk iha istoria jornalista Timor oan, nian sei iha festa ida ho tapete mean hafoin restaura an tinan sanulu (10), festa ne'ebe sei marka mos hanesan loron mundial ba direitos humanos ne'e rejista ona bainaka hamutuk ema nain 125 mak sei hola parte.<br /><br />Iha Timor Plaza, Segunda feira kalan ne'e (10/12) Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL sei entrega mos premiu jornalismu ba paz nian ba jornalista radio ne'ebe kompete ona iha halo reportajen ba paz durante eleisaun jeral tinan ida ne'e.<br /><br />Tuir observasaun CJITL, preparasaun oin &ndash; oin inklui atu kondekora Membru Honorariu nain tolu iha eventu ne'e no hamosu artista famozu Timor oan sira hanesan Tuta Silva no Ego Lemos kuaze la'o ona tuir planu.<br /><br />Bainaka sira ne'ebe sei hola parte iha festa, ejiji ona atu hatais ropa formal inklui tama deit ho bilhete no konvite especial. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bainaka-hamutuk-nain-125-sei-p-283742]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bainaka-hamutuk-nain-125-sei-p-283742]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kampanya Loron Aktivismu Remata]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:48 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Segunda feira ohin (10/12) ofisialmente kampanya loron sanulu resin ne'en (16) aktivismu kontra violensia ba jenero remata ohin ho enseramentu iha Distritu Manatuto.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu imprensa husi Rede Feto katak, enseramentu sei hala'o iha distritu Manatuto ho socializasaun konaba violensia hasoru feto inklui mos lei kontra violensia domestika inklui mos&nbsp; Presedimentu Operasional Prosedur ne'ebe sai mata dalan atu bele prosesu kazu violensia ba jeneru.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ohin, equipa Rede Feto Timor Leste no membru hanesan Feto Ki'ik Servisu Hamutuk - FKSH, Caucus, no representante board hakat ba Soibada, Distritu Manatuto atu bele hamutuk ho sosiedade selebra Loron Direitus Umanus no ensera Loron 16 kampanha Kontra Violensia Hasoru Feto 2012&rdquo; hakerek Rede Feto.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun, Ekipa Rede Feto ne'ebe sei selebra hamutuk loron mundial ba direitos humanos ne'e mos halo jogu amizade ho volley ball ho komunidade feto iha Soibada, Distritu Manatuto.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes ne'e, hahu iha loron 25 Novembru liu ba Rede Feto hamutuk ho nia membrus halo selebrasaun loron aktivismu kontra violensia hale'u teritoriu ho socializasaun lei oin oin konaba violensia bazeia ba jeneru. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kampanya-loron-aktivismu-remat-283741]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kampanya-loron-aktivismu-remat-283741]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[AJTL ohin sei realiza diskusaun konaba lei media ba jornalista Timor oan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL, iha segunda feira ohin (10/12) sei realiza diskusaun ida konaba esbosu lei media ne'ebe governu hamutuk ho membru asosiasaun media Timor oan durante ne'e halo.<br /><br />Tuir Tito Filipe da Costa, Prezidente AJTL katak diskusaun ne'e hanesan&nbsp; meius atu elabora opiniaun diak liu tan ba esbosu lei ne'ebe prepara dadaun atu lori ba Parlamentu Nasional.<br /><br />Tito mos hatutan katak iha diskusaun ne'e, AJTL konvida ona peritu le media internasional ida husi Indonesia ne'ebe mos hanesan fundador ba Southeast Asia Press Alliance ka SEAPA.<br /><br />Perito ho naran Irawan Saptono ne'e sei fo nia prespektiva legal konaba vantajan no disvantajen husi esbosu lei ne;'ebe oras n'ee halo dadaun entre governu ho grupo jornalista Timor oan nain lima (5) durante tinan rua ikus ne'e.<br /><br />&ldquo;Ami mos sei fo pareser ruma liu husi prezidente kodigu konduta AJTL nian, Hugo Fernandes no iha diskusaun ne'e sei hetan partisipasaun mos husi Sekretariu Estado Komunikasaun Sosial &ndash; Nelio Isaac&rdquo; Tito haklaken.<br /><br />Diskusaun loron sorin n'ee sei hala;o iha auditorium LABEH iha Komoro Malinamuk, Dili. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-ohin-sei-realiza-diskusau-283740]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-ohin-sei-realiza-diskusau-283740]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ohin, TMR sei halo balansu estado konaba servisu imprensa tinan 2012]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak &ndash; TMR liu husi eventu premiu jornalismu ba paz iha Timor Plaza, ohin kalan, Segunda feira 10 Dezembru sei halo balansu estado nian konaba servisu imprensa Timor oan nian durante tinan 2012.<br /><br />Chefe estado konfirmado ona atu hola parte iha festa tapete mean ba jornalista ne'ebe organiza husi Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL iha Timor Plaza, Segunda kalan ne'e hodi komemora mos loron mundial ba imprensa.<br /><br />Tuir observasaun CJITL iha fatin eventu nian, komisaun organizadora halo preparasaun oin oin inklui hamosu artista lokal Tuta Silva hodi akompanya Icone Paz tinan ida nian, Ego Lemos iha palku muzika nian.<br /><br />Ego Lemos ne'ebe hili hanesan Peace Icon 2012 husi painel jury AJTL nian ba CJITL haktuir katak nia sente orgulho tebes ho nomeiasaun ne'e no prontu fo haksolok ba jornalista Timor oan kalan ne'e.<br /><br />Ego Lemos sei hahu ho hananu muzika Dame Timor bainhira tama iha tapete mean ohin kalan iha Timor Plaza.<br /><br />Alende Muzika, eventu ne'e mos sei hetan animasaun husi estudantes Pre Escolar Asisi Vila Verde ho dansa kultura.<br /><br />Eventu ne'e sei hahu iha tuku 07.00 kalan no sei remata iha tuku 01.00 dadersan. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ohin-tmr-sei-halo-balansu-esta-283739]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ohin-tmr-sei-halo-balansu-esta-283739]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Semana ida tan, Festa bo'ot ba Jornalista Timor oan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e - AJTL halo ona alerta ba jornalista Timor oan tomak katak iha semana ida tuir mai, iha loron 10 Dezembru sei iha eventu bo'ot ida hodi entrega premiu paz nian ba jornalista iha rai laran.<br /><br />Julio Gil da Silva Guterres, Chefe komisaun organizadora ba CJITL hateten katak iha membru AJTL hamutuk ho konvidadus besik nain atus rua sei tama iha tapete mean ida iha Timor Plaza iha andar lima nian hodi festeza seremonia entega premiu nian.<br /><br />Eventu ne'e rasik sei hetan partisipasaun mos husi membru honorariu AJTL husi Indonezia inklui mos delegasaun ida husi Southeast Asia Press Alliance - SEAPA.<br /><br />Tuir Gil da Silva katak preparasaun ba eventu ne'e to'o ona porsentu 70 no iha mos konjunto ida husi banda Timor oan nian hamutuk ho artista nasional Tuta Silva no mos Icone Paz tinan ida ne;e nian, EGO LEMOS. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/semana-ida-tan-festa-boot-ba-j-280628]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/semana-ida-tan-festa-boot-ba-j-280628]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Konferensia Internasional konaba Trafiku Feto sei hala'o iha Dili]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Organizasaun Rede Feto hasai komunikadu ida ba media katak Konferensia internasional Kontra Trafiku Feto sei halao iha Dili, iha loron 5 to 6, fulan Dezembro 2012.<br /><br />"Inisiativa nee sei halao iha Salao Nobre Ministerio Negosios Estranjeiros e Koperasaun niam, nebe&rsquo;e sei hetan partisipasaum mos husi peritus rai China, Indonesia, Filipina, Australia no seluk tan husi ita nia rejiaun" haktuir komunikadu.<br /><br />Durante loron rua, peritus sira husi rejiaun sei diskuti ho membros governo, sosiede sivil, igreja, no reprezentante setor justisa, problema trafiku humano, liu liu trafiku feto, no dezafius nebe Timor-Leste enfrenta, no mos mekanismu atu halo prevensaun no kombate situasaun nee.<br /><br />Elementos husi sector privado no Korpu Diplomatiku akreditadu ba Timor-Leste mos sei halo parte iha Konferensia Internasional ne'e. <br /><br />Konferensia nee organiza husi Steering Committee nebe halibur husi Ministerio dos Negosius Estranjeiros e Kooperasaun, Secretaria de Estado Promosaun Igualdade, Provedoria ba Direitos Humanos no Justisa, Perita CEDAW husi Timor-Leste, Fundasaun Alola, Fokupers, Rede Feto no Organizasaun Internasional ba imigrasaun nian - IOM. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/konferensia-internasional-kona-280627]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/konferensia-internasional-kona-280627]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Arte Moris Sei halo Espozisaun iha aniversariu Invazaun Indonezia]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Tuir komunikadu ne'ebe haktuir husi grupo kultural, Arte Moris katak iha loron 7 Dezembru ne;e, grupo ne'e sei realiza movimentu kreativu ida liu husi espozisaun hodi komemora tinan 37 invazaun Indonezia mai Timor Leste.<br /><br />"Espozisaun ida ne'e ami halo hodi komemora loron invasaun iha loron 7 fulan Desembru tinan 1975.&nbsp; Tinan 37 liu ba funu hahu iha rai Timor no Timor oan sira halo funu ho kilat hodi defende ninia independensia. Sira luta liu husi Frente Tolu mak, Frente Armada, Frente Klandestina no Frente Diplomasia" hateten komunikadu ne'e.<br /><br />"Ohin loron Timor independensia tiha ona no mosu tan funu foun ida, maka funu hodi kria desenvolvimento no prosperidade ba Timor oan sira.&nbsp; Atu hasoru funu foun ne'e ita presiza movimento ka frente foun ida maka Movimento/Frente Creativo hodi sai mata dalan ba desenvolvimento no prosperidade ba Timor oan sira"remata komunikadu ne'e.<br /><br />Tuir planu, espozisaun ne'e sei hala'o iha auditorium Arte Moris nian iha Comoro, hahu husi tuku 06.00 loraik. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/arte-moris-sei-halo-espozisaun-280626]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/arte-moris-sei-halo-espozisaun-280626]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Taur Matan Ruak ofrese jantar ofisial ba nia Homológu Cabo Verdianu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha loron 30 Novembru liu ba, hafoin fila husi selebrasaun tinan atus ida Dom Boaventura no Proklamasaun Independensia ba dala 37 iha Same, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak ofrese jantar ofisial em honra ba nia homol&oacute;gu Cabo Verdianu Jorge Carlos Fonseca ho nia delegasaun, Kinta-feira kalan iha Palasiu Prezidensial Nicolau Lobato Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe Estadu&nbsp; iha diskurus hateten : &ldquo;Ne&rsquo;e hanesan satisfasaun&nbsp; simu vossa Exel&ecirc;nsia iha Timor-Leste hodi troka pontu de vista kona-ba porfundamentu hodi hametin liu tan relasaun&nbsp; entre&nbsp; ita nia povu no ita nia nasaun&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente hatutan Timor-leste hanesan pa&iacute;s Azi&aacute;tiku iha membru Komunidade pa&iacute;zes lingua Portuges sai hanesan garvidade foun iha relasoens interansionais no sai hanesan baze ba dezenvolvimentu global.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Xefe Estadu, CPLP iha fatin espesial iha fuan&nbsp; no identidade Timor-Leste . iha biban&nbsp; ne&rsquo;eb&aacute; Prezidente m&oacute;s husu atu amb&iacute;tu koperasaun nivel CPLP nian kontinua intensifika ba oin tamba CPLP iha influ&ecirc;nsia positivu iha nivel seguransa no&nbsp; estabilidade internasional, no Timor-Leste sei apoiu no f&oacute; kontribuisaun ba inisiativa refere hodi profunda no alarga liu tan aksaun CPLP nian hanesan komunidade ne&rsquo;eb&eacute; diriji ba defeza dignidade ema nian, liberdade no aproximasaun&nbsp; entre povu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha serimonia jantar ne&rsquo;e Xefe Estadu aproveita f&oacute; lembransa pintura Dom.Boa Ventura&nbsp; nian ba nia homol&oacute;gu&nbsp; Jorge Fonseca.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;Hola parte iha jantar ofisial ne&rsquo;e,&nbsp; Primeira Dama,&nbsp; Prezidente Parlamentu Nasional, Vice Primeiru Ministru,Prokuradora Jeral, Ministru&nbsp; Negosius Estranjeirus,membru governu balun, komunidade Cabo Verde&nbsp; rezidente iha Dili, no bainaka importante sira seluk. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/taur-matan-ruak-ofrese-jantar--280625]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/taur-matan-ruak-ofrese-jantar--280625]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Air Timor Sei Halo Viagem Dili-Indonezia iha 2013]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili,Kompainia Aero, Air Timor ne&rsquo;ebe durante ne'e halo operasaun Dili-Singapura hahu iha loron 1 Agustu 2008 liu ba, tuir planu iha tinan 2013 sei halo mos operasaun ho Voo Dili-Indonezia.<br /><br />Asuntu nee fo sai husi Diretor Kompania Air Timor, Abe Sarmento, iha serimonia apresiasaun ne'ebe halao iha Hotel JL Vila Sesta (23/11)<br /><br />&ldquo;Kompaina Air Timor iha ona planu atu loke linha foun ne&rsquo;ebe agora prepara atu loke husi Indonesia mai Dili, oras nee iha ekipa ida maka halo preparasaun atu hodi halo atendimentu ba kliente sira, dehan diretor nee.<br /><br />Nia hatutan oras ne'e tama ona ba faze preparasaun kona ba oinsa atu tau sistema ida ne&rsquo;ebe maka atu uja iha AIR TIMRO antes atu halao viazem, nebe fo servisu ida diak ba sira nia kliente oinsa halo ceken antes Aviaun AIR TIMOR ne&rsquo;e bele halo nia viazem.<br /><br />Iha serimoniu nee Dreitor Air Timor, agradese mos agensias ne&rsquo;ebe durante ne&rsquo;e servisu hamutuk, hodi halo atendimentu ba kliente sira hanesan Mega Tour no Antika Travel.(*/timoroman/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/air-timor-sei-halo-viagem-dili-277562]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/air-timor-sei-halo-viagem-dili-277562]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Lansamentu Kampanha Loron 16 Ativismu Kontra Violensia hasoru Feto ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Segunda feira ne'e (26/11), Kampanha Loron 16 Ativismu Kontra Violensia hasoru Feto lansa ofisialmente ba publiku liu husi Sekretaria do Estado Promosaun Igualidade, Idelta Maria Rodrigues iha Eskola Primaria Manleuana - Distritu Dili. <br /><br />Lansamentu simbolikamente loke periodo kampanha durante loron 15 ativismu atu bele luta ba violensia ne'ebe feto hetan liu-liu violensia iha uma laran. <br /><br />Iha lansamentu ida ne'e partisipa husi membru governo,&nbsp; korpu diplomatikus, Reprezentante Onu iha Timor Leste - UNMIT, lideransa komunitarian, komunidade, profesora, sosiedade civil, estudante no seluk seluk tan.<br /><br />Loron 25 Novembru 2012, Mundu tomak halao selebrasaun ba Loron 16 ativismu Kontra Violensia Hasoru Feto. Selebrasaun ne'e iha Loron Mundial ba Eliminasaun Violensia Kontra Feto (25 Novembru 2012) no sei remata iha loron 10 Dezembru ne'ebe rekonese hanesan loron Direitus Umanus. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lansamentu-kampanha-loron-16-a-277561]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lansamentu-kampanha-loron-16-a-277561]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Serimonia  Tinan 100 Dom Boaventura Hahu Ho Nahe Biti Boot ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Same, Selebrasaun tinan atus lima revolta funu manufahi nebe selebra iha Same hala'o uluk ho serimonia tradisaun Nahe Biti boot no&nbsp; simu Malu&nbsp; ne'ebe hola parte mos husi lia nain husi distrito 13 nian.<br /><br />Serimonia refere ho nia objektivo hodi kasu todan husi naksalak sira ne&rsquo;ebe husik hela husi bei ala sira wainhira revolta manufahi mosu<br />&nbsp;<br />Iha serimonia refere Vice Primeiro Ministro, Fernando La Sama de Araujo nebe lori governu nia naran&nbsp; apresia tebes ho serimonia tradisaun ne&rsquo;e tanba tuir nia katak iha tempu uluk avo sira rai odio ba malu tanba ne&rsquo;e liu husi serimonia ritual ida ne&rsquo;e atu nunee ita sai ida deit hodi dezenvolve Timor Leste ba oin<br />&nbsp;<br />&ldquo;Hau laran ksolok tamba bele simu malu, tamba tempu uluk avo sira rai odio ba malu no ohin loron ita sai ida deit no ita hamutuk hodi dezenvolve ita nia rain doben timor leste&nbsp; &ldquo;dehan La Sama iha nia deskursu Sexta(23/11) iha Aladeia Luak, Distrito Same.<br />&nbsp;<br />Iha okaziaon ne&rsquo;e mos La Sama elojia herois sira nebe durante ne&rsquo;e fo sira nia vida tomak hodi ohin loron timor leste bele ukun rasik a&rsquo;an<br />&nbsp;<br />Seremonia Nahe Biti Bo&rsquo;ot ne&rsquo;e, kada distriu ida-idak sa&rsquo;e hodi hamulak no halo lia Dadoli hodi simu malu, distritu ida-idak halo Lia Dadoli tuir ida-idak nia lian rasik, no nia lisan rasik, Lia dadoli sira ne&rsquo;e nia signifika ida deit, maka Funu Dom BoaVentura maka hahu uluk hodi liberta rai ida ne&rsquo;e, nebe&rsquo;e maka nia halo hodi hasoru colonial iha tinan 1912 depois nia kontinuasaun maka iha tinan 1975 to&rsquo;o ohin loron ita hetan ona ita nia indepedensia.(CJITL/Benny)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/serimonia--tinan-100-dom-boave-277560]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/serimonia--tinan-100-dom-boave-277560]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Konstrusaun Olio Pezadu iha Betano atinji 45%]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Same-Projeto eletrisidade ne'ebe kaer&nbsp; husi Kompanhia Pury Akarya nebe hahu halao konstrusaun ba Olio Pezadu&nbsp; iha sub distrito same distrito Manufahi&nbsp; iha fulan Junho 2011 tinan kotuk liu ba To&rsquo;o oras&nbsp; ne&rsquo;e dadaun atinji ona 45%<br />&nbsp;<br />Tuir Nicolas Manuru hanesan manajer ba konstrusaun ne'e garante katak prosesu ne&rsquo;e sei hotu tuir kontaratu nebe iha.<br />&nbsp;<br />&ldquo;konstruksaun ne&rsquo;e bele hotu iha fulan marsu 2013, iha fulan Febreiru bele komesa ona funsiona&rdquo;dehan Nicolas Kinta feira(22/11) iha same<br />&nbsp;<br />Kona ba gerador nebe oras ne&rsquo;e dadaun iha portu Dili nia hateten iha tempu besik sei to&rsquo;o iha Betanu tanba geradores hirak ne&rsquo;e aranka ona husi Dili.<br /><br />&ldquo;Makina ne&rsquo;e komersa aranka ona ahusi Dili, espera katak iha sabado ne&rsquo;e bele to&rsquo;o ona iha betanu&rdquo;hatutan nia<br /><br />Nia mos informa katak kona ba seguransa ba iha makina hirak ne&rsquo;e kompanhia rasik hasoru malu ona ho polisia distrito manufahi hodi bele halo seguransa iha neba tanba makina ne&rsquo;e boot tebes no tenki fo seguransa nebe masimu ba iha ne&rsquo;e.(CJITL/Benny)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/konstrusaun-olio-pezadu-iha-be-277559]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/konstrusaun-olio-pezadu-iha-be-277559]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Xefe Estadu Husu ba  grupu CPD RDTL  labele halo provokasaun ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika Taur, Matan Ruak&nbsp; Kuarta-feira dadersan ne&rsquo;e desloka ba sub-distritu Fatuberliu, distritu Manufahi&nbsp; hodi hasoru malu ho gupu CPD-RDTL ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e dau-daun konsentra iha fatin ne&rsquo;eb&aacute;,&nbsp; inklui hasoru malu m&oacute;s ho komunidade Fatuberliu nian hodi husu ba partes rua ne&rsquo;e atu mantein unidade nasi&oacute;nal no&nbsp; kalma no labele&nbsp; provoka malu.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe Estadu&nbsp; dahuluk hala&rsquo;o enkontru ho grupu CPD-RDTL kuaze ema nain 5000 resin ne&rsquo;eb&eacute; mak Xefia&nbsp; hosi Antonio Aitahan Matak, iha enkontru ne&rsquo;e grupu CPD-RDTL aprezenta ba Xefe Estadu katak sira nia prezensa no movimentasaun iha sub-distritu refere laos atu halo tauk komunidade no okupa rai komunidade nian maibe atu halao servisu komum agrikultura iha fatin ne&rsquo;eb&aacute; tuir orientasaun sira nia grupu nia hirarkia.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha sorumutu ne&rsquo;e&nbsp; Xefe Estadu husu ba&nbsp; grupu CPD-RDTL atu&nbsp; respeita atutoridades lokal no tenke f&oacute; ko&ntilde;esementu ba autoridade lokal kona-ba sira nia prezensa iha fatin ne&rsquo;eb&aacute;, atu&nbsp; nune&rsquo;e komunidade labele p&aacute;niku ho CPD-RDTL nia prezensa.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha biban ne&rsquo;eb&aacute; Xefe Estadu m&oacute;s hameno ba grupu CPD atu labele kria problema no provokasaun ho komunidade sira iha&nbsp; fatin refere.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu hafoin remata dial&oacute;gu ho grupu CPD, Xefe Estadu m&oacute;s hala&rsquo;o enkontru ketak ho komunidade sub-distritu Fatuberliu nian, iha dial&oacute;gu ne&rsquo;e komunidade sira lamenta ba Xefe Estadu kona-ba prezensa CPD iha sira nia fatin ho ilegalmente no uja komunidade nia rai la iha ko&ntilde;esementu ba lider komunitaria no autoridade sub-distritu no distritu ne&rsquo;eb&aacute; nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Komunidade m&oacute;s ejiji ba Xefe Estadu katak, se grupu CPD-RDTL mak la sai hosi sira nia fatin, mak sira sei ba refujia iha fatin seguru tamba trauma ho movimentu CPD nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Hatan ba kestaun ne&rsquo;e Xefe Estadu f&oacute; garante ba komunidade katak PNTL ho F-FDTL sei f&oacute; seguransa&nbsp; iha area refere hodi&nbsp; observa aktividade grupu CPD nian, tamba ne&rsquo;e Xefe Estadu husu ba komunidade atu lalika paniku no tauk ho prezensa grupu CPD nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu hosi parte Governu mos sei haruka ekipa ida ne&rsquo;eb&eacute; mak xefia hosi Ministru Estatal atu halo&nbsp; negosiasaun ho grupu CPD ne&rsquo;eb&rsquo;e oras ne&rsquo;e dau-daun konsentra iha sub-disttritu Fatuberliu.</p>
<p style="text-align: justify;">Hola parte iha delegasaun Xefe Estadu nian ne&rsquo;e; mak&nbsp; hanesan Vice Primeiru Ministru, Sekretariu Estadu&nbsp; SEDA, Tomas Cabral, Administardor sub-distritu Fatuberliu ho Komandante PNTL Esquadra Fatuberliu nian. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xefe-estadu-husu-ba--grupu-cpd-276234]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xefe-estadu-husu-ba--grupu-cpd-276234]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Primeira Dama partisipa Iha Seremonia aniversariu Assosiasaun Parterias ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Primeira Dama, Isabel Fereira partisipa iha Serimonia&nbsp; Aniversariu&nbsp; Assosiasaun Infermeira Timor Leste ba dala XII iha&nbsp; Lecidere, Terca feira ne'e (20/11).</p>
<p style="text-align: justify;">Iha intervensaun, Isabel hateten&nbsp; nudar parteira tenki hatudu nia maturidade servisu, profesionalismu no responsabilidade&nbsp; hodi servi ba povu ida ne&rsquo;e ho diak pasiente , liu-liu ba inan feto sira ne&rsquo;eb&eacute; mak isin rua.</p>
<p style="text-align: justify;">Wainhira intervensaun husi Primeira Dama remata akompa&ntilde;a mos hosi Diretora Assossiaun Parteiras Timor-Leste ( APPTL) no Ministru Sa&uacute;de, Sergio Lobo, Vice Ministra Sa&uacute;de hodi entrega simbolikamente aifunan ba inan feto isin rua sira nudar domin ne&rsquo;eb&eacute; mak&nbsp; parteria sira fo&nbsp; ba inan feto sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha serimonia ne&rsquo;e hetan partisipasaun maksimu hosi parteiras sira, Diretoras sa&uacute;de sira nian, Estudantes Universidade Nasion&aacute;l Timos Leste (UNTL)&nbsp; inklui mos inan feto isin rua sira hosi postu Sa&uacute;de Comoro, Bairro Pite, postu Sa&uacute;de Becora no Centro Sa&uacute;de Dili. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/primeira-dama-partisipa-iha-se-276233]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/primeira-dama-partisipa-iha-se-276233]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Soldadu FARDC rende ba rebelde M23, Timor oan nia sasan hetan sunu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Kinshasa, RD Congo - Rebelde M23 tama iha Goma kapital provisinsia Nord Kivu nebe riku tebes ho mineral oras ne'e dadaun fo tensaun a'as ba situasaun jeral iha teritoriu Republika Demokratika &ndash; RD Congo.</p>
<p style="text-align: justify;">Komunikadu ONU hateten "demonstrasaun relasiona situasaun iha Goma akontese iha Kisangani, Bunia, no bele akontese bainhira deit iha Kinshasa"  "Situasaun iha Bunia ladiak no ami horkalan toba deit iha office" haktuir Hernani Timor oan ida nebe hela iha Bunia.</p>
<p style="text-align: justify;">Hernani Amaral mai husii distritu Viqueque, nia kontinua dehan uma nebe sira hela ema sunu horkalan.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Hau nia ijasah original husi&nbsp; ensino primaria to'o universidade&nbsp; ahi han no lakon hotu kedas, ropa mos hotu kedas, hau hela ho ropa isi lolon deit&rdquo; Hernani haktuir ba CJITL.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha Goma rebelde halo anunsiu ida hodi halibur Polisia&nbsp; Nacional Congo - PNC no Forsa Nasional Republika Congo nian ou FARDC FARDC sira nebe rende ba sira iha stadium no hakilar ba ema barak nebe iha nee "imi hakarak ami too Kinshasa?"</p>
<p style="text-align: justify;">Soldadu forsa armada FARDC no polisia nacional Congo PNC rende ba rebelde iha stadium Goma.<br /><br />M23 grupu rebelde nebe Rwanda mak iha sira nia kotuk tama iha Goma iha Tersa feira 20/11/2012.</p>
<p style="text-align: justify;">Reporter CJITL iha Kinshasa, Arsen de Jesus konfirma katak ema rihun ba rihun halai ba Rwanda hanesan refujiadu.</p>
<p style="text-align: justify;">Forsa dame ONU nian nebe bolu MONUSCO, la ajuda governu iha tiru malu tersa feira nee bainhira rebelde hadau Goma tamba laiha mandatu atu tiru malu hateten porta voz FARDC nian Olivier Hamuli.</p>
<p style="text-align: justify;">Porta voz ONU nian ida iha Nova Iorke hateten forsa MONUSCO nian 1500 labele tiru hasoru M23 tamba laiha mandatu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha Kuarta Konselhu Seguransa ONU nian halo revizaun ba mandatu ONU nian iha Congo.</p>
<p style="text-align: justify;">Resolusaun mos konkorda fo sansaun ba rebelde M23 nia grupu no lideransa, mais la hateten sai nasaun rua Rwanda no Uganda iha sira nia kotuk.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun reporter CJITL katak, oras ne'e dadaun Timor oan sira nebe serve ba ONU iha nasaun ne'eba ho kondisaun diak hotu.  &ldquo;Timor oan nain 3 nebe evakua horseik oras nee diak hotu, 2 sei hela nafatin iha Bukavu no ida&nbsp; Francisco iha ona Uganda&rdquo; Arsen de Jesus haktuir husi Kinshasa.</p>
<p style="text-align: justify;">Situasaun ba Timor oan iha rai Republika Demokratika Congo</p>
<p style="text-align: justify;">Oras nee dadaun Timor oan sira nebe serve ba ONU iha nee ho kondisaun diak hotu.  Timor oan nain 3 nebe evakua horseik oras nee diak hotu, 2 sei hela nafatin iha Bukavu no ida senhor Francisco iha ona Uganda.</p>
<p style="text-align: justify;">Hernani Amaral iha Bunia fronteira ho Uganda horkalan tenke toba iha office tamba situasaun la permite nia atu fila ba uma, no infelizmente uma ema sunu hotu.  Joao Mistu mai husi Manatuto iha Kisangani iha hela tensaun situasaun aas mais nia diak hela (Arsen de Jesus husi Afrika ba CJITL Timor Leste)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/soldadu-fardc-rende-ba-rebelde-276220]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/soldadu-fardc-rende-ba-rebelde-276220]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Reportajen CJITL: Rebelde M23 hadau Goma, Timor oan nain 4 siguru ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Kinshasa, Republika Demokratika Congo &ndash; Rebelde sira nebe suporta hosi Rwanda hadau capital provinsia Nord Kivu, Goma iha loron Tersa 20/11/12, sira lao tama ba sidade iha fronteira ne'ebe iha ema milaun ida hela ba, forsa ONU nebe iha neba la halo buat ida.</p>
<p style="text-align: justify;">Tiru malu entre rebelde M23&nbsp; Forsa Nasional Republika Congo nian ou FARDC hahu desde sabadu semana kotuk bainhira hetan provokasaun uluk husi&nbsp; Forsa Nasional Congo nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Testemunha Timor oan nain ha'at nebe servisu ba misaun dame iha area neba hateten kilat tarutu besik liu tan ba sidade laran iha segunda liu ba no rebelde konsege hadau duni Goma iha Terca feira ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Bainhira korespondente CJITL iha Kinshasa, Arsen de Jesus liga ba Timor oan nain ha'at ne'e sira ho kondisaun diak hotu mesmu ho tauk tamba kilat no granada tanque da guerra nia lian makas bainhira koalia iha telefone.</p>
<p style="text-align: justify;">Oras nee dadaun Timor oan nain tolu hetan ona evakuasaun ba fatin seguru besik Bukavu, no Timor oan ida seluk ho naran Antonio mak sei hela ikus iha Goma. ONU evakua hotu nia staff civil sira hela deit militer no funsionariu esensial balun.</p>
<p style="text-align: justify;">Timor oan nain ha'at ne'e mak Antonio de Oliveira husi distritu Manatuto, Francisco de Andrade husi Aileu, Kitu Barros husi Bobonaro, no Domingos husi Covalima, Suai.</p>
<p style="text-align: justify;">M23 (March 23) grupu rebelde nebe namkari hosi forma armada Congo FARDC iha fulan ualu ba kotuk, bainhira sira rejeita konkordansia ne'ebe halo ho Governu Congo iha 2009 atu integra sira ba forsa FARDC.</p>
<p style="text-align: justify;">ONU nia espertu sira hateten Rwanda ho Uganda mak iha rebelde sira nia kotuk.</p>
<p style="text-align: justify;">Oras nee dadaun media local iha teritoria tomak koalia konaba misaun imposibel ONU nian iha Congo. Nune mos Uganda ne'ebe hetan alegasaun hosi rebelde sira nia kotuk hateten nee failansu ONU nian nebe alega sira. (Arsen de Jesus husi Afrika ba CJITL iha Timor Leste)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/reportajen-cjitl-rebelde-m23-h-275515]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/reportajen-cjitl-rebelde-m23-h-275515]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Timor Telecom lansa sentru komunitaria iha Maubisse ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Maubisse, Iha Sabdu fim de semana liu ba (16/11),Timor telekom inagura sentru komunitariu iha Maubisse ho facilididade internet cafe 24 horas ba komunidade.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Iha discursu direitor Timor Telekom, &nbsp;Manuel Carseres hateten katak ho prezensa internet cafe iha Maubisse fo ona biban ba Maubisse oan sira, liu-liu foinsa'e sira bele asesu ona ba mundu hodi hatene saida mak agra akontese iha undu no Timor Leste.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha fatin hanesan Administrador Sub-Distrito Maubisse fo agradece ba Timor- Teekom tamba bele ona fasilita komunidade Maubisse liu husi internet, nune'e bele asesu ba mundu.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&nbsp;Administrador nebe mos hatutan katak sei esforsu &nbsp;atu bele fo siguransa maksimu ba fatin internet cafe nune bele fo biban ba komunidade.liu-liu foinsa'e sira hodi bele asesu ba informasaun mundu ohin loron nian. (Joaquim Qoutinho/CJITL)</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">Maubisse, Iha Sabdu fim de semana liu ba (16/11),Timor telecom inagura sentru komunitariu iha Maubisse ho facilididade internet cafe 24 horas ba komunidade.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Iha discursu direitor Timor Telecom, &nbsp;Manuel Carseres hateten katak ho prezensa internet cafe iha Maubisse fo ona biban ba Maubisse oan sira, liu-liu foinsa'e sira bele asesu ona ba mundu hodi hatene saida mak agra akontese iha undu no Timor Leste.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha fatin hanesan Administrador Sub-Distrito Maubisse fo agradece ba Timor- Telecom tamba bele ona fasilita komunidade Maubisse liu husi internet, nune'e bele asesu ba mundu.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;Administrador nebe mos hatutan katak sei esforsu &nbsp;atu bele fo siguransa maksimu ba fatin internet cafe nune bele fo biban ba komunidade.liu-liu foinsa'e sira hodi bele asesu ba informasaun mundu ohin loron nian. (Joaquim Qoutinho/CJITL)</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-telecom-lansa-sentru-kom-274999]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-telecom-lansa-sentru-kom-274999]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEPFOPE Lansa Portal foun ho statuto kompania ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Dili, Sekretario Estadu Formasaun Profesional-SEFOPE Ilidio Ximenes offisialmente lansa portal nian ba publiku ho statuto hanesan kompania.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha seremonia lansamentu ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha Largo Lecidere, Dili, Ilidio Ximenes ofisialmente lansa portal ho naran www.sepfope.com</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&nbsp;Objektivo lansamentu ida ne&rsquo;e hatu dezamina informasaun nebe SEFOPE iha atu nune&rsquo;e komunidade liliu joven sira &nbsp;atu asesu informasaun husi website ne&rsquo;e liliu kona ba servisu &nbsp;no informasaun kona ba formasaun ninian &nbsp;&rdquo;hateten Ilidio Sexta(16/11) iha &nbsp;Largo Lecidere</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir observasaun CJITL, hafoin lansamentu portal ne&rsquo;e, komunidade Timor oan barak &nbsp;halo artigu iha Facebook hodi hateten katak ho portal governu labele remata ho DOT COM tamba ne&rsquo;e statuto kompania (COM).</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Kala la hatene oinsa atu bedakan .com, .org, &nbsp;Ida ne sai nudar provas ida se la iha linha koordenasaun no kontrolu nebe'e diak iha SEFOPE nia laran&rdquo; hakerek Timor oan ida iha nia pajina facebook.(CJITL/Amandio)</div>
<p>&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Dili, Sekretario Estadu Formasaun Profesional-SEFOPE Ilidio Ximenes offisialmente lansa portal nian ba publiku ho statuto hanesan kompania.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha seremonia lansamentu ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha Largo Lecidere, Dili, Ilidio Ximenes ofisialmente lansa portal ho naran www.sepfope.com</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;Objektivo lansamentu ida ne&rsquo;e atu dezamina informasaun nebe SEFOPE iha atu nune&rsquo;e komunidade liliu joven sira &nbsp;atu asesu informasaun husi website ne&rsquo;e liliu kona ba servisu &nbsp;no informasaun kona ba formasaun ninian &nbsp;&rdquo;hateten Ilidio Sexta(16/11) iha &nbsp;Largo Lecidere</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun CJITL, hafoin lansamentu portal ne&rsquo;e, komunidade Timor oan barak &nbsp;halo artigu iha Facebook hodi hateten katak ho portal governu labele remata ho DOT COM tamba ne&rsquo;e statuto kompania (COM).</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Kala la hatene oinsa atu bedakan .com, .org, &nbsp;Ida ne sai nudar provas ida se la iha linha koordenasaun no kontrolu nebe'e diak iha SEFOPE nia laran&rdquo; hakerek Timor oan ida iha nia pajina facebook.(CJITL/Amandio)</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sepfope-lansa-portal-foun-ho-s-274998]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sepfope-lansa-portal-foun-ho-s-274998]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunidade Debos la asesu ba be mos]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Covalima, Komunidade husi Suku Debos, Sub Distritu Suai, Distritu Covalima sente triste ho fornesementu be mos tamba labele asesu be mos loron loron.<br /><br />Komunidade levanta kaju ne&rsquo;e relasiona ho problema be&rsquo;e mos nebe&rsquo;e agora dadaun komunidade iha suku ne&rsquo;e labele asesu be&rsquo;e mos ho diak tanba fornese be&rsquo;e mos la tuir orario ne&rsquo;e administrasaun local hasai ona ba komunidade sira.<br /><br />Reprejentante komunidade, Rozalia Barros hateten oras ne&rsquo;e dadaun fornesementu be mos akontese deit semana ida dala ida no dala ruma sai dala rua deit.<br /><br />&ldquo;Ami la kontente tanba be&rsquo;e semana ida sai dala ida .dalaruma la sai tan, tuir lolos ne&rsquo;e be&rsquo;e semana ida sai dala tolu tanaba sa ida&nbsp; mak semana ida sai dala ida deit&rdquo; nia kestiona.<br /><br />Entertanto turi Chefe du Suku Debos Agustinho Da Silva katak ne&rsquo;e injustica ba komunidade nia sei esforso atu buka tuir razaun husi problema ne&rsquo;e.<br /><br />Hanesan haktuir husi jornalista Uma Media Rejiona Suai nian, Ano Silva katak komunidade iha area ne&rsquo;e senti preokupado makas tamba be sai hanesan nesesidade baziku ne&rsquo;ebe presiza tau matan lalais. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-debos-la-asesu-ba-b-274933]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-debos-la-asesu-ba-b-274933]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Interino Guinea Bissau hasoru malu ho Fretilin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Comite Central Fretilin &ndash; CCF nia media officer, Leonia Monteiru haktuir iha komunikadu partidu nian katak, durante vizita Prezidente Interino Guinea Bissau, Raimundo Pereira mai Timor Leste, lider afrikanu ne&rsquo;e halo mos enkontro&nbsp; kortejia ho lideransa Fretilin.</p>
<p style="text-align: justify;">Enkontro kortejia n&rsquo;e hala&rsquo;o iha Hotel Timor, Sabdu fim de semana ne&rsquo;e (17/11).</p>
<p style="text-align: justify;">Jose Teixeira ne&rsquo;ebe akompanha Sekretariu Jeral Fretilin, Mari Alkatiri iha enkontro ne&rsquo;e ba CJITL hateten katak Ligasaun amizade entre Timor-Leste no Guine-Bissau&nbsp; hahu molok tinan 1974.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Povo Guine-Bissau hanesan povo TL mos luta atu sai husi colonialism, Maibe amizade nee liu tempo naruk no sira sempre apoiu ita nia luta ba ukun rasik aan maske sira ukun rasik aan ona iha 1974&rdquo; hateten Teixeira.</p>
<p style="text-align: justify;">Eis Deputado Fretilin ne&rsquo;e mos hateten katak Guinea Bissau sempre fo apoiu diplomatiku ba povo nasaun ne&rsquo;e nia luta liu husi ONU no bilateral.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ne&rsquo;e hanesan encontro cortesia entre lider partidu bot TL nian ho representante estadu Guine-Bissau nian, maibe mos entre amigos nain rua, ne&rsquo;e tulun hametin relasaun diak liu tan&rdquo; Teixeira remata. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-interino-guinea-bis-274932]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-interino-guinea-bis-274932]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estudantes Medicina Agradece Lideransa Fretilin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sabdu fim de semana ne&rsquo;e (17/11), estudantes finalistas Timor oan ne&rsquo;ebe estuda medicina iha Kuba realiza enkontro ho Partidu Fretilin hodi agradece partidu ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu ne&rsquo;ebe hakerek husi media officer Comite Central Fretilin &ndash; CCF katak objektivu enkontro ne&rsquo;e hala&rsquo;o ho inisiativa sira nian atu agradece Lider Fretilin ne&rsquo;ebe suporta ona estudantes sira to&rsquo;o hetan suseso bo&rsquo;ot.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha CCF, estudantes sira hasoru malu ho Sekretariu Jeral Fretilin, Mari Alkatiri ne&rsquo;ebe agradece mos estudante sira ne&rsquo;e tamba konsege uja oportunidade ho didiak hodi bele remata estudo iha Kuba. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudantes-medicina-agradece-l-274931]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudantes-medicina-agradece-l-274931]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ego Lemos ho Tuta Silva sei anima bainaka atus rua iha Timor Plaza]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Artista Timor oan, Eugenio Lemos ne'ebe konhece ho Ego Lemos eleitu ona husi ekipa painel Juri AJTL (Asosisaun Jornalista Timor Lorosa'e) nian hodi sai hanesan Icon ba dame ou Peace Icon 2012 husi eventu premiu anual ne'ebe sei realiza iha loron 10 Dezembru iha Timor Plaza.</p>
<p style="text-align: justify;">Ego Lemos sei kanta muzika &ldquo;Dame iha Timor&rdquo; bainhira tama iha tapeti mean nia leten ho akompanya husi banda muzika Cinco de Oriente nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha festa klaran, Artista foinsa'e Agusta da Silva ou konhece liu ho naran Tuta Silva sei mosu mos iha festa iha tuku 08.15 kalan hodi hamutuk EgoLemos festeza bainaka special sira iha eventu ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Festa tapeti mean (red carpet) ne'e organiza hodi fo premiu ba jornalista radio nain 13 ne'ebe partisipa iha konkursu reportajen ba dame AJTL nian no sei entrega mos premiu ida ba jornalista diak liu tinan 2012 versaun AJTL nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Timor Plaza sei sai hanesan uma nain ba eventu ne'e, entertantu Sapo.tl konfirmadu tiha ona hanesan parseiru ba eventu ne'e hodi halo dokumentasaun audiovisual durante eventu.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir orario n'eebe hasai, festa ne'e sei hahu iha tuku 07.30 kalan, no bainaka hotu hotu sei tama ona iha tapeti mean minutu 30 antes ou iha tuku 07.00 kalan lolos. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ego-lemos-ho-tuta-silva-sei-an-273999]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ego-lemos-ho-tuta-silva-sei-an-273999]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Primeira Dama Inagura  Fatin  Orfonatu iha Venilale]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Baucau, Primeira Dama, Isabel Ferreira, Kinta- feira ne&rsquo;e (15/11) hakat an ba sub-distritu Vinelale, distritu Baucau&nbsp; hodi halo vizita ba&nbsp; labarik orfonatu sira&nbsp; no mos inagurasaun dormitoriu&nbsp; orfonatu&nbsp; ba labarik sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Rehabilitasaun dormitoriu&nbsp; Ofonatu S&atilde;o Domingos Savio ne&rsquo;e&nbsp; hetan finansieriu husi koperasaun Japones ba&nbsp; pograma dezenvolvimentu rural&nbsp; iha Timor-Leste.<br /><br />Iha intervensaun Primeira Dama hateten &ldquo; vizita ida ne&rsquo;e iha siknifikante espesial mai hau tamba orfonatu ida ne&rsquo;e konstitui evidensia husi difikudade ho problema hirak ne&rsquo;eb&eacute; familia timor oan senti durante okupasaun Indonesia tamba timor oan uluk kedas infrenta inimigu hodi buka futuru ida nian&rdquo;<br /><br />Primeira dama haktuir&nbsp; tan katak&nbsp; orfonatu ne&rsquo;e hari kedas husi&nbsp; iha tinan 1980 no iha tempu ne&rsquo;eba kedas komesa halibur ita nia kombatente sira nia oan tamba&nbsp; iha biban ne&rsquo;eba sira infrenta difikuldades oin-oin no difisil atu involve labarik sira, tan ne&rsquo;e sira rezolve atu labarik sira bele salva entaun&nbsp; sira buka soluzaun ida diak ho nune&rsquo;e labele prejudika labarik sira nia moris no bele salva sira, diak liu sira&nbsp; hela iha orfonatu ida. <br />&nbsp; &nbsp;<br />Iha okaziaun ne&rsquo;e Primeira Dama mos hato&rsquo;o nia agrdesementu ba ajensia Internasional&nbsp; JICA ne&rsquo;eb&eacute; mak&nbsp; fo sira nia apoiu hodi hakman ba labarik sira ne&rsquo;e, hodi aloka rekursu finanseiru hodi halo rehabilitasaun uma ba orfanatu ho infra-estrutura ne&rsquo;eb&eacute; diak no foun.<br /><br />Hola parte iha seremonia inagurasaun Projetu Rehabilitasaun Dormitoriu Orfonatu&nbsp; ne&rsquo;e , Emabaixador Japaun, Yoshitaka HANADA, ne&rsquo;eb&eacute; akompa&ntilde;a&nbsp; mos artista profesional nain tolu hosi Japaun, Ministra Solidaridade&nbsp; Sosial, Padre no Madres sira, alunus&nbsp; no mos orfonatus sira. Orfonatu ne&rsquo;e&nbsp; kompostu hosi labarik nain atus ida walu nulu resin lima. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/primeira-dama-inagura--fatin---273998]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/primeira-dama-inagura--fatin---273998]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Rede Feto realiza diskusaun konaba Prosedimentu Operasional Padraun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Viqueque, Sexta feira semana ne'e (16/11) organizasaun Rede Feto Timor Leste hamutuk ho membru organizasaun feto iha distritu Viqueque organiza enkontru loron ida hodi debate maneira sosializasaun POP ou Prosedimentu Operasional Padraun) ba vitima violensia Bazeia ba Jeneru no Violensia Domestika.</p>
<p style="text-align: justify;">Diskusaun ne'e hala'o iha Distritu Viqueque no loke abertura husi representante Administrador Distritu Viqueque, Alfredo da Silva no partisipa husi membru Rede Referal sira inklui lider komunitarian sira, media no komunidade.</p>
<p style="text-align: justify;">POP nu'udar mata dalan ba Rede Referal sira atu bele atende kazu hirak ne'e atu bele tau matan ba vitima sira diak liutan.</p>
<p style="text-align: justify;">Yasinta Lujina nudar direitora ezekutiva Rede Feto TL ne'ebe lidera direitamente diskusaun ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Partisipante sira halo perguntas hahu husi problema ne'ebe Lian Nain sira hasoru bainhira hetan kazu violensia domestika iha aldeia ka suku too kazu kazu ne'ebe pendente tamba falta informasaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha diskusaun ne'e rasik, partisipante balun mos husu ba parte Governo atu estabelese Uma Mahon iha Distritu Viqueque nune'e bele atende ba kazu Violensia domestika ne'ebe barak akontese iha distritu refere.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parte seluk, representante PNTL distritu Viqueque mos husu ba komunidade sira atu bele liga ba numeru 112 bainhira hetan kazu violensia domestika. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-realiza-diskusaun-ko-273997]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-realiza-diskusaun-ko-273997]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PR husu komunidade Baucau atu deminui osan ba barlake]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Baucau Villa, Hafoin dial&oacute;gu tiha ho komunidade hosi sub-distritu tolu iha sub-distritu Laga, Tersa-feira ne'e Xefe Estadu ho nia delegasaun kontinua hala'o dial&oacute;gu daualu ho komunidade no lider komunitariu, autoridades sub-distritais hosi sub-distritu Baucau Villa, Vemase no Venilale, ne'eb&eacute; mak lokaliza iha Eskola Primaria Katolika Villa Antiga.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante intervensaun Prezidente Rep&uacute;blika subli&ntilde;a,&nbsp; hanesan Xefe Estadu la preokupa kona-ba demokrasia iha Timor-Leste maibe preokupa liu kona-ba oinsa&nbsp; governu uza rikeja&nbsp; no fahe rikeja Timor-Leste nia ho ekelibriu ba sidadaun sira inves de grupu balu de'it mak benefisiadu. Xefe estadu hatutan demokrasia iha Timor-Leste metin ona no lao ba oin, tamba ne'e imposivel ba pol&iacute;tiku sira atu implementa ditadura iha nasaun ida ne'e tamba sei la husik hosi sidadaun sira no m&oacute;s komunidade internasional.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha biban ne'eba dala ida tan Prezidente&nbsp; husu ba komunidade sira&nbsp; atu haforsa ekonomia familia uma laran liu-hosi hakiak animal, halo toos no natar, kuidadu sa&uacute;de no investe oan sira ba eskola, ho nune'e Timor-Leste bele ba oin. Prezidente hatutan moris di'ak laos governu mak tenke f&oacute; povu hein simu de'it, maibe governu so fasilita de'it,&nbsp; esforsu maka's tenki mai husi komunidade sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente mos husu ba komunidade sira atu diminui uza osan ba halo kostume adat (liamate,liamoris) ne'ebe buka halo ki'ak malu, maibe buka oinsa&nbsp; investe ba edukasaun oan sira nia atu futuru mai bele halo dezenvolvimentu.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu kestoens no preokupasoens ne'eb&eacute; komunidade aprezenta iha dial&oacute;gu refere mak hanesan; husu hadi'a kanal irigiasaun hosi suku Samalri ba suku Seical, husu kria dekretu&nbsp; governu hodi regula kostume adat ne'eb&eacute; gosta halo ki'ak malu deit, regulariza ema ne'eb&eacute; sobu propreadade p&uacute;bliku, prozetu sira la kualidade no kompa&ntilde;a abandona prozetu, hadi'a sistema&nbsp; pagamentus&nbsp; ba Idozus, veteranus kaer prozetu la iha kualidade desfama veteranus seluk, kompa&ntilde;a tama suku la iha koinesementu ba lider komunitariu, kualidade hahan merenda eskolar ba labarik eskola la saudavel, problema bee moos no problema estrada inklui asuntu real sira seluk. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-husu-komunidade-baucau-atu--271956]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-husu-komunidade-baucau-atu--271956]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Xefe Estado lamenta ho kondisoens Quartel BOP Baucau]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Baucau, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak,&nbsp; senti triste, lamenta no preokupa tebes&nbsp; ba kondisoens Quartel Batallaun Ordem P&uacute;blika (BOP) Regional distritu Baucau ne'eb&eacute;&nbsp; iha kondisaun grave nia laran tamba&nbsp; la iha atensaun seriu hosi Sekretariu Estadu Seguransa. Xefe Estadu hato'o nia lamentasoens ne'e wainhira hala'o&nbsp; observasaun badak ba Quartel BOP iha distritu Baucau, Tersa-feira semana ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe Estadu hateten governu labele ejiji de'it profesional Polisia sira nian maibe tenke f&oacute; m&oacute;s atensaun ba kondisaun&nbsp; servisu PNTL sira nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe Estadu hateten;&nbsp; "Ha'u sokadu l&oacute;s haree imi nia kondisaun, uluk sei Jeneral m&oacute;s ha'u&nbsp; mai vizita tiha ona i ohin ha'u mai&nbsp; imi nia kondisaun la iha mudansa, imi ema hanesan m&oacute;s Prezidente no hanesan mos&nbsp; Sekretariu Estadu Seguransa, ha'u m&oacute;s uluk soldadu hanesan&nbsp; imi, kumpri ordem maibe imi m&oacute;s ema, la ejiji uma andar maibe pelumenus d&iacute;gna, i imi merese ami nian respeitu. I ami nia vizita iha ne'e&nbsp; f&oacute; solidaridade&nbsp; maibe vizita ne'e m&oacute;s atu hateten katak ami preokupa ba imi nia&nbsp; kondisoens".</p>
<p style="text-align: justify;">Iha vizita ne'e Xefe Estadu m&oacute;s ejiji prezensa Sekretraiu Estadu Seguransa&nbsp; nian iha Quartel BOP nian iha Baucau no m&oacute;s&nbsp; iha fatin sira seluk atu bele hatene no senti difikuldades Polisia sira nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Entrertantu aproveita prezensa&nbsp; Sekretariu Estadu nian&nbsp; iha vizita refere, Xefe Estadu&nbsp; husu atu ba oin tenke halo kontrolu rigorozu ba kompa&ntilde;a sira ne'eb&eacute; halo prozetu atu nune'e kompa&ntilde;a labele halimar ho povu nia osan hodi benefesia deit sira nia kompa&ntilde;a. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xefe-estado-lamenta-ho-kondiso-271955]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xefe-estado-lamenta-ho-kondiso-271955]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[AJTL fo bemvindo ba SAPO.TL ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">AJTL fo bemvindo ba SAPO.TL</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Dili, Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e &ndash; AJTL liu husi Tito de Jesus Filipe hanesan prezidente ba asosiasaun ne&rsquo;e fo agradecimentu ba portal Sapo.tl ne&rsquo;ebe ofrese vontade diak atu sai hanesan parseiru media ba primeiru eventu annual konaba premiu jornalismu ba paz ne&rsquo;ebe sei realiza liu husi eventu festa tapeti mean iha loron 10 Dezembru 2012.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Eventu ne&rsquo;e rasik nu&rsquo;udar programa annual AJTL nian ba dala uluk hodi fo honra ba jornalista radio sira ne&rsquo;ebe durante ne&rsquo;e hola parte iha programa reportajen ba paz ne&rsquo;ebe organiza hamutuk entre AJTL ho organizasaun Alemanha nian ho naran GIZ liu husi fundo ba dame.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tito de Jesus Filipe hato&rsquo;o nia agradecimentu ba parseiru foun ho SAPO.TL liu husi enkontro painel juri ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha edifisiu AJTL, Terca feira semana ne&rsquo;e (13/11) iha Fatuhada, Dili.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Antes ne&rsquo;e Kompania Timor Plaza ofrese uluk ona komitmentu hodi sai hanesan uma na&rsquo;in ba eventu annual ne&rsquo;e.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir Chefe Komisaun Organizadora, Julio Gil da Silva Guterres katak eventu ne&rsquo;e sei realiza iha loron 10 Dezembru ne&rsquo;ebe hanesan mos loron mundial ba direitos humanos. (CJITL)</div>
<p>
<p>
<p style="text-align: justify;">Dili, Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e &ndash; AJTL liu husi Tito de Jesus Filipe hanesan prezidente ba asosiasaun ne&rsquo;e fo agradecimentu ba portal Sapo.tl ne&rsquo;ebe ofrese vontade diak atu sai hanesan parseiru media ba primeiru eventu annual konaba premiu jornalismu ba paz ne&rsquo;ebe sei realiza liu husi eventu festa tapeti mean iha loron 10 Dezembru 2012.</p>
<p style="text-align: justify;">Eventu ne&rsquo;e rasik nu&rsquo;udar programa annual AJTL nian ba dala uluk hodi fo honra ba jornalista radio sira ne&rsquo;ebe durante ne&rsquo;e hola parte iha programa reportajen ba paz ne&rsquo;ebe organiza hamutuk entre AJTL ho organizasaun Alemanha nian ho naran GIZ liu husi fundo ba dame.</p>
<p style="text-align: justify;">Tito de Jesus Filipe hato&rsquo;o nia agradecimentu ba parseiru foun ho SAPO.TL liu husi enkontro painel juri ne&rsquo;ebe hala&rsquo;o iha edifisiu AJTL, Terca feira semana ne&rsquo;e (13/11) iha Fatuhada, Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes ne&rsquo;e Kompania Timor Plaza ofrese uluk ona komitmentu hodi sai hanesan uma na&rsquo;in ba eventu annual ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Chefe Komisaun Organizadora, Julio Gil da Silva Guterres katak eventu ne&rsquo;e sei realiza iha loron 10 Dezembru ne&rsquo;ebe hanesan mos loron mundial ba direitos humanos. (CJITL)</p>
</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-fo-bemvindo-ba-sapotl-271954]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-fo-bemvindo-ba-sapotl-271954]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Funsionariu Publiku Covalima Deskontenti ho Pagamentu BNCTL ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Covalima, Relasiona ho pagamento ne'be halo fulan fulan husi Banku Nasional Timor Leste nian &ndash; BNCTL, hetan deskontentamentu husi funsionariu publiku iha Distritu Covalima, Suai.<br /><br />Tuir Funsionariu ho naran Danino Amaral nebe hanesan profesor iha Eskola Primaria Mata-Air senti la kontente ho sistema pagamentu BNCTL tanba bainhira atu simu sira nia salariu tenke forma iha loro laran e dala ruma bele forma to loron rua ou tolu, nia parte konsidera hanesan difikuldade bo&rsquo;ot ida ba funsionario sira.<br /><br />&ldquo; Ida ne hanesan difikuldade bo&rsquo;ot ida ba ami nudar profesor tanba wainhira ami atu simu osan ami sei ba forma iha loro laran mak foin bele simu osan ka salario&rdquo; haktuir Danino Amaral.<br /><br />&ldquo;Nia impaktu mak ami labele ba hanorin estudantes sira tamba ami tenki sakrifika an hein loron rua tolu atu simu salariu&rdquo; nia hatutan teni.<br /><br />Entertanto Danino nia parte husu ba Governo atu bele muda sistema pagamentu nebe&rsquo;e di&rsquo;ak atu nune&rsquo;e labele difilkuta funsionariu sira nia servisu hanesan profesores . (Ano da Silva/Reporter UMR Suai/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/funsionariu-publiku-covalima-d-271903]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/funsionariu-publiku-covalima-d-271903]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Asesór Senior Sociedade Sivil husi Sekretária Hillary Clinton nian vizita Timor Leste ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Dili, Ases&oacute;r Senior Asuntu Sosiedade Siv&iacute;l no Demokrasia Nurak ba Sekret&aacute;ria Hillary Rodham Clinton, Dr. Tomicah Tillemann, vizita Timor-Leste iha loron 12 Novembru.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Durante nia vizita loron ida ne&rsquo;e, Dr. Tillemann hasoru malu ho Ases&oacute;r Espesi&aacute;l Asuntu Sosiedade Siv&iacute;l ba Primeiru Ministru, Joaquim Freitas, no ONG lok&aacute;l balun.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Foku husi sorumutu hirak ne&rsquo;e mak atu habelar sosiedade siv&iacute;l nia kompromisu, aumenta governu nia kooperasaun ho ema hirak ne&rsquo;eb&eacute; iha interese iha distritu, no esplora meiu hirak ne&rsquo;eb&eacute; efik&aacute;s liu atu sustenta Timor-Leste nia progresu sosi&aacute;l, pol&iacute;tiku, ekon&oacute;miku. (*/CJITL)</div>
<p style="text-align: justify;">Dili, Ases&oacute;r Senior Asuntu Sosiedade Siv&iacute;l no Demokrasia Nurak ba Sekret&aacute;ria Hillary Rodham Clinton, Tomicah Tillemann, vizita Timor-Leste iha loron 12 Novembru.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Durante nia vizita loron ida ne&rsquo;e, Tillemann hasoru malu ho Ases&oacute;r Espesi&aacute;l Asuntu Sosiedade Siv&iacute;l ba Primeiru Ministru, Joaquim Freitas, no ONG lok&aacute;l balun.</p>
<p style="text-align: justify;">Foku husi sorumutu hirak ne&rsquo;e mak atu habelar sosiedade siv&iacute;l nia kompromisu, aumenta governu nia kooperasaun ho ema hirak ne&rsquo;eb&eacute; iha interese iha distritu, no esplora meiu hirak ne&rsquo;eb&eacute; efik&aacute;s liu atu sustenta Timor-Leste nia progresu sosi&aacute;l, pol&iacute;tiku, ekon&oacute;miku. (*/CJITL)</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/asesor-senior-sociedade-sivil--271900]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/asesor-senior-sociedade-sivil--271900]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR: Lospalos –oan barak mak asuwa’in ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Lore, Hafoin dialogu tiha ho komunidade iha sub-distritu Iliomar, Sabadu (10/11)Xefe Estadu ho nia delegasaun kontinua viazen ba suku Lore I hodi halo dialogu ho komunidade &nbsp;hosi suku Lore I, Lore II, Suro, Leuro &nbsp;no Home iha suku Lore I.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Durante intervensaun Xefe Estadu hateten Lospalos-oan barak mak asuwa'in no kontribui maximu ba funu libertaaun nasional, ho ne'e Xefe Estadu agradese barak ba Lospalos-oan sira espesial ba suku Lore- oan sira ne'ebe ofrese ona martires barak iha tempu rezistensiakuaze 300 nebe sai martires, ho ne'e Xefe Estadu &nbsp;iha biban ne'eba kontinua husu ba Lore no Lospalos oan sira atu hatudu dala ida tan hamutuk ho estadu hodi luta hasoru ki'ak no mukit iha rai laran.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Xefe Estadu m&oacute;s agradese ba Lore-oan sira tamba sei konserva ai laran tuan no husu atu koserva nafatin ba longu prazu, tamba kuaze Timor-Leste oras-ne'e molik hotu.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha dialogu refere Xefe Estadu nafatin enkoraza no husu komunidade &nbsp;sira nia apoiu hodi kolabora ho estadu no governu hamutuk hala'o dezenvolvimentu ba p&aacute;is ida ne'e hodi bele atinji moris di'ak povu nian.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Entertantu iha dialogu refere kestoens no preokupasoens ne'eb&eacute; komunidade sira aprezenta mak hanesan; hadi'a estrada ligasaun sub-distritu Lospalos ba suku Lore nian, &nbsp;husu Pol&iacute;sia Komunitaria hela permanente iha suku laran hodi halo relasaun di'ak ho komunidade, loke kursu hasa'e kapasidade iha suku, sujere muda selu pensaun ba idozus ba fali mensal, husu governu monta osu marina PNTL ou FDTL iha tasi ibun Lore nian hodi kontrola peskas ilegal. &nbsp;(*/CJITL)</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">Lore, Hafoin dialogu tiha ho komunidade iha sub-distritu Iliomar, Sabadu (10/11)Xefe Estadu ho nia delegasaun kontinua viazen ba suku Lore I hodi halo dialogu ho komunidade &nbsp;hosi suku Lore I, Lore II, Suro, Leuro &nbsp;no Home iha suku Lore I.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante intervensaun Xefe Estadu hateten Lospalos-oan barak mak asuwa'in no kontribui maximu ba funu libertaaun nasional, ho ne'e Xefe Estadu agradese barak ba Lospalos-oan sira espesial ba suku Lore- oan sira ne'ebe ofrese ona martires barak iha tempu rezistensiakuaze 300 nebe sai martires, ho ne'e Xefe Estadu &nbsp;iha biban ne'eba kontinua husu ba Lore no Lospalos oan sira atu hatudu dala ida tan hamutuk ho estadu hodi luta hasoru ki'ak no mukit iha rai laran.</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe Estadu m&oacute;s agradese ba Lore-oan sira tamba sei konserva ai laran tuan no husu atu koserva nafatin ba longu prazu, tamba kuaze Timor-Leste oras-ne'e molik hotu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha dialogu refere Xefe Estadu nafatin enkoraza no husu komunidade &nbsp;sira nia apoiu hodi kolabora ho estadu no governu hamutuk hala'o dezenvolvimentu ba p&aacute;is ida ne'e hodi bele atinji moris di'ak povu nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Entertantu iha dialogu refere kestoens no preokupasoens ne'eb&eacute; komunidade sira aprezenta mak hanesan; hadi'a estrada ligasaun sub-distritu Lospalos ba suku Lore nian, &nbsp;husu Pol&iacute;sia Komunitaria hela permanente iha suku laran hodi halo relasaun di'ak ho komunidade, loke kursu hasa'e kapasidade iha suku, sujere muda selu pensaun ba idozus ba fali mensal, husu governu monta osu marina PNTL ou FDTL iha tasi ibun Lore nian hodi kontrola peskas ilegal. &nbsp;(*/CJITL)</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-lospalos-oan-barak-mak-asu-271899]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-lospalos-oan-barak-mak-asu-271899]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Repúblika komemora Masakre Santa Cruz iha Laga ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Laga, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak, Segunda-feira ne'e komemora loron Masakre Santa Cruz ba dala XXI iha sub-distritu Laga, distritu Baucau, ho atividade tau aifunan no &nbsp;f&oacute; homenajen ba restus mortais martires sira ne'eb&eacute; &nbsp;mak &nbsp;oras ne'e daudaun halot provizoria iha &nbsp;rezid&ecirc;nsia eis Komandante FALINTIL &nbsp;Cornelio Gama &nbsp;L-7.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Antes hala'o homenajen no tau aifunan, dahuluk Xefe Estadu partisipa missa agaradesementu espesial ba loron Masakre Santa Cruz ne'eb&eacute; mak dirije hosi Padre Provinsial Salesiano, Jo&atilde;o Aparisio, SDB.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha &nbsp;intervensaun hafoin misa remata, &nbsp;Xefe Estadu hateten loron 12 Novembru importante hodi relembra loron importante &nbsp;ne'eb&eacute; jovem sira sertifika sira nia an ba independensia &nbsp;nasaun &nbsp;doben ne&rsquo;e, ne&rsquo;eb&eacute; &nbsp;oras ne&rsquo;e &nbsp;halo ona tinan 21. &nbsp;&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Pezidente hatutan juventude hanesan elementus importante iha situasaun ida ba situasaun seluk no &nbsp;juventude hanesan dinamu ba transformasaun &nbsp;sosiadade nian.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Prezidente haktuir ho sofrimentu juventude sira nian no Timor-oan sira seluk ne'eb&eacute; mate lemo-lemo tamba defende nasaun ida ne'e, konsidera hanesan martires no heroi Timor-Leste nian, ne'eduni estadu no sidadaun iha obrigasaun f&oacute; onra no respeitu ba sira. Xefe Estadu hatutan buat ne'eb&eacute; heroi sira halo ba nasaun ne'e nia valor boot liu no signifikadu tebes tamba sira f&oacute; an ba mate hodi husik hela nasaun ne'eb&eacute; &nbsp;livre no indepedente.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha oportunidade ne'e Xefe Estadu hateten, atu hatutan mehi ne'eb&eacute; lutador sira uluk halo ona hodi hasai povu hosi okupasaun, &nbsp;ho ne'e persija servisu maka's Timor-oan sira nian hosi parte hotu-hotu atu bele &nbsp;bele hetan moris di'ak.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">"Hanesan Prezidente Rep&uacute;blika onra boot ba ha'u kaer nasaun ne'e ba tinan lima mai ne'e. Ita nia batalla boot mai ne'e mak atu buka moris di'ak &nbsp;i ha'u iha fiar &nbsp;ita sei hetan, maibe atu ba to'o ne'eba persija &nbsp;ita hamutuk unidade, servisu maka's no beibeik", dehan Xefe Estadu.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Xefe Estadu sublin&ntilde;a &nbsp;:"Maluk sira, tamba saida mak uluk &nbsp;funu ita energetiku, forsa, konviksu no presistensi, maibe ohin buat sira ne'e lakon tiha, nab&eacute;n hanesan tiha lilin, tamba saida?. tamba uluk ita koalia "Ita nian" agora ita koa'lia "Hau nian" &nbsp;katak buat ne'eb&eacute; ohin ita halo benefisia de'it ba ita nia-an no ita nia familia nian ho ne'e ita tenki esforsu-an para muda buat ne'e ba hanesan uluk, luta ba "Ita nian" laos "Ha'u nian".</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">iha oportuidade ne'e Xefe Estadu agradese m&oacute;s ba eis Komandante L-7 &nbsp;ho nia grupo ne'eb&eacute; halo esforsu tomak rekolla restus mortais hodi tau hamutuk iha Laga hodi hein estadu halot iha Semiteriu Heroi. Alende ne'e agradese m&oacute;s ba familia martires sira ne'eb&eacute; kolabora ho L-7 hodi rekolla restus mortais.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Hola parte iha selebrasaun refere; mak hanesan membru Governu balu, Administrador Distritu Baucau ho nia autoridade sira, Komandante PNTL ho ofisiais sira, &nbsp;eis Komandante L-7 ho nia grupo, Xefe Suku &nbsp;hosi sub-distritu Laga, Baugia no Quelikai inklui familia &nbsp;hosi restus mortais. (*/CJITL)</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">Laga, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak, Segunda-feira ne'e komemora loron Masakre Santa Cruz ba dala XXI iha sub-distritu Laga, distritu Baucau, ho atividade tau aifunan no &nbsp;f&oacute; homenajen ba restus mortais martires sira ne'eb&eacute; &nbsp;mak &nbsp;oras ne'e daudaun halot provizoria iha &nbsp;rezid&ecirc;nsia eis Komandante FALINTIL &nbsp;Cornelio Gama &nbsp;L-7.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes hala'o homenajen no tau aifunan, dahuluk Xefe Estadu partisipa missa agaradesementu espesial ba loron Masakre Santa Cruz ne'eb&eacute; mak dirije hosi Padre Provinsial Salesiano, Jo&atilde;o Aparisio, SDB.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha &nbsp;intervensaun hafoin misa remata, &nbsp;Xefe Estadu hateten loron 12 Novembru importante hodi relembra loron importante &nbsp;ne'eb&eacute; jovem sira sertifika sira nia an ba independensia &nbsp;nasaun &nbsp;doben ne&rsquo;e, ne&rsquo;eb&eacute; &nbsp;oras ne&rsquo;e &nbsp;halo ona tinan 21. &nbsp;&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Pezidente hatutan juventude hanesan elementus importante iha situasaun ida ba situasaun seluk no &nbsp;juventude hanesan dinamu ba transformasaun &nbsp;sosiadade nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente haktuir ho sofrimentu juventude sira nian no Timor-oan sira seluk ne'eb&eacute; mate lemo-lemo tamba defende nasaun ida ne'e, konsidera hanesan martires no heroi Timor-Leste nian, ne'eduni estadu no sidadaun iha obrigasaun f&oacute; onra no respeitu ba sira. Xefe Estadu hatutan buat ne'eb&eacute; heroi sira halo ba nasaun ne'e nia valor boot liu no signifikadu tebes tamba sira f&oacute; an ba mate hodi husik hela nasaun ne'eb&eacute; &nbsp;livre no indepedente.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha oportunidade ne'e Xefe Estadu hateten, atu hatutan mehi ne'eb&eacute; lutador sira uluk halo ona hodi hasai povu hosi okupasaun, &nbsp;ho ne'e persija servisu maka's Timor-oan sira nian hosi parte hotu-hotu atu bele &nbsp;bele hetan moris di'ak.</p>
<p style="text-align: justify;">"Hanesan Prezidente Rep&uacute;blika onra boot ba ha'u kaer nasaun ne'e ba tinan lima mai ne'e. Ita nia batalla boot mai ne'e mak atu buka moris di'ak &nbsp;i ha'u iha fiar &nbsp;ita sei hetan, maibe atu ba to'o ne'eba persija &nbsp;ita hamutuk unidade, servisu maka's no beibeik", dehan Xefe Estadu.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Xefe Estadu sublin&ntilde;a &nbsp;:"Maluk sira, tamba saida mak uluk &nbsp;funu ita energetiku, forsa, konviksu no presistensi, maibe ohin buat sira ne'e lakon tiha, nab&eacute;n hanesan tiha lilin, tamba saida?. tamba uluk ita koalia "Ita nian" agora ita koa'lia "Hau nian" &nbsp;katak buat ne'eb&eacute; ohin ita halo benefisia de'it ba ita nia-an no ita nia familia nian ho ne'e ita tenki esforsu-an para muda buat ne'e ba hanesan uluk, luta ba "Ita nian" laos "Ha'u nian".</p>
<p style="text-align: justify;">iha oportuidade ne'e Xefe Estadu agradese m&oacute;s ba eis Komandante L-7 &nbsp;ho nia grupo ne'eb&eacute; halo esforsu tomak rekolla restus mortais hodi tau hamutuk iha Laga hodi hein estadu halot iha Semiteriu Heroi. Alende ne'e agradese m&oacute;s ba familia martires sira ne'eb&eacute; kolabora ho L-7 hodi rekolla restus mortais.</p>
<p style="text-align: justify;">Hola parte iha selebrasaun refere; mak hanesan membru Governu balu, Administrador Distritu Baucau ho nia autoridade sira, Komandante PNTL ho ofisiais sira, &nbsp;eis Komandante L-7 ho nia grupo, Xefe Suku &nbsp;hosi sub-distritu Laga, Baugia no Quelikai inklui familia &nbsp;hosi restus mortais. (*/CJITL)</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-komemora--271898]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-komemora--271898]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Timor-Leste fó agradesimentu ba Polísia Malázia  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Dili, Timor-Leste iha loron ne&rsquo;e hato&rsquo;o despedida no agradesimentu ba membru pol&iacute;sia sira husi Mal&aacute;zia ba sira-nia pap&eacute;l hodi tulun asegura p&aacute;s no f&oacute; kapasitasaun ba nasaun ne&rsquo;e-nia pol&iacute;sia nasion&aacute;l.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Mal&aacute;zia, entre sira seluk, sai nu&rsquo;udar nasaun ida-ne&rsquo;eb&eacute; kontribui pol&iacute;sia ho n&uacute;meru boot tebes dezde Misaun Integrada Nasoins Unidas nian iha Timor-Leste (UNMIT) harii depoizde krize 2006.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Ohin loron, Timor-Leste sai fatin ida diferente tebes. Pol&iacute;sia Nasion&aacute;l Timor-Leste (PNTL) kaer filafali responsabilidade polisiamentu iha Marsu 2011, no eleisaun demokr&aacute;tika sira presidensi&aacute;l no parlement&aacute;r hala&rsquo;o duni ho hakmatek iha 2012.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Komis&aacute;riu Pol&iacute;sia UNMIT Luis Carrilho hatete &ldquo;Pol&iacute;sia husi Mal&aacute;zia dezemp&ntilde;a duni pap&eacute;l importante ida atu f&oacute; kapasitasaun ba pol&iacute;sia nasion&aacute;l no hametin p&aacute;s iha Timor-Leste.&rdquo;&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Membru pol&iacute;sia Mal&aacute;zia hamutuk maizumenus atus rua haatnulu (240) simu ona pr&eacute;miu Medalla Servisu ONU no Medalla Solidariedade Timor-Leste nian ba sira nian kontribuisaun ba estabilidade no p&aacute;s iha pa&iacute;s ida-ne&rsquo;e.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha parada atu marka sertifikasaun ba PNTL ne&rsquo;eb&eacute; hala&rsquo;o iha 31 Outubru 2012, tantu Prezidente no Primeiru-Ministru Rep&uacute;blika Demokr&aacute;tika Timor-Leste f&oacute; reko&ntilde;esimentu no parab&eacute;ns ba Pol&iacute;sia UNMIT (UNPOL) ba sira-nia servisu dezde tinan-2006.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Prezidente Rep&uacute;blika m&oacute;s haraik ba UNPOL Medalla Orden Timor-Leste nu&rsquo;udar apresiasaun no reko&ntilde;esimentu ba sira-nia kontribuisaun ba nasaun ida-ne&rsquo;e, povu Timoroan no seguransa.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Ne&rsquo;e hanesan onra ida atu simu Orden ida-ne&rsquo;e hodi Pol&iacute;sia UNMIT hotu nia naran no ita hotu sente orgullu tebes ba ita-nia susesu,&rdquo; Carrilho dehan.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;PNTL halo ona progresu signifikativu, ho apoiu husi pol&iacute;sia Mal&aacute;zia. Pol&iacute;sia mane no feto sira-ne&rsquo;e tulun duni ita hodi restaura lei no orden no treina Timor-Leste nia pol&iacute;sia. Sira bele fila ba uma ho orgullu tebetebes ba buat ne&rsquo;eb&eacute; sira atinje tiha ona. Oras ne&rsquo;e to&rsquo;o ona ita-nia v&eacute;s atu &nbsp;tulun fali ema seluk, ho membru PNTL hirak-ne&rsquo;eb&eacute; elijivel no prontu atu partisipa iha misaun sira Manutensaun-P&aacute;s ONU nian,&rdquo; Komandante Jer&aacute;l PNTL Longuinhos Monteiro hatutan.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Espetativa UNMIT nian mak atu retira iha tinan-2012 nia rohan ho maizumenus pol&iacute;sia internasion&aacute;l na&rsquo;in 1.200 mak atu husik Timor-Leste. (*/CJITL)</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">Dili, Timor-Leste iha loron ne&rsquo;e hato&rsquo;o despedida no agradesimentu ba membru pol&iacute;sia sira husi Mal&aacute;zia ba sira-nia pap&eacute;l hodi tulun asegura p&aacute;s no f&oacute; kapasitasaun ba nasaun ne&rsquo;e-nia pol&iacute;sia nasion&aacute;l.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Mal&aacute;zia, entre sira seluk, sai nu&rsquo;udar nasaun ida-ne&rsquo;eb&eacute; kontribui pol&iacute;sia ho n&uacute;meru boot tebes dezde Misaun Integrada Nasoins Unidas nian iha Timor-Leste (UNMIT) harii depoizde krize 2006.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Ohin loron, Timor-Leste sai fatin ida diferente tebes. Pol&iacute;sia Nasion&aacute;l Timor-Leste (PNTL) kaer filafali responsabilidade polisiamentu iha Marsu 2011, no eleisaun demokr&aacute;tika sira presidensi&aacute;l no parlement&aacute;r hala&rsquo;o duni ho hakmatek iha 2012.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Komis&aacute;riu Pol&iacute;sia UNMIT Luis Carrilho hatete &ldquo;Pol&iacute;sia husi Mal&aacute;zia dezemp&ntilde;a duni pap&eacute;l importante ida atu f&oacute; kapasitasaun ba pol&iacute;sia nasion&aacute;l no hametin p&aacute;s iha Timor-Leste.&rdquo;&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Membru pol&iacute;sia Mal&aacute;zia hamutuk maizumenus atus rua haatnulu (240) simu ona pr&eacute;miu Medalla Servisu ONU no Medalla Solidariedade Timor-Leste nian ba sira nian kontribuisaun ba estabilidade no p&aacute;s iha pa&iacute;s ida-ne&rsquo;e.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parada atu marka sertifikasaun ba PNTL ne&rsquo;eb&eacute; hala&rsquo;o iha 31 Outubru 2012, tantu Prezidente no Primeiru-Ministru Rep&uacute;blika Demokr&aacute;tika Timor-Leste f&oacute; reko&ntilde;esimentu no parab&eacute;ns ba Pol&iacute;sia UNMIT (UNPOL) ba sira-nia servisu dezde tinan-2006.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente Rep&uacute;blika m&oacute;s haraik ba UNPOL Medalla Orden Timor-Leste nu&rsquo;udar apresiasaun no reko&ntilde;esimentu ba sira-nia kontribuisaun ba nasaun ida-ne&rsquo;e, povu Timoroan no seguransa.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ne&rsquo;e hanesan onra ida atu simu Orden ida-ne&rsquo;e hodi Pol&iacute;sia UNMIT hotu nia naran no ita hotu sente orgullu tebes ba ita-nia susesu,&rdquo; Carrilho dehan.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;PNTL halo ona progresu signifikativu, ho apoiu husi pol&iacute;sia Mal&aacute;zia. Pol&iacute;sia mane no feto sira-ne&rsquo;e tulun duni ita hodi restaura lei no orden no treina Timor-Leste nia pol&iacute;sia. Sira bele fila ba uma ho orgullu tebetebes ba buat ne&rsquo;eb&eacute; sira atinje tiha ona. Oras ne&rsquo;e to&rsquo;o ona ita-nia v&eacute;s atu &nbsp;tulun fali ema seluk, ho membru PNTL hirak-ne&rsquo;eb&eacute; elijivel no prontu atu partisipa iha misaun sira Manutensaun-P&aacute;s ONU nian,&rdquo; Komandante Jer&aacute;l PNTL Longuinhos Monteiro hatutan.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Espetativa UNMIT nian mak atu retira iha tinan-2012 nia rohan ho maizumenus pol&iacute;sia internasion&aacute;l na&rsquo;in 1.200 mak atu husik Timor-Leste. (*/CJITL)</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-leste-fo-agradesimentu-b-271249]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-leste-fo-agradesimentu-b-271249]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Timor Leste selebra loron joventude nasional no aniversariu masakre santa cruz ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Loron 12 Novembru, marka tiha ona hanesan loron nasional ba joventude nasional hodi komemora espiritu foinsa'e nian ba luta ukun rasik an no hodi hanoin hikas masakre santa cruz ne'ebe hamate joven besik nain 270.<br /><br />Iha selebrasaun ne'ebe hala'o Segunda feira ne'e, hahu ho misa iha Igreja Motael, hafoin ne'e kontinua ho marca ba semiteriu santa cruz hodi kari aifunan.<br /><br />Tuir Observasaun CJITL, kuaze joventude besik nain rihun 3 hola parte iha komemorasaun aniversariu masakre ne'e.<br /><br />Iha tempu kalan, joventude sira halibur malu iha Jinajiu GMT, Dili hodi asiste teatru kolosal konaba istoria luta Timor Leste nian ba ukun rasik an.<br /><br />Vice Primeiru Ministru, Fernando de Araujo La Sama hafoin asiste teatru n'ee ba joventude sira hateten katak futuro nasaun ne'e iha foinsa'e nia liman no tenki kontinua moris espiritu nasionalismu nia laran no hadomi nasaun ne'ebe heroi Timor oan nian sosa ho ruin no ran.</p>
<p style="text-align: justify;">Nune'e mos iha loron hanesan, hafoin selebrasaun ne'e, inagura mos monumentu masakre nian ne'ebe hari tiha ona iha Igreja Motael nia oin.</p>
<p style="text-align: justify;">Membru governu, deputados, no joventude husi grupo oin oin halo parte iha komemorasaun ne'e. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-leste-selebra-loron-jove-271201]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-leste-selebra-loron-jove-271201]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alkatiri Responde komentariu Prezidente TMR liu husi Facebook]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Eis Primeiru Ministru Mari Alkatiri halo komentariu politika liu husi kanal Facebook, hafoin jornal Diario Nasional iha loron 8 Novembru liu ba publika artigu noticia ida relasiona ho steitmentu Prezidente Republika Taur Matan Ruak &ndash; TMR ne'ebe hateten katak dezenvolvimentu tenki hahu husi Aldeia.<br /><br />Relasiona ho steitmentu Prezidente Republika n'ee, Alkatiri liu husi Facebook hakerek katak hateke ba Aldeia sira ita nia fuan moras. Tanba ema sira kiak tebes, mukit rabat rai, terus rohan laek. <br /><br />&ldquo;Binhira atu koalia ba dezenvolvimentu mos labele haluha katak tendendensia bot ba gerasaun foun atu moris iha fatin nebe'e oportunidade ba estuda, acesu ba saude, be mos, eletrisidade, kultura, desportu no tempo atu iha kontaktu ho ema barak liu, atu bele troka esperiensia, aprende respeita malu, biar hanoin la hanesan fatin nebe'e ema husi aldeia oi-oin, suku oi-oin, sibdistrito oi-oin bele moris hamutuk atu hametin konseitu Nasaun, identidade nasional.&rdquo; Hakerek Alkatiri iha nia pajina Facebook.<br /><br />Tuir Alkatiri katak dezenvolvimentu tenki hahu duni husi komunidade base maibe'e tenki mos iha vizaun ida atu hametin Nasaun no Estado de Direito Demokratico. <br /><br />&ldquo;Dalan maka ida deit. Atu evita ema hotu, liliu jovem sira atu mai moris deit iha sidade Dili, ita tenki lori sidade ho nia kondisoens tomak ba kampo, harii polos ba dezenvolvimentu iha fatin nebe'e iha kondisoens diak ba povu nia moris, ho komunikasaun diak, be la falta, eletrisidade husi fonte renovavel, eskola, sentru saude ka ospital, saneamento, agrikultura no hakiak animal bele mos buras hale'u sidade foun sira, infraestrutura seluk tan ba desportu, kultura, mercadu, loja, etc. Nune'e Joven sira sei fo vida foun ba sidade foun sira ne. Abrasu&rdquo; Komentariu ikus Alkatiri nian iha Facebook ne'ebe CJITL konsege asesu iha loron 12 Novembru ne'e. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-responde-komentariu-p-271200]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-responde-komentariu-p-271200]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Virgilio Guterres: Jornalista Investigativu mak Anju da Guarda ba Nasaun ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Asosisaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e &ndash; AJTL liu husi servisu hamutuk ho USAID Programa Foti Timor-Leste realiza simpoziu konaba anti korupsaun hodi desimina segundo siklu relatoriu no mos aprezenta servisu jornalista foinsa&rsquo;e sira ne&rsquo;ebe durante ne&rsquo;e hola parte iha formasaun Jornalismu Investigativu hodi produz reportajen klean konaba kombate korupsaun.<br /><br />Tuir vice prezidente AJTL, Virgilio Guterres katak simpoziu ne&rsquo;e hodi hafanu liliu media sira atu servisu maka&rsquo;as sai hanesan anjo da guarda ba estadu nian.<br /><br />&ldquo;Ita halo aktividades hanesan ne&rsquo;e hodi hafanu ita nia konsiensia liliu ba ita jornalista sira nebemaka ita nia funsaun sai hanesan kontrola social ba boa governasaun no mos atu hasae koinhesomentu estadu nian atu nune&rsquo;e hamutuk ho orgaun relevantes sira bele tau matan lisuk ba lalaok estadu nian kona oinsa atu uza fundos, osan povu nian ba dezenvolvimentu no interese povu nian&rdquo; dehan Virgilio.<br />Adjunto Komisaun Anti korupsaun-KAK, Jose Antonio Neves ba jornalista hateten simpozio kombate korupsaun importante tebes tanba korupsaun krime ida nebe ho kompleksidade nebe boot tebes ho ninia dinamika nebe oi-oin tanba ne&rsquo;e presija ita nia kapasidade tanba ne&rsquo;e ejiji duni joenalismu nebe investigative ninian <br /><br />Orador ba kompozio kona ba kombate korupsaun maka hanesan Prezidente RTTL EP, Expedito Dias Ximenes,Procuradora Jeral, Anna Pessoa,Adjunto KAK Jose Antonio Neves, Sekretario estadu kominikasaun social Nelio Issac no Peskizador NGO Lao Hamutuk Juvinal Dias.<br /><br />Partisipa iha kompozio ne&rsquo;e maka hanesan organizasaun naun governmental nasional no internasional, estudantes universidade ,inklui jornalistas. (Amandio/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/virgilio-guterres-jornalista-i-271198]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/virgilio-guterres-jornalista-i-271198]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Iha Viqueque, Prezidente Republika bolu atensaun ba governu ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Uatulari, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak (TMR) akompa&ntilde;a ho membru governu balun hanesan; Ministra Solidaridade Sosial,Vice Ministru Edukasaun Ensinu B&aacute;ziku, Vice Ministra Sa&uacute;de Asuntu &Eacute;tika Profesional, no Sekreariu Estadu Obras P&uacute;blikas, Kinta-feira semana kotuk&nbsp; kontinua vizita ba sub-distritu Uatulari, distritu Viqueque hodi hala'o dial&oacute;gu loron dahat ho komunidade sira&nbsp; iha sub-distritu refere.<br /><br />Iha intervensaun Xefe Estadu husu ba Uatulari-oan sira atu kria hakmatek, p&aacute;s, unidade no estabilidade iha sub-distritu laran, husik tiha partidu ba kotuk no haree malu hanesan Uatulari-oan no timor-oan hodi kontribui ba dezenvolvimentu&nbsp; pa&iacute;s nian. Xefe Estadu iha biban ne'eba hato&rsquo;o agradese ba Utaulari- oan sira em espesial no Viqueque&nbsp; jeralmente ba sira nia kontribuisaun ba p&aacute;s, dem&oacute;krasia no estabilidade iha sub-distritu laran no em jeral iha Viqueque.<br /><br />Durante dial&oacute;gu, Xefe Estadu hanesan m&oacute;s iha fatin seluk, nafatin husu ba komunidade sira iha area refere atu kontribui ba&nbsp; prosesu dezenvolvimentu hodi bele atinji mehi Timor-oan sira nian sai hosi ki'ak no mukit.<br /><br />Entertantu kestoens no preokupasoens ne'eb&eacute; mak&nbsp; komunidade aprezenta iha dial&oacute;gu laran mak hanesan; preokupasaun kona-ba estabilidade iha Timor-Leste wanhira&nbsp; misaun ONU nia remata , husu governu rekolla restus mortais ne'eb&eacute;&nbsp; sei namakri iha ailaran, lamentasaun ba kona-ba problema&nbsp; idozus balu seidauk simu sira nia&nbsp; subsidiu, kondisaun estrada at hosi Viqueque ba&nbsp; Uatulari,&nbsp; husu atu&nbsp; Estadu reko&ntilde;ese vitima sira ne'eb&eacute; mate iha foho Matebian, loke ensinu Sekundaria iha sub-distritu Uatulari, probelama eletrisidade no bee moos.<br /><br />Hatan ba preokupasoens hirak ne'e, Prezidente f&oacute; garantia katak sei la akontese problema hafoin UNMIT remata nia mandatu, hodi apelu katak&nbsp; ba grupu ne'eb&eacute; de'it mak hakarak atu koko des-estabiliza nasaun, sira sei simu konsiku&ecirc;nsia, tamba Estadu iha kbi&rsquo;it no prontu dezafia grupu hirak ne'e. &nbsp;<br /><br />Aproveita prezensa membru governu balu&nbsp; Xefe Estadu m&oacute;s bolu atensaun ba governu atu tau atensaun maka's ba sidadaun sira hodi rezove problema ki'ak no desempregu iha rai laran, tamba problema&nbsp; hirak ne'e mak governu la konsege rezolve iha tinan lima mai,&nbsp; ne'e mak sei kria problema ba Estadu.<br /><br />"Ki'ak no desempregu sei sai problema ba Estadu/Governu tamba ne'e&nbsp; ha'u bolu atensaun ba governu&nbsp; tenke kria empregu ba sidadaun sira, se ne'e mak governu la rezolve mak sei kria problema ba Estadu", dehan Prezidente hodi bolu atensaun ba governu.<br /><br />Entertantu kona-ba problema, veteranus, vitima funu, Xefe Estadu hatan katak, Estadu sei reko&ntilde;ese no&nbsp; sei buka rezolve maske sei han tempu, tamba ne'e Xefe Estadu husu ba veteranus, familia saudozu nebe ruin sei namkari iha ai laran no familia vitima sira ne&rsquo;eb&eacute; mate iha funu laran atu pasensia hodi hein, tamba problema veteranus, restus mortais ne'eb&eacute; sei hakoi lemo-lemo iha ai laran, vitima ne'eb&eacute; mate iha funu laran, hanesan dever no obrigasaun nasaun nian.<br /><br />Antes hala'o dial&oacute;gu ho komunidade Uatulari, dahuluk Xefe Estadu f&oacute; onra ba herois saudozu&nbsp; Jos&eacute; Maria no Sebastiao Ricardo ne'eb&eacute; Militar Indonezia oho iha tempu okupasaun, no halot hosi familia&nbsp; iha Suku Makadiki.<br /> Dial&oacute;gu iha sub-distritu Uatulari&nbsp; lao hakmatek no hetan prezensa maximu hosi komunidade sira.&nbsp; Hafoin dial&oacute;gu remata Xefe Estadu ho delegasaun kontinua fali halo dial&aacute;gu ho komundade iha sub-distritu Uatucarabau. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/iha-viqueque-prezidente-republ-271197]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/iha-viqueque-prezidente-republ-271197]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunidade Lospalos ejiji promesa Xanana Gusmao liu husi TMR]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Iliomar, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak &ndash; TMR&nbsp; akompa&ntilde;a ho membru governu balun hanesan; Ministra Solidaridade Sosial, Vice Ministru Edukasaun Ensinu B&aacute;ziku, Vice Ministra Saude Asuntu &Eacute;tika profesional, no Sekretariu Estadu Obras P&uacute;blikas, Sesta-feira semana kotuk kontinua vizita ba sub-distritu Iliomar, iha distritu ne'e komunidade sira ejiji promesa Xanana Gusmao nian konaba hari uma lima iha aldeia.<br /><br />Durante intervensaun Xefe Estadu husu ba eis kombatentes no veteranus sira atu hatudu dala ida tan&nbsp; sakrifisiu hodi hamrik iha li&ntilde;a oin funu hasoru ki'ak no mukit iha rai laran hanesan uluk hatudu ona iha tempu rezistensia&nbsp; ne'eb&eacute; sakrifika-an funu hasoru okupasaun ilegal nasaun seluk nian, tamba objetivu ba liberta povu seidauk atinji.<br /><br />Iha dial&oacute;gu ne'e Xefe Estadu m&oacute;s preokupa tamba ohin loron disiplina lakon tiha ona iha sosiadade nia leet, halo ema la respeitu malu ona. Ho ne'e Xefe Estadu subli&ntilde;a atu nasaun ou sosiadade sira labele anarkitu, tenke hamoris fila-fali disiplina iha sosiadade nia leet nune'e ema bele fiar malu no respeita malu fila-fali, maibe&nbsp; ne'e la signifika&nbsp; Estadu atu uza ditadura. <br /><br />Iha biban ne&rsquo;e komunidade aprovieta levanta problema kona-ba promesa Primeiru Ministru kona-ba uma lima kada aldeia ne'eb&eacute; to'o ohin loron seidauk implementa,&nbsp; falsifika dadus&nbsp; veteranus, husu estadu&nbsp; oinsa konsidera&nbsp; ba komunidade ne'eb&eacute; uluk suporta aihan&nbsp; ba grileirus sira, estatutu professores voluntarius nian, kualidade prozetu PDL, PDD&nbsp; no preokupasoens seluk tan.<br /><br />Entretantu kestoens no preokupasoens ne'eb&eacute; komunidade sira levanta&nbsp; durante dial&oacute;gu nia laran hanesan; falta bee moos, problemas idozu, husu hadi'a irigasaun ira bere,&nbsp; fo ajuda ambulansia ba iha sub-distritu Iliomar, husu rehabilita estrada ligasaun hosi&nbsp; kapital distritu ba sub-distritu Iliomar hodi liga ba sub-distritu Uatucarbau, monta postu F-FDTL marina nian iha kosta sul hodi kontrola peskas ilegal.&nbsp; (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-lospalos-ejiji-prom-271196]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-lospalos-ejiji-prom-271196]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Obama re eleitu sai Prezidente Estadus Unidos Amerika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">EUA, Barak Obama re eleitu sai prezidente estadus &nbsp;unidus Amerika.</p>
<p style="text-align: justify;">Prosesaun kontajen prelinariu indika katak, Barak obama ho Joe Biden hetan hotus millaun 2,099,978 ka pursentu 50, no Mitt Romney ho Paul Ryan &nbsp;hetan votus millaun 2,051,642 ka pursentu 49.</p>
<p style="text-align: justify;">Obama manan deit ho margin ne&rsquo;eb&eacute; mak ki&iacute;k maibe nia iha direitu atu ba reasume fali kargu prezidente estadus unidus Amerika tamba votus oras ne&rsquo;e liu tiha ona bareira votus eleitoradu 270.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir sistema electoral college ka votus eletoradu Obama hetan ona votus eletoradu 274 signifika liu tiha ona bareira ne&rsquo;eb&eacute; mak lei hatur.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu Mitt Romney ho Paul Ryan foin hetan votus eleitoradu 200 no seida&rsquo;uk atinji bareira votus eleoradu 270.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun RTL iha sentru partidu demokratiku iha Washington,Nova Yorke,Florida,Iowa no estadu no fatin seluk ne&rsquo;eb&eacute; Obama manan nia apoiante sira festiza ona Vitoria eleisaun prezidensial maske prosesu kontajen seida&rsquo;uk hotu.(Tito de Jesus Filipe, direta husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/obama-re-eleitu-sai-prezidente-269634]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/obama-re-eleitu-sai-prezidente-269634]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Obama re eleitu sai Prezidente Estadus Unidos Amerika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">EUA, Tuir reportajen jornalista CJITL husi Estados Unidos Amerika, Tito de Jesus Filipe katak atual prezidente Barrack Obama re -eleitu ba prezidente estadus &nbsp;unidus Amerika husi eleisaun ne'ebe hala'o ohin dader.</p>
<p style="text-align: justify;">Prosesaun kontajen prelinariu indika katak, Barak obama ho Joe Biden hetan hotus millaun 2,099,978 ka pursentu 50, no Mitt Romney ho Paul Ryan &nbsp;hetan votus millaun 2,051,642 ka pursentu 49.</p>
<p style="text-align: justify;">Obama manan deit ho margin ne&rsquo;eb&eacute; mak ki&iacute;k maibe nia iha direitu atu ba reasume fali kargu prezidente estadus unidus Amerika tamba votus oras ne&rsquo;e liu tiha ona bareira votus eleitoradu 270.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir sistema electoral college ka votus eletoradu Obama hetan ona votus eletoradu 274 signifika liu tiha ona bareira ne&rsquo;eb&eacute; mak lei hatur.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu Mitt Romney ho Paul Ryan foin hetan votus eleitoradu 200 no seida&rsquo;uk atinji bareira votus eleoradu 270.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun RTL iha sentru partidu demokratiku iha Washington,Nova Yorke,Florida,Iowa no estadu no fatin seluk ne&rsquo;eb&eacute; Obama manan nia apoiante sira festiza ona Vitoria eleisaun prezidensial maske prosesu kontajen seida&rsquo;uk hotu.(Tito de Jesus Filipe, direta husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/obama-re-eleitu-sai-prezidente-269633]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/obama-re-eleitu-sai-prezidente-269633]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Obama re eleitu sai Prezidente Estadus Unidos Amerika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">EUA, Tuir rezultado provizoriu, hanesan haktuir husi Reporter CJITL, Tito de Jesus Filipe husi Estadus Unidos Amerika katak Barrack Obama re eleitu sai prezidente estadus &nbsp;unidus Amerika.</p>
<p style="text-align: justify;">Prosesaun kontajen prelinariu indika katak, Barak obama ho Joe Biden hetan votus millaun 2,099,978 ka pursentu 50, no Mitt Romney ho Paul Ryan &nbsp;hetan votus millaun 2,051,642 ka pursentu 49.</p>
<p style="text-align: justify;">Obama manan deit ho margin ne&rsquo;eb&eacute; mak ki&iacute;k maibe nia iha direitu atu ba reasume fali kargu prezidente estadus unidus Amerika tamba votus oras ne&rsquo;e liu tiha ona bareira votus eleitoradu 270.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir sistema electoral college ka votus eletoradu Obama hetan ona votus eletoradu 274 signifika liu tiha ona bareira ne&rsquo;eb&eacute; mak lei hatur.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu Mitt Romney ho Paul Ryan foin hetan votus eleitoradu 200 no seida&rsquo;uk atinji bareira votus eleoradu 270.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun RTL iha sentru partidu demokratiku iha Washington,Nova Yorke,Florida,Iowa no estadu no fatin seluk ne&rsquo;eb&eacute; Obama manan nia apoiante sira festiza ona Vitoria eleisaun prezidensial maske prosesu kontajen seida&rsquo;uk hotu.(Tito de Jesus Filipe, direta husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/obama-re-eleitu-sai-prezidente-269632]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/obama-re-eleitu-sai-prezidente-269632]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Dalan ba casa branka besik dadaun ona]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Washington, Hela de&rsquo;it oras balun atu loron eleisuan hah&uacute;,kandidatu Mitt Romney no Barak Obama fiar-an atu manan eleisaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Kampana ikus kandidatu Republikanu Mitt Romney hala&rsquo;o komisiu politiku iha aeroportu Internasio&aacute;l Orlando-Florida&nbsp; iha loron 5 fulan novembru ka segunda feira loron estadus unidus Amerika nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante komisiu politiku Mitt Romney desafia nia apoiante rihun rua nulu resin atu f&oacute; votus ba nia hodi bele lori mudansa real ba povu Amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">Mitt Romney realsa &nbsp;iha loron primeiru nia governasaun sei kria kampu servisu millaun 25 ba povu Amerikanu no mos aplika politika ekonomia no komersiu ne&rsquo;eb&eacute; responde ba nesisidade povu Amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha politika internasional Romney hateten sei kria relasaun komersiu di&rsquo;ak ho nasaun vijinhu Amerika Latina no mos nia brani atu kategoriza Xina nu&rsquo;udar manipulador &nbsp;moeda iha mundu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;sai prezidente la&rsquo;os atu tur de&rsquo;it iha casa branka maibe hau responsabliza kona-ba estadu nia distinu,iha loron dahuluk governasaun hau sei kria kampu servisu millaun ba milaun hodi restaura ekonomia Amerika nian&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;hau prezidente ba povu Amerikanu hotu, hau presiza imi nia votus atu bele konkretiza hau nia planu&rdquo;dehan Mitt Romney ba apoiante sira iha Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">iha sidade Florida loron ne&rsquo;eb&eacute; hanesan ,primeira Dama Michelle Obama halo kampana hodi husu povu Amerikanu atu f&oacute; nafatin tempu tinan hat ba Obama hodi restaura ekonomia Amerika nian ne&rsquo;eb&eacute; monu iha tinan 2008 tamba resesaun ekonomia global.</p>
<p style="text-align: justify;">Michelle Obama hateten durante mandantu Barak Obama nian hamosu ona avansu ekonomia Amerika liu-liu kriasaun kampu servisu ba ema millaun ida no mos planu emprestimu osan ba estudante nia estudu no mos planu ba area saude ne&rsquo;eb&eacute; koinesidu ho Obama Health Care.</p>
<p style="text-align: justify;">Barak Obama nia planu ba tinan hat tuir mai mak atu dada tropa husi Irake no Afganistaun,promeve feto ba servisu ho dignu,investimentu estadu ba area edukasaun no saude ne&rsquo;eb&eacute; konresponde ba nesisidade povu Amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;tinan hat liu ba nee Obama kria ona kampu servisu ba ema millaun 5,area saude no edukasaun diak ba beibeik,ita sei hakotu tiha funu iha irake no Afganistaun, imi hotu hakarak atu progresu ne&rsquo;e la&rsquo;o nafati ba oin? Se nune&rsquo;e mak hili Obama ba tinan hat tan&rdquo;.dehan Primeira dama durante kampana iha Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha komisiu politiku ne&rsquo;e Artista koinesidu Ricky Martin mos hato&rsquo;o nia intervensaun hodi husu etniku latina atu vota ba Barak Obama.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha eleisaun Amerika nian &nbsp;loron votasaun maka loron 6 fulan novembru maibe lasignifika katak votasaun aban mak foin hah&uacute;, tamba sistema early voting ne&rsquo;e signifika votasaun hah&uacute; tiha ona dezde early voting aplika.</p>
<p style="text-align: justify;">Votante sira hah&uacute; vota tiha ona via internet no mos Urnas no telefone no to&rsquo;o tuku hitu kalan loron 6 fulan novembru votasaun remata no kontajen de votus sei hah&uacute;. (Tito Filipe de Jesus/Reportajen husi EUA ba CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/dalan-ba-casa-branka-besik-dad-268921]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/dalan-ba-casa-branka-besik-dad-268921]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PR simu delegasaun membru Konsellu Seguransa ONU iha Same]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Same, Prezidente Rep&uacute;blika (PR), Taur Matan Ruak simu vizita traballu&nbsp; delegasaun membru Konsellu Seguransa Organizaun&nbsp; Nasoens Unidas (ONU), Segunda- feira ne'e iha salaun administrasaun distritu Manufahi, Same, hodi&nbsp; halo diskusaun kona-ba futuru misaun ONU iha Timor-Leste, hafoin UNMIT remata&nbsp; nia mandatu iha&nbsp; Dezembru tinan ne'e nia rohan.</p>
<p style="text-align: justify;">iha sorumutu kuaze oras ida nia laran ne'e, Xefe Estadu aproveita hato&rsquo;o nia&nbsp; agradese ba apoiu tomak hosi ONU (UNMIT) hahuu kedas hosi&nbsp; tinan 1999 to'o ohin loron, no realsa susesu ne'eb&eacute; ohin loron Timor-Leste hetan hanesan partilladu entre&nbsp; governu Timor-Leste ho UNMIT.</p>
<p style="text-align: justify;">"Lori&nbsp; Povu Tomak nian naran no ha'u nia naran rasik agradese barak ba esforsu komunidade internasional nian ne'eb&eacute; durante tinan 12 nia laran&nbsp; halo parseria ho estadu no governu Timor-Leste&nbsp; hodi hametin p&aacute;s, demokrasia&nbsp; no dezenvolvimentu iha Timor-Leste", dehan Xefe Estadu ba delegasaun membru Konsellu Seguransa ONU.</p>
<p style="text-align: justify;">Objetivu vizita&nbsp; delegasaun membru Konsellu Seguransa ONU iha TImor-Leste, hodi halo diskusaun ho autoridades estadu Timor-Leste nian kona-ba futuru misaun ONU Iha TImor-Lete inklui haree rasik ho matan dezenvolvimentu no tranzisaun poder hosi UNMIT ba governu Timor-Leste ne'eb&eacute; oras ne'e lao daudaun hela.</p>
<p style="text-align: justify;">Delegasaun membru Konsellu Seguransa ne'eb&eacute; hasoru Xefe Estadu mak hanesan, Baso Sangqu,reprezentante Permanente hosi Afrika do Sul (xefe delegasaun), Agshin Mehdiyev adjuntu reprezentante Permanente hosi Azerbijan, Manjeev Singh Puri reprezentante Permanente hosi India, Raza Bashir Tarar&nbsp; adjuntu reprezentante Permanente hosi Pakistaun, Jo&atilde;o Maria Cabral adjuntu reprezentante Permanente hosi Portugal, Kodjo Menan,&nbsp; reprezentante Permanente hosi Togo, akompandu hosi reprezentante UNMIT iha Timor-Leste Fin Risky Nielsen, no komis&aacute;riu UNPOL Luis Carilho.</p>
<p style="text-align: justify;">Entertantu Prezidente Rep&uacute;blika akompa&ntilde;adu hosi Xefe Kaza Sivil, Dr.Fidelis Magalh&atilde;es, membru governu balun, asseor Prezidente Rep&uacute;blika nian balun, no adjuntu Komis&aacute;riu PNTL.(*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-simu-delegasaun-membru-kons-268022]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pr-simu-delegasaun-membru-kons-268022]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR halo Dialógu ho komunidade  iha Betano]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Same, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak - TMR, akompa&ntilde;adu hosi Primeira Dama, Isabel Ferreira,&nbsp; Segunda-feira ne'e hala&rsquo;o dial&oacute;gu loron dahuluk ho komunidade sira iha suku Betano, sub-distritu Same, distritu Manufahi, nu'udar parte vizita traballu loron sanolu ba distritu, Manufahi, Viqueuqe, Lautem, Baucau no Manatuto, ho objetivu hodi rona ideas no preokupsoens komunidade sira nian iha baze.</p>
<p style="text-align: justify;">Hanesan haktuir husi komunikadu ne'ebe haruka husi gabinete Prezidensia Republika nian katak iha dial&oacute;gu ne'e Xefe Estadu esplika ba komunidade sira kona-ba susesu no dezafius ne'eb&eacute; estadu Timor-Leste infrenta iha tinan 10 ikus&nbsp; mai ne'e. Prezidente hatutan dial&oacute;gu ho komunidade sira importante tamba hanesan meus ida&nbsp; hodi hametein partisipasaun&nbsp; komunidade sira nian ba porsesu dezenvolvimentu pa&iacute;s nian, inklui troka hanoin no informasoens&nbsp; entre povu ho estadu.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha oportunidade ne'e,&nbsp; Xefe Estadu f&oacute; motivasaun&nbsp; ba komunidade atu servisu maka's no la sura kolen ba estadu maibe oins&aacute; buka servisu hamutuk ho autoridade estadu nian&nbsp; iha baze to'o iha nasional nune'e bele&nbsp; lori pa&iacute;s ne'e ba oin, tamba governates mesak sei labele lori nasaun ba oin&nbsp; seim involvimentu komuindade sira nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Komunidade sira iha dial&oacute;gu ne'e hato'o sira nia prokupasoens balu hanesan husu atu estadu bele loke klinika iha suku Betano, husu loke&nbsp; eskola referal iha suku Betano, no husu mos&nbsp; atu bele hadia kanal irigasaun&nbsp; mota Karau Ulun.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha biban ne&rsquo;e&nbsp; komunidade mos kestiona&nbsp; kona-ba trator ne&rsquo;eb&eacute; fahe&nbsp; husi Ministeriu Agrikultura&nbsp; ne&rsquo;eb&eacute; tuir komunidade&nbsp; hare diet ba&nbsp; k&oacute;r partidu. Komunidade mos kestiona kona-ba&nbsp; mega projetu, sira hakarak hatene ho projetu refere bele benefesia duni komunidade suku Betano ka lae.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha dial&oacute;gu refere Prezidente Rep&uacute;blika mos akompa&ntilde;adu hosi membru governu balu hanesan&nbsp; Ministra Solidaridade Sosial, Vice Ministra Saude, Vice Ministru Ensinu Superior, Sekretraiu Estadu Obras P&uacute;blikas atu nune&rsquo;e bele hatan ba preokupasoes no difikuldades&nbsp; ne&rsquo;eb&eacute; komunidade infrenta durante ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes hala'o dialogu ho komunidade Betano, dahuluk Xefe Estadu hala'o m&oacute;s dial&oacute;gu ho autoridades distrital Manufahi iha salaun administrasaun Administardor, dial&oacute;gu iha suku Betano la'o&nbsp; iha hakmatek nia laran no&nbsp; hetan partisipasaun di'ak hosi komunidade sira. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-halo-dialogu-ho-komunidade-268017]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-halo-dialogu-ho-komunidade-268017]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Atlantis termina nia misaun no muda ba Museu iha Florida]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">EUA, Tersa feira dader oras Florida-Estadus Unidus Amerika (EUA), Astronotu Atlantis nian muda Atlantis husi Kennedy&rsquo;s space centre iha Florida ba Kennedy&rsquo;s visitor space iha Florida ne&rsquo;eb&eacute; nia distansia kilometru 10 husi Kennedy&rsquo;s space center Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Aviaun luar angkasa ka aviaun fora do espa&ccedil;o ne&rsquo;eb&eacute; ho naran Atlantis sei permanente iha Museum&nbsp; ho naran Kennedy&rsquo;s visitor space.</p>
<p style="text-align: justify;">Museum ne&rsquo;eb&eacute; desenha especial ba Atlantis lokaliza iha estadu Florida-Amerika,museu Kennedy&rsquo;s space visitor ho nia as metru 100 resin.</p>
<p style="text-align: justify;">Atlantis hari iha tinan 1985 ho nia todan kilo 13.000,Atlantis finaliza nia misaun ikus liu iha tinan 2011,misaun fora do espacu ne&rsquo;e konsideradu susesu hanesan mos misaun Atlantis nian ba Fulan,planeta Mars,Jupiter no projetu teste Apollo.</p>
<p style="text-align: justify;">Administrator NASA Charlie Bolden&nbsp; anunsia katak,atlantis sei permanente iha Kennedy&rsquo;s visitor space nudar faktu istoria ida iha prosesu dezenvolvimentu siensia no teknolojia Amerika nian ne&rsquo;eb&eacute; sei disponivel ba publiku atu visita museu ne&rsquo;e hodi hare ho sira nia matan.</p>
<p style="text-align: justify;">"Amerika sei lidera mundu iha area esplorasaun,no hetan prestasaun diak barak iha programa fora do espasu, atu lori ita ba fatin ida ne&rsquo;eb&eacute; ita seidauk ba hodi nune bele pozisiona ita nia imajinasaun no aspirasaun katak it abele ba, ita lansa tiha ona atlantis ho susesu signifika ita kria loron foun ida&rdquo;Bolden hateten durante nia intervensaun iha serimonia transferensia Atlantika ba Museu iha Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Bolden realsa ho transferensia Atlantis ba Museu ne&rsquo;e la signifika atu hapara atividade esplorasaun ba planeta, maibe NASA sei kontinua programa ne&rsquo;e iha futuru.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;atlantis nudar misaun ikus karik taka ona programa luar angkasa ka fora do espasu maibe espiritu sei moris ho ita atu kria tan programa,hanesan ita dezenvolve teknolojia no sistema laos atu benefisia deit kompania privadu maibe atu servi nesisidade ita hotu nian, hanesan misaun sira ba Mars,asteroid no fatin seluk fora do espasu, hau hakarak atu hato obrigadu ba kru hotu nebe semo &nbsp;ho atlantis ba planeta sira&rdquo;Bolden hato&rsquo;o nia apresiasaun ba austronotu no publiku amerika nia apoiu ba susesu atividade atlantis.</p>
<p style="text-align: justify;">Bolden hateten, desijaun atu tau tiha aviaun atlantis permanente iha museu nebe luxu nudar prestizu ida ba NASA.</p>
<p style="text-align: justify;">NASA rejista katak durante operasaun aviaun Atlantis semo dala 33 iha nebe feto no mane amerikanu sira nain 156 mak iha laran.</p>
<p style="text-align: justify;">Operasaun Atlantis ne&rsquo;eb&eacute; susesu komprova amerikanu sira nia matenek iha area esplosaun ba planeta.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun jornalista CJITL, komandante ka astronotu Atlantis nian espresa sira nia admirasaun ba esforsu sira ne&rsquo;eb&rsquo;e atinji durante halo operasaun ho aviaun Atlantis. (Tito de Jesus Filipe/husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/teknologia/atlantis-termina-nia-misaun-no-267874]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/teknologia/atlantis-termina-nia-misaun-no-267874]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Atlantis termina nia misaun no muda ba Museu iha Florida]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">EUA, Tersa feira dader oras Florida-Estadus Unidus Amerika (EUA), Astronotu Atlantis nian muda Atlantis husi Kennedy&rsquo;s space centre iha Florida ba Kennedy&rsquo;s visitor space iha Florida ne&rsquo;eb&eacute; nia distansia kilometru 10 husi Kennedy&rsquo;s space center Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Aviaun luar angkasa ka aviaun fora do espa&ccedil;o ne&rsquo;eb&eacute; ho naran Atlantis sei permanente iha Museum&nbsp; ho naran Kennedy&rsquo;s visitor space.</p>
<p style="text-align: justify;">Museum ne&rsquo;eb&eacute; desenha especial ba Atlantis lokaliza iha estadu Florida-Amerika,museu Kennedy&rsquo;s space visitor ho nia as metru 100 resin.</p>
<p style="text-align: justify;">Atlantis hari iha tinan 1985 ho nia todan kilo 13.000,Atlantis finaliza nia misaun ikus liu iha tinan 2011,misaun fora do espacu ne&rsquo;e konsideradu susesu hanesan mos misaun Atlantis nian ba Fulan,planeta Mars,Jupiter no projetu teste Apollo.</p>
<p style="text-align: justify;">Administrator NASA Charlie Bolden&nbsp; anunsia katak,atlantis sei permanente iha Kennedy&rsquo;s visitor space nudar faktu istoria ida iha prosesu dezenvolvimentu siensia no teknolojia Amerika nian ne&rsquo;eb&eacute; sei disponivel ba publiku atu visita museu ne&rsquo;e hodi hare ho sira nia matan.</p>
<p style="text-align: justify;">"Amerika sei lidera mundu iha area esplorasaun,no hetan prestasaun diak barak iha programa fora do espasu, atu lori ita ba fatin ida ne&rsquo;eb&eacute; ita seidauk ba hodi nune bele pozisiona ita nia imajinasaun no aspirasaun katak it abele ba, ita lansa tiha ona atlantis ho susesu signifika ita kria loron foun ida&rdquo;Bolden hateten durante nia intervensaun iha serimonia transferensia Atlantika ba Museu iha Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Bolden realsa ho transferensia Atlantis ba Museu ne&rsquo;e la signifika atu hapara atividade esplorasaun ba planeta, maibe NASA sei kontinua programa ne&rsquo;e iha futuru.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;atlantis nudar misaun ikus karik taka ona programa luar angkasa ka fora do espasu maibe espiritu sei moris ho ita atu kria tan programa,hanesan ita dezenvolve teknolojia no sistema laos atu benefisia deit kompania privadu maibe atu servi nesisidade ita hotu nian, hanesan misaun sira ba Mars,asteroid no fatin seluk fora do espasu, hau hakarak atu hato obrigadu ba kru hotu nebe semo &nbsp;ho atlantis ba planeta sira&rdquo;Bolden hato&rsquo;o nia apresiasaun ba austronotu no publiku amerika nia apoiu ba susesu atividade atlantis.</p>
<p style="text-align: justify;">Bolden hateten, desijaun atu tau tiha aviaun atlantis permanente iha museu nebe luxu nudar prestizu ida ba NASA.</p>
<p style="text-align: justify;">NASA rejista katak durante operasaun aviaun Atlantis semo dala 33 iha nebe feto no mane amerikanu sira nain 156 mak iha laran.</p>
<p style="text-align: justify;">Operasaun Atlantis ne&rsquo;eb&eacute; susesu komprova amerikanu sira nia matenek iha area esplosaun ba planeta.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun jornalista CJITL, komandante ka astronotu Atlantis nian espresa sira nia admirasaun ba esforsu sira ne&rsquo;eb&rsquo;e atinji durante halo operasaun ho aviaun Atlantis. (Tito de Jesus Filipe/husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/teknologia/atlantis-termina-nia-misaun-no-267875]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/teknologia/atlantis-termina-nia-misaun-no-267875]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Reportajen CJITL husi Estadus Unidos Amerika konaba Kampanya Mitt Romney]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Tuir mai n'ee kobertura jornalista CJITL, Tito de Jesus Filipe direita husi Florida, Estadus Unidos Amerika &ndash; EUA konaba kampanya politika kandidatu Mitt Romney iha Tampa, sidade Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Mitt Romney hala&rsquo;o hikas nia kampana iha Tampa-Florida quarta feira loron Estadus unidus Amerika nian no Quinta Feira loron Timor Leste.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha kampana ne&rsquo;e, Mitt Romney lahalo atake direita ba nia adversariu Barak Obama maibe nia ho liafuan siniku ida katak nia parte la ko&rsquo;oalia de&rsquo;it kona-ba mudansa maibe nia iha planu feitu atu ezekuta mudansa.</p>
<p style="text-align: justify;">Liafuan ne&rsquo;e refere ba slogan Barak Obama nian iha tinan 2008 ne&rsquo;eb&eacute; hateten Change ka mudansa.</p>
<p style="text-align: justify;">"hau la ko&rsquo;alia de&rsquo;it kona-ba mudansa, hau iha duni planu&nbsp; atu ezekuta mudansa&rdquo;.hateten Romney ba nia apoiante sira iha Tampa Florida.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha kampana ne&rsquo;e Mitt Romney mos apela ba nia apoiante atu bele f&oacute; apoiu ba vitima tufaun ne&rsquo;eb&eacute; akontese iha estadu sira iha Amerika.</p>
<p style="text-align: justify;">Apelu ne&rsquo;e hato&oacute; relasiona ho impaktu husi estrangus ne&rsquo;eb&eacute; bele atinji billaun 10 to&rsquo;o 20 dolar amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">"favor, se imi iha dollar ekstra ida ka rua bele ajuda maluk sira ne&rsquo;eb&eacute; afetadu husi tufaun,ba sira ne&rsquo;eb&eacute; lakon sira nia sasan privadu,no mo sira nia propriedade,ita bele f&oacute; sira siguransa iha sira nian hanoin no reza ba sira atu bele rekopera&rdquo;Romney ekspresa.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha kampana ne&rsquo;e Mitt Romney&nbsp; hato&rsquo;o hikas nia planu 5 ne&rsquo;eb&eacute; importante kona-ba enerjia renovavel,ligasaun komersiu ho nasaun Amerika latina no mundu,planu investimentu iha area edukasaun ho kualidade,halo balansu ba orsamentu inklui ko&rsquo;a taxa, no mos planu atu habot empreza ki&rsquo;ik no mediu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;iha asuntu 5 maka importante,tenke foti benefisiu husi energia, ne&rsquo;e primeiru,numeru segundu maka iha serteza katak komersiu funsiona,numeru terseru persija hadia sistema edukasaun ba adultu no joven sira,numeru quartu maka iha balansu orsamental,numeru quintu maka tenke hakbit epreza kiik sira, ita laos ko&rsquo;alia de&rsquo;it, buat hirak ne&rsquo;e ita sei atinji bainhira ema di&rsquo;ak husi partidu demokrata no republikanu tur hamutuk hodi hetan plataforma komun ida hodi servi ba interese povu Amerikanu la&rsquo;os ba interese politiku, ida ne&rsquo;e sei akontese&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">iha tempu hanesan,observador koinesidu husi Universidade central Florida Profesor Aubrey Jewett hateten, governador Mitt Romney iha posiblidade atu manan iha estadu Florida maibe presidente Barak Obama bele manan votus jeral iha estadu tomak hodi retoma nia pozisaun nu&rsquo;udar prezidente EUA.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;se husu ohin loron semana ida molok eleisuan,no se hau tenke predikte ohin maka Mitt Romney bele manan iha Florida maibe Bark Obama bele manan votus tomak no sai fali presidente ba segundu termu maibe nia sei lamanan dook&rdquo;.hateten profesor Jewet ba jornalista CJITL.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Professor Aubrey Jewett, desastre naturais ne&rsquo;eb&rsquo;e akontese iha EUA&nbsp; nu&rsquo;udar supreza ida ba prosesu politiku Amerika nian, al&eacute;m de ne&rsquo;e sai mos teste ida ba Barak Obama no mos Mitt Romney nia lideransa atu solusiona akontesementu natural ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Profesor Aubrey Jewett hateten atuasaun lider nain rua ne&rsquo;e ba vitima tufaun bele hetan simpatia barak husi votante.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu&nbsp; dez de tufaun ne&rsquo;e akontese iha fim de fulan outubru to&rsquo;o oras ne&rsquo;e presidente Barak Obama no mos Governador Mitt Romney idak-idak hala&rsquo;o nia esforsu pesoal hodi f&oacute; apoiu ba vitima tufaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Eleisaun presidente estadus unidus Amerika sei hala&rsquo;o iha loron 6 fulan novembru ne&rsquo;e. (Tito de Jesus Filipe/CJITL husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/reportajen-cjitl-husi-estadus--266710]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/reportajen-cjitl-husi-estadus--266710]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[UPM Hetan Treinamentu husi Guardakosta EUA]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha loron 25 fulan Outubru, ofisi&aacute;l PNTL hamutuk na&rsquo;in sanulu resin lima husi Unidade Polisia Mar&iacute;tima (UPM) hala&rsquo;o graduasaun depoizde tuir formasaun iha semana rua nia laran konaba Abordajen Ofisi&aacute;l nian ne&rsquo;eb&eacute; mak aprezenta husi&nbsp;Servisu Investigasaun Krimin&aacute;l Naval Estadus Unidus nian (NCIS) no Guardakosta Estadus Unidus nian (USCG) hanesan parte ida husi fundu $1.3 millaun ne&rsquo;eb&eacute; mai husi Minist&eacute;riu Neg&oacute;siu Estranjeiru Estadus Unidus nian. <br /><br />Tuir komunikadu ne'ebe hato'o husi Embaxada Estados Unidos Amerika iha Dili katak UPM simu treinamentu iha &aacute;rea lei internasion&aacute;l, tend&eacute;nsia kontrabandu, identifikasaun droga, aplikasaun lei mar&iacute;tima, pratika t&aacute;tiku defensivu, prosedimentu abordajen mar&iacute;tima nian no t&eacute;kniku pasa revista. Kursu ne&rsquo;e remata ho ezers&iacute;siu abordajen ikus liu ne&rsquo;eb&eacute; hala&rsquo;o husi UPM iha Portu Dili iha ne&rsquo;eb&eacute; sira pratika treinamentu ne&rsquo;eb&eacute; sira hetan liu husi sen&aacute;riu abordajen. <br /><br />&ldquo;Ofisi&aacute;l sira ne&rsquo;eb&eacute; selesionadu sei kontinua atu tuir formasaun semana rua nia laran konaba instrut&oacute;r ba aplikasaun lei mar&iacute;tima ne&rsquo;eb&eacute; hah&uacute; hala&rsquo;o iha loron 29 fulan Outubru, Ofisi&aacute;l sira ne&rsquo;e tuir mai sei sai hanesan instrut&oacute;r ba UPM, sira sei kria kursu foun no kontinuasaun formasaun ba ofisi&aacute;l sira atu mantein nafatin sira nia abilidade ne&rsquo;eb&eacute; sira iha ona no hasae sira nia kapasidade iha futuru.&rdquo; Remata komunikadu ne'e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/upm-hetan-treinamentu-husi-gua-266654]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/upm-hetan-treinamentu-husi-gua-266654]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Reprezentante STAE sei observa eleisaun prezidensial iha EUA]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Hanesan fo sai husi Embaxada Estadus Unidos Amerika iha Dili katak, haruka tiha ona reprezentante Sekretariado Tekniku Administrasaun Eleitoral &ndash; STAE nian ida hodi partisipa iha observasaun ba eleisaun prezidensial iha Estadus Unidos America &ndash; EUA ne'ebe sei hala'o semana oin.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Embaixada Estadus Unidus hakarak hato&rsquo;o boa viajen ba Se&ntilde;ora Maria Goretti Belo, Vice Diret&oacute;r Jer&aacute;l STAE nian. Se&ntilde;ora Belo sei tuir Semin&aacute;riu Observasaun Eleisaun Illa Pas&iacute;fiku&mdash;Estadus Unidus nian iha Honolulu, Hawaii hah&uacute; iha loron 1&mdash;8 Novembru 2012 hodi hare besik liut&aacute;n oins&aacute; lala&rsquo;ok eleisaun Prezidensi&aacute;l iha Estadus Unidus&rdquo; Hakerek iha pajina Facebook ofisial embaxada nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Eleisaun Prezidensial EUA sei hala'o iha loron 6 Novembru oras EUA no loron 7 Novembru oras Timor Leste nian ho kandidatu nain rua hanesan Kandidatu Barak Obama no Joe Biden husi partidu Demokratiku no atual prezidente no vise prezidente Estadus unidus Amerika sei kompete ho nia adversariu Mitt Romney no Paul Davis Ryan husi partidu republikanu. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/reprezentante-stae-sei-observa-266653]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/reprezentante-stae-sei-observa-266653]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Tito Filipe Halo Opiniaun Husi Washington: “Demokrasia iha Amerika Karun”]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Washington, Estadus Unidus Amerika ne&rsquo;eb&eacute; koinesidu ho nasaun demokratiku bo&rsquo;ot liu iha mundu,iha nia partidu barak maibe partidu ida ne&rsquo;eb&eacute; mak&nbsp; eligible atu konkore ba eleisaun prezidensial&nbsp; rua de&rsquo;it, ida mak Partidu Demokratiku no bloku liberal sira nian no seluk fali mak partidu Republikanu ka bloku konservativu sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Hau hanesan ema Timor oan ne&rsquo;eb&eacute; halo visita mai nasaun Washington no&nbsp; Florida ha&rsquo;u&nbsp; koko atu kompriende demokrasia nia folin ba povu Amerikanu sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Mosu&nbsp; iha ha&rsquo;u nia hanoin katak Timor Leste nu&rsquo;udar nasaun foun ho demokrasia nurak iha partidu 23 ka 24 mak konkore iha eleisaun liu ba ne&rsquo;e, maibe estrainhu oituan ba ha&rsquo;u katak nasaun super democrat hanesan EUA iha partidu eligible Rua de&rsquo;it. Mosu pergunta iha hau nia hanoin karik partidu rua de&rsquo;it sei gasta osan wituan de&rsquo;it ba eleisaun EUA.<br />Maibe realidade ne&rsquo;e kontradis ho ha&rsquo;u nia hanoin.</p>
<p style="text-align: justify;">Faktus no dadus balun ne&rsquo;eb&eacute; ha&rsquo;u konsege rekolla durante hau nia visita hah&uacute; husi loron 25 fulan novembru to&rsquo;o oras ne&rsquo;e iha capital Washington no mos estadu Florida nian katak,demokrasia estadus unidus nian karun liu kompara ho nasaun seluk iha mundu.</p>
<p style="text-align: justify;">Ijemplu ida mak iha eleisaun prezidensial tinan ida ne&rsquo;e,kandidatu Barak Obama no Joe Biden husi partidu Demokratiku no kandidatu Governador Mitt Romney no Paul Davis Ryan husi partidu republikanu nia gastu orsamental ba kandidatu rua ne&rsquo;e besik billaun 6 dolar Amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">Peskiza ida husi Center for non partisan responsive politics baseadu iha Washignton DC, mensiona katak,total despeza ba presidente no kongresu iha tinan ne&rsquo;e nia gastu hamutuk&nbsp; Billaun $ 5,8&nbsp; no tuir estimativa to&rsquo;o eleisaun ne&rsquo;e remata gastu kandidatu ba eleisaun prezidensial no mos kongresu bele atinji billaun $ 6 dolar Amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">Estimativa atual rendimentu relasiona ho fundus ne&rsquo;eb&eacute; kandidatu sira rekolla ona maka hanesan tuir mai ne&rsquo;e;</p>
<p style="text-align: justify;">Fundus ne&rsquo;e kandidatu Obama no Romney kolekta durante kampana presidensial EUA 2012</p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em>Barak Obama-Partidu Demokrata<br />$911,922,734&nbsp;&nbsp; &nbsp;<br /></em></strong></p>
<p style="text-align: justify;"><strong><em>Mitt Romney-Partidu Republikanu<br />$935,204,224</em></strong><br /><br />Tribunal Supremu&nbsp; EUA deside iha tinan 2010 despeza fundus ba atividade politika nu&rsquo;udar liberdade espresaun ida ne&rsquo;eb&eacute; promove ka garante husi konstituisaun Amerika nian atu governu labele proibe direitu espresaun politiku liu husi meus kampana politika ne&rsquo;eb&eacute; persija osan bo&rsquo;ot.</p>
<p style="text-align: justify;">Osan bilaun ba bialaun dolar Amerika husi kandidatu rua ne&rsquo;e mai husi atividade angaria&ccedil;&atilde;o de fundos ka galang dana ne&rsquo;eb&eacute; ekipa husi kandidatu Obama no Romney hala&rsquo;o.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha sistema Amerikanu sira nian se kandidatu sira simu ona subsidiu husi governu atu hala&rsquo;o kampana maka nia labele atu hetan tan fundus husi fontes seluk.</p>
<p style="text-align: justify;">Tamba ne&rsquo;e kandidatu Barak Obama no mos Mitt Romney rezeita atu simu sibsidiu husi governu.</p>
<p style="text-align: justify;">Mekanismu ida ne&rsquo;eb&eacute; kandidatu nain rua opta maka halo angariacao fundus hodi hetan osan ho montante ne&rsquo;eb&rsquo;e bo&rsquo;ot.</p>
<p style="text-align: justify;">Observador no direitor&nbsp; ba stasaun&nbsp; Notisia Radio publiku&nbsp; 9.7 Orlando-Florida Mark Simpson rekonese iha eleisaun tinan ne&rsquo;e kandidatu Obama no Romney rezeita subsidiu governu no prefere atu kolekta osan husi li&rsquo;ur.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;diak intermus de politika presidensial, kandidatu sira bele hili atu hetan osan husi governu ba sira nia kampana poltika, iha posiblidade atu simu fudus ruma husi governu maibe&nbsp; sekarik simu maka labele tan atu halo angreasaun fundus hodi hetan tan osan,saida mak akontese oras iha eleisaun nee katak kandidatu nain rua rejeita atu hetan subsidiu husi governu tamba ne&rsquo;e sira livre atu hetan kontibuisaun osan husi se de&rsquo;it&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Mark Simpson despeza kandidatu sira nian ba publikasaun media sei ajuda popularidade no mos influensia ba votante.</p>
<p style="text-align: justify;">Maske nune&rsquo;e Simpson la garante katak osan barak bele manan eleisaun estadus unidus da Amerika.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;osan barak liu hau hanoin sira gasta ba publikasaun,sosa canal tv,sosa canal Radio,no jornal,stasaun TV iha tempu eleisaun nee halo osan tamba nee osan barak liu gasta nee iha publikasaun media,entaun nia iha influensia bot liu tan iha kampana,jeralmente hau hanoin se mak iha osan barak nia hetan influansia boot iha publikasaun media maibe lasignifika sira&nbsp; sempre manan.</p>
<p style="text-align: justify;">la&rsquo;os estadus unidus Amerika iha de&rsquo;it partidu rua, sira iha partidu barak iha Estadu ka provinsia seluk iha partidu kiik sira ne&rsquo;eb&eacute; sira bolu Third party ka partidu datoluk.</p>
<p style="text-align: justify;">Partidu hirak ne&rsquo;e labele avansa ba kongresu no mos konkore iha eleisaun prezidente tamba ladun hetan atensaun husi povu amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">Buat ida ne&rsquo;eb&rsquo;e mak hau nota katak eleisaun estadus unidus nian&nbsp; iha ligasaun ho osan,tamba&nbsp; ne&rsquo;e povu amerikanu iha tendensia afavor liu ba partidu bo&rsquo;ot rua hanesan Demokrata no Republikanu tamba sira fiar katak partidu rua ne&rsquo;e iha posiblidade bo&rsquo;ot atu manan eleisaun.<em><strong>(Autor: Tito de Jesus Filipe da Costa, Korespondente CJITL no Jornalista RTL, halo hela kobertura konaba eleisaun prezidensial iha EUA)</strong></em></p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/tito-filipe-halo-opiniaun-husi-266652]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/tito-filipe-halo-opiniaun-husi-266652]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR halao vizita traballu semana ida resin ba rejiaun leste]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak - TMR,&nbsp; Segunda feira(05/11) sei hala&rsquo;o vizita traballu durante semana ida resin ba distritu Manufahi, Viqueque, Lautem, Baucau no Manatuto, hahuu hosi loron 5 to&rsquo;o 14 Novembru 2012, ho objektivu atu haree besik liu-tan kondisaun real iha distritu hirak ne&rsquo;e, rona preokupasoens no ideias husi komunidade sira iha baze, mantein dial&oacute;gu entre estadu ho komunidade, inklui&nbsp; reforsa papel lideransa lokal sira iha baze.</p>
<p style="text-align: justify;">Vizita&nbsp; traballu semana ida resinn ne&rsquo;e&nbsp; sei&nbsp; hahuu uluk iha&nbsp; distritu Manufahi, husi loron 5 to&rsquo;o 6 Novembru 2012, ho aktividade hanesan, hala&rsquo;o sorumutu ho membru Konsellu Seguransa ONU hosi Nova Yorke, dial&oacute;gu&nbsp; ho &nbsp;autoridades distrital Manufahi, komunidade Same vila, komunidade sub distritu Fatuberliu nian no vizita prozetu LUPADE.</p>
<p style="text-align: justify;">Husi loron 7 to&rsquo;o&nbsp; 8 Novembru 2012 Xefe Estadu&nbsp; ho delegasaun kontinua ba distritu Viqueque,&nbsp; hodi halo dial&oacute;gu ho autoridades distrital Viqueque nian iha sub-distritu Luca, dial&oacute;gu ho komunidade&nbsp; sub-distritu Luka, &nbsp;hafoin ne&rsquo;e hala&rsquo;o dial&oacute;gu m&oacute;s hos komunidade iha sub-distritu Watulari &nbsp;no Watucarbau.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Husi loron 9 to&rsquo;o 11 Novembru 2012 Xefe Estadu ho delegasaun hakat liu ba Distritu Lautem, hodi hala&rsquo;o &nbsp;dial&oacute;gu ne&rsquo;eb&eacute; hahuu uluk iha sub-distritu Ilomar,molok &nbsp;kotinua ba &nbsp;Suku Namaluto&nbsp; no Suku Lor&eacute;.</p>
<p style="text-align: justify;">Entertantu iha loron 11 to&rsquo;o 13 Prezidente ho komitiva kontinua ba distritu Baucau, hodi hala&rsquo;o dial&oacute;gu ho komunidade iha &nbsp;sub-distritu Laga.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha loron 12 Novembru Xefe Estadu &nbsp;m&oacute;s sei selebra loron masakre 12 Novembru iha sub-distritu Laga hodi partisipa misa, hafoin serimonia misa remata &nbsp;sei mos fo onra ba ita nia heroi sira ne&rsquo;eb&eacute; halot hela iha sub-distritu Laga, no&nbsp; &nbsp;kontinua &nbsp;fali ho dial&oacute;gu ho komunidade Laga.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Wanhira dial&oacute;gu iha Laga remata&nbsp; Prezidente Rep&uacute;blika&nbsp; ho nia komitiva &nbsp;kontinua kedas ba &nbsp;sub-dsitritu Baucau Villa hodi halo dial&oacute;gu ho autoridades distritu Baucau nian, no komunidade. Iha loron 14 &nbsp;molok termina vizita traballu hodi fila hikas mai kapital Dili, Xefe Estadu &nbsp;sei hala&rsquo;o m&oacute;s dial&oacute;gu ho komunidade iha sub-distritu Laleia, no autoridades distritu Manatuto nian. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-halao-vizita-traballu-sema-265951]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-halao-vizita-traballu-sema-265951]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bill Clinton ejije povu amerikanu atu fó nafatin konfiansa ba Obama ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">EUA, Eis Prezidente Clinton lidera kampana politika Barak Obama nian iha universidade Central Florida,Clinton ne&rsquo;eb&eacute; sei iha popularidade bo&rsquo;ot iha povu Amerikanu sira husu atu povu amerikanu hili nafatin Obama sai presidente EUA.<br /><br />Razaun fundamental Clinton prefere Obama sai nafatin presidente ba nasaun super poder EUA tamba Obama iha susesu hodi rekopera ekonomia Amerika nian hafoin ekonomia nasaun super poder ne&rsquo;e monu iha tinan 2008 relasiona ho resesaun ekonomia global.<br /><br />Bill Clinton Argumenta Obama sei konsistente atu rekopera total ekonomia amerika no mos kompremitidu atu halo implementa nafatin imprestimu ba estudante no mos&nbsp; garante kualidade atendementu mediku ba povu.<br /><br />&nbsp;&ldquo;Governador Romney nia politika kontradis ho Obama nia,governador hakarak atu koa eprestimu ba estudante,hau hanoin saida mak Obama planea ne&rsquo;e realistiku no koresponde ba povu amerikanu,tamba ne&rsquo;e diak liu f&oacute; tempu ba Obama atu kontinua tan nia sevisu iha tinan hat mai&rdquo;dehan Clinton durante kampana iha sidade Orlando-Florida.<br /><br />Clinton realsa se povu amerika sira hakarak atu Amerika la&rsquo;o ba oin nafatin maka obama sai alternative ida atu solusiona problema ekonomiku no social.<br /><br />&ldquo;ita tenke hateten katak lakohi atu Amerika atu hakiduk fali ba kotuk ita hakarak Amerika sai nasaun ida ne&rsquo;eb&eacute; nia ekonomia,siensia no teknolojia dezenvolvidu iha mundu tamba ne&rsquo;e ita persija presidente ne&rsquo;eb&rsquo;e lori ita nia mehi ne&rsquo;e sai realidade&rdquo;. (Tito de Jesus Filipe husi EUA ba CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/bill-clinton-ejije-povu-amerik-265950]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/bill-clinton-ejije-povu-amerik-265950]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bill Clinton Kontinua Lidera Kampanya Politika Obama iha sidade Orlando]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Korespondente CJITL, Tito de Jesus Filipe fo reportajen ohin dader ne'e katak kampanya politika husi kandidatu partidu Demokratiku nian kontinua hala'o no lidera husi Eis Prezidente Bill Clinton.<br /><br />Ohin dader, Bill Clinton lidera kampanya Obama iha universidade central Florida iha sidade Orlando&rdquo; Tito haktuir via online.<br /><br />Clinton nu'udar xefi kampanya iha Jurkam ba Obama nia kandidatura.<br /><br />Update seluk, sei tuir fali iha oras balun tuir mai. (*/Tito de Jesus Filipe husi EUA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/bill-clinton-kontinua-lidera-k-265949]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/bill-clinton-kontinua-lidera-k-265949]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ema mate iha Atabae Aumenta ba Nain 7]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Hanesan fo sai husi Ajensia Lusa katak, Komandante-jer&aacute;l Pol&iacute;sia Nasion&aacute;l Timor-Leste PNTL, Komis&aacute;riu Longuinhos Monteiro relata ona ohin katak vitima husi atake iha Atabae aumenta ona ba ema nain hotu (7) no polisia mos kaer ona ema na&rsquo;in tolu ne&rsquo;eb&eacute; envolve iha atake ba uma ida iha Atabae, iha zona osident&aacute;l pa&iacute;s nia ne&rsquo;eb&eacute; provoka ema na&rsquo;in hitu mate.</p>
<p style="text-align: justify;">Ami lansa operasaun ida ne&rsquo;eb&eacute; dura oras 48 no kaer tiha ona ema na&rsquo;in tolu. Na&rsquo;in tolu ami identifika ona no ami sei kontinua buka ema sira ne&rsquo;e&rdquo;, afirma Longuinhos ba Lusa.</p>
<p style="text-align: justify;">Monteiro hatete katak ema na&rsquo;in rua mate hafoin iha ospital, v&iacute;tima husi kanek todan nune&rsquo;e n&uacute;meru ba ema mate husi atake ne&rsquo;e sa&rsquo;e ba ema na&rsquo;in hitu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Hamutuk ema na&rsquo;in hitu maka mate no ema na&rsquo;in tolu sei iha ospital tamba hetan kanek&rdquo;, Longinhos haktuir. (*/Lusa/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ema-mate-iha-atabae-aumenta-ba-265948]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ema-mate-iha-atabae-aumenta-ba-265948]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Reportajen Exlusivo Tito Filipe husi Washington konaba Eleisaun prezidensial EUA]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Washington, Korespondente CJITL, Tito de Jesus Filipe ne'ebe mos hanesan Prezidente Asosiasaun Jornalista Timor Lorosa'e &ndash; AJTL oras ne;e dadaun to'o ona iha Washington atu halo kobertura direita konaba eleisaun prezidensial iha Estados Unidos America - EUA. Tuir mai ne'e reportajen dahuluk husi Tito de Jesus ba CJITL via online.</p>
<p style="text-align: justify;"><strong>Reportajen Direita husi Washington, EUA:</strong><br />Hela de&rsquo;it loron balun eleisaun estadus unidus Amerika sei hah&uacute;,votante sira sei ba sentru votasaun iha loron 6 fulan novembru tinan 2012.</p>
<p style="text-align: justify;">Kandidatu Barak Obama no Joe Biden husi partidu Demokratiku no atual prezidente no vise prezidente Estadus unidus Amerika sei kompete ho nia adversariu Mitt Romney no Paul Davis Ryan husi partidu republikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">Kandidatu rua hala&rsquo;o dadaun nia kampana politiku, tuir lolos presidente Barak Obama hala&rsquo;o kampana segunda feira tempu Florida no tersa feira tempu Timor Leste hala&rsquo;o kampana iha &nbsp;sentral Florida, sidade Orlando nian, maibe akontesementu rai nakdoko no tufaun obriga presidente Barak Obama fila husi Florida ba &nbsp;Washington.</p>
<p style="text-align: justify;">Maske Barak Obama auzente maibe kampana politiku ne&rsquo;e hala&rsquo;o nafatin iha universidade sentral Florida, eis presidente Amerika Bill Clinton maka halo kampana hodi f&oacute; apoiu ba nia maluk husi partidu Demokratiku Barak Obama.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Clinton governasaun Obama nian iha tinan hat ikus ne&rsquo;e hah&rsquo;u tau ekonomia Amerika nian iha dalan ne&rsquo;eb&rsquo;e los tamba ne&rsquo;e nia husu&nbsp; universitariu no votante hotu iha Florida atu f&oacute; votus &nbsp;ba Barak Obama hodi bele kontinua nia politika atu kria kampu servisu,prepara fasilidade edukasaun,saude ne&rsquo;eb&rsquo;e diak ba povu amerikanu.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;se imi fiar futuru Amerika nian no dezenvolvimentu kapasidade povu amerika nian imi tenke vota ba ema nebe iha planu diak ba ekonimia,orsamental,edukasaun,LNG,no planu saude nebe diak, maka imi vota ba Barak Obama&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Eis Governador Florida&nbsp; Charlie Crist ne&rsquo;eb&rsquo;e husi &nbsp;partidu Republikanu f&oacute; mos apoiu ba Barak Obama.</p>
<p style="text-align: justify;">Charlie Crist hateten,Obama iha abilidade atu kontinua governasaun iha periodu tuir mai hodi bele resolve problema ne&rsquo;eb&eacute; povu amerikanu sira enfrenta.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;Barak obama nia ladun preukupa ho partidu maibe nia preukupa ka hanoin liu povu,iha kampana nee optimizmu hetok sae liu tan,pesimizmu tun,opurtunidade ba servisu aumenta tan,dezempregu tun,salariu hanesan,diskrinasaun tun,energia domestika sae,agro industria sae,funu laiha tan,hadia edukasaun,Barak obama sae,Mit Rommy tun,kontinua ba oin,esperansa ita sei mantein momentu ne&rsquo;e ba oin,ita sei manan eleisaun nee,Barak Obama tinan hat tan &ldquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parte seuluk Observador politiku baseadu iha Wasington DC &nbsp;Scott Keeter hateten kandidatu Barak Obama no mos Romney iha opurunidade hanesan atu manan.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;hau hanoin agora sira nain rua iha Chance 50:50,hau hanoin katak modelu balu hatudu Obama iha vantajen bo&rsquo;ot tamba nia personalidade no imajen maibe Romney mos hetan apoiu barak tamba ne&rsquo;e hau bele dehan katak kandidatu rua iha opurtunidade igual&rdquo; dehan Scot ba jornalista.</p>
<p style="text-align: justify;">eleisaun amerika nian la bazeadu ba rezultadu votus popular maibe bazeia ba provinsia ka sidade sira ne&rsquo;eb&eacute; mak kandidatu sira manan.</p>
<p style="text-align: justify;">Tamba ne&rsquo;e observador politiku Scott hateten,etniku latina,Afrika no asia iha estadus unidus amerika nian sei f&oacute; impaktu ba rezultadu eleisaun ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Mitt Romney husi Partidu Demokratiku konservativu hetan apoiu husi povu amerikanu orijin no afrika amerikanu balun inkunatu Barak Obama husi partidu demokratiku ne&rsquo;eb&eacute; iha tendensia liberal hetan apoiu husi etniku latina,afrika,asia no amerika orijin sira ne&rsquo;eb&rsquo;e fiar ba partidu demokratiku.</p>
<p style="text-align: justify;">atu rekopera ekonomia amerika nian Governador Romney iha planu ida atu ko&rsquo;a taxa seitor privadu sira nian hodi bele hetan reseitas naton &nbsp;atu normaliza ekonomia Amerika. (Tito de Jesus Filipe/ live from USA)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/reportajen-exlusivo-tito-filip-264867]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/reportajen-exlusivo-tito-filip-264867]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Atleta Timor Oan Sei kompete iha NYC Marathon iha Nova Yorke]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Singapura,&nbsp; Atleta Timor oan nain rua ho naran Zeferino Gutteres no Marquita dos Santos nebe atu compete iha Marathona Cidade Nova Yorke&nbsp; oras ne'e to'o ona iha Singapura, no sei kontinua viazen ba Nova Iorke, ohin loraik.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes aranka ba Amerika, atleta nain rua ne'e konsege reaiza enkontro ho Prezidente Republika Taur Matan Ruak.</p>
<p style="text-align: justify;">Presidente da Republika congratula atleta nain rua nebe sei reprezenta nasaun hodi lori bandeira Timor-Leste ba eventu improtante ne&rsquo;e. Presidente ho orgulho hato&rsquo;o katak &ldquo;ida ne&rsquo;e sai hanesan oportunidade diak ba atleta sira, liu husi eventu ida ne&rsquo;e atleta sira bele haklean sira nia koinesimentu liu husi experiensia nebe hetan.</p>
<p style="text-align: justify;">Presidente hatutan katak maski la manan iha kompetisaun ne&rsquo;e la&rsquo;os problema bo&rsquo;ot maibe sekarik konsege manan entaun sai hanesan orgulho bo&rsquo;ot ba nasaun no povu tomak&rdquo;.</p>
<p style="text-align: justify;">Delegasaun to&rsquo;o iha Singapura iha Sabdu 27 de Outubro lorokraik no sei hela iha neba durante loron ha&rsquo;at hodi hein visto ba Nova Yorke.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha Singapura atleta sira mos simu pakote husi Nike iha Australia nebe fo suporta ba atleta sira liu husi kolaborasaun entre TL Sports iha Timor Plaza. Nike dala ida tan fo tulun ba atleta Timor-Oan liu husi fo eqipamentus halai nian hanesan sepatu, kalsa trainning, faru no eqipamentu sira seluk.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante loron haat iha Singapura hodi hein visto ba US sai hanesan oportunidade ba atleta sira hodi hare nasaun dezenvolvidu iha Asia ne&rsquo;e. &ldquo;Nasaun ne&rsquo;e furak los no dezenvolvidu tebes maibe mos karun lahalimar&rdquo; haktuir Zeferino.</p>
<p style="text-align: justify;">Delegasaun sei kontinua hala&rsquo;o viajen ba Nova Yorke iha Quarta kalan no to&rsquo;o iha Nova Yorke iha Qiunta Feira oras Amerika nian. (CJITL/*)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/atleta-timor-oan-sei-kompete-i-264866]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/atleta-timor-oan-sei-kompete-i-264866]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Major F-FDTL nain 2 To'o ona iha Sudaun do Sul   ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Entebbe, Uganda - Loron 24 Outubru semana kotuk, membru Falintil Forca Defeza Timor Leste, F-FDTL&nbsp; nain 2 too iha rai Entebbe hafoin nomeiadu atu ba sai asesor militar iha misaun ONU iha Sudaun do Sul.<br /><br />Ezme Borges, Timor oan ne'ebe servisu hamutuk ho misaun ONU iha Uganda&nbsp; fo bemvindo ba Major FFDTL nain rua ne'e liu husi Facebook ho hakerek: "Dear All, Maun Alin inan Feton hotu Please share with me to welcome our colleagues, MaunVictor and Januario to UN Peace keeping Mission. Maun Janu and Victor will Join with UN Mission in South Sudan UNMISS as MILOBS. They arrived today afternoon and currently stay in UMA FUKUN Timor in EBB.</p>
<p style="text-align: justify;">Nune'e mos tuir Agustinho Araujo hosi Ainaro nebe oras nee servisu hanesan engenheiru ba gerador nian iha misaun ONU nian MONUSCO iha Republika Demokratika Congo ba reporter CJITL iha Afrika hateten katak Timor oan nebe atu mai serve ba ONU iha Afrika sempre liu husi Entebbe nebe hanesan baze ba Nasoins Unidas nian iha Afrika.</p>
<p style="text-align: justify;">Membru F-FDTL nain 2 ne'e mak Major Victor Marcal husi distritu Same no Major Januario dos Santos husi Baucau. (Reporter CJITL, Arsen husi Afrika)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/major-f-fdtl-nain-2-too-ona-ih-264865]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/major-f-fdtl-nain-2-too-ona-ih-264865]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[AJTL ho USAID sei realiza simpoziu kombate korupsaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Asosisaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e &ndash; AJTL liu husi servisu hamutuk ho USAID Programa Foti Timor-Leste dadaun ne&rsquo;e atu realiza simpoziu ida konaba anti korupsaun hodi desimina Segundo siklu relatoriu no mos aprezenta servisu jornalista foinsa&rsquo;e sira ne&rsquo;ebe durante ne&rsquo;e hola parte iha formasaun Jornalismu Investigativu hodi produz reportajen klean konaba kombate korupsaun.<br /><br />Tuir Prezidente AJTL, Tito de Jesus Filipe katak simpoziu ne&rsquo;e mos hanesan meius atu sinkroniza komitmentu no dedikasaun husi media hanesan None State Actor ou Autor Non Estado no Comisaun Anti Corupsaun &ndash; CAC hanesan orgaun estado nian hodi luta hasoru korupsaun.<br /><br />Komisariu CAC no Orador importante sira seluk konfirmadu ona atu hola parte hodi fo sira nia perspektiva no halo diskusaun hamutuk ho sociedade sivil, media, estudantes no instituisaun estado relevante.<br /><br />Eventu n'ee sei realiza iha loron 9 Novembru hahu tuku 10.00 dader iha Salaun Nobre Ministeriu Negosius Estranjeirus. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-ho-usaid-sei-realiza-simp-262401]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-ho-usaid-sei-realiza-simp-262401]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kampu Futebol foun ida tan sei prontu ba futebolista Timor oan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>Dili, Direitor Tekniku Federasaun Futebol Timor Leste &ndash; FFTL, Orlando Mendes konfirma ba jornalista katak&nbsp; la kleur tan kampu futebol foun ida tan sei prontu ba jogadores Timor oan hafoin Kampo demokrasia ne'ebe komesa rehabilita iha fulan hirak liu ba oras ne&rsquo;e atinji ona 70%.<br /><br />Obra ba kampo refere rehabilita husi kompanhia Green Field husi Nova Zelandia ho orsamentu hamutuk 1 milliaun nebe ajuda husi&nbsp; Federasaun Futebol Mundial - FIFA mai FFTL.<br /><br />&ldquo;Iha tempu badak jogadores sira sei utuliza kampo ida ne&rsquo;e hodi halo treinamentu, ita hein katak fulan&nbsp; ida ka rua hanesan ne&rsquo;e sira bele entrega ona mai ita tanba kampo ne'e ho estandar internasional,ita hare kualidade kampo ne'e diak&rdquo; dehan Mendes ba CJITL foin lalai ne'e. (CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/kampu-futebol-foun-ida-tan-sei-261931]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/kampu-futebol-foun-ida-tan-sei-261931]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LUGU: ONU nia misaun Sei la remata iha Timor Leste]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Ministru Negosius Estranjeirus, Jose Luis Guterres &ndash; LUGU konfirma katak maske mandatu UNMIT sei remata iha Dezembru ne'e, maibe misaun ONU atu apoiu Timor Leste hodi hametin soberano no demokrasia sei la remata husi nasaun ne'e.<br /><br />Mandatu Nasoens Unidas (ONU) iha Timor-Leste besik remata ona tanba ne&rsquo;e Universidade Dili (UNDIL) hamutuk ho organizasaun La&rsquo;o Hamutuk organiza seminario ida ho objektivo kona ba saida maka povu Timor-Leste presiza husi komunidade internasional, hafoin mandatu UNMIT remata.<br /><br />Jos&eacute; Luis Guterres liu husi seminariu ne'ebe organiza husi ONG La'o Hamutuk no Universida Dili, Terca feira ne'e konaba misaun ONU nian, LUGU hateten maske mandate nasoens unidas nian remata maib&eacute; sei iha nafatin ajensia ne&rsquo;eb&eacute; sei ajuda Timor-Leste iha aspeitu ne&rsquo;eb&eacute; Timor-Leste presiza hetan ajudas.<br /><br />&ldquo;Ita haree, mandate UNMIT nian atu remata ona iha fulan Dezembro. Maib&eacute;, la signifika katak remata hotu ona. Sei iha nafatin ajensia seluk-seluk iha nasaun Timor-Leste. Ajensia hirak ne&rsquo;e sei kontinua nafatin hodi halao papael ne&rsquo;eb&eacute; ita nia instituisoens sira presiza sira nia ajudas, &nbsp;dehan MNE, Tersa (23/10) iha salaun UNDIL, Maskarinhas, Dili.<br />MNE m&oacute;s enkoraja estudantes husi UNDIL hodi prepara didiak atu nune&rsquo;e bele tane rai ida ne&rsquo;e diak liu iha futuru ne&rsquo;eb&eacute; sei mai. Partisipa iha seminario ne&rsquo;e, maioria estudantes UNDIL no m&oacute;s organizsaun non-governomental balun. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lugu-onu-nia-misaun-sei-la-rem-261929]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lugu-onu-nia-misaun-sei-la-rem-261929]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TLMDC Realiza Workshop Reportajem Sensitivo ba Jeneru]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Atu fasilita diak servisu jornalista nia iha area reportajem sensitivo ba iha jeneru, Segunda (22/10) Timor Leste Media Development Centre (TMDC) realiza treinamentu ida ba jornalista sira, hodi kapasita sira nia aan liliu ba reportajem sensitivu generu.<br /><br />Diretor TLMDC, Francisco da Silva Gari iha abertura hateten katak objektivo husi seminario ne'e atu fahe informasaun ba malu no aprende buat balun hamutuk. Atu nune'e, bele aumenta liu tan konesimentu husi jornalista sira nian kona ba sensitivo generu nian.<br /><br />"Objektivo husi treinamentu ida ne'e, maka follow up husi treinamentu ne&rsquo;eb&eacute; maka uluk halao tiha ona iha fulan Maio liu ba. No m&oacute;s oinsa ita atu fahe hamutuk ita nia konesimentu, informasaun no skiil ne&rsquo;eb&eacute; ita iha para fahe ba malu. Liu-liu kona ba sensitivo generu nian," dehan Francisco iha fatin treinamentu TLMDC, Kolmera, Dili.<br /><br />Seminario konaba reportajem ba sensitivu generu ne'e hetan suporta husi UN Woman no treinamentu refere sei halao durante loron ha'at nia laran, komesa husi loron 22 to'o 25, fasilitador ba treinamentu ne&rsquo;e husi TLMDC rasik. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tlmdc-realiza-workshop-reporta-261927]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tlmdc-realiza-workshop-reporta-261927]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Xineza Timor oan  Komemora tinan 100 iha Timor Leste ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Dili, Xineza Timor oan &nbsp;liu husi Asosiasaun Comersial Comunidade Chinesa Timor Oan (ACCCTO) Komemora Aniversario ba dala atus ida (100) iha Timor Leste ho seremonia festa hamutuk &nbsp;iha Timor Plaza.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Prezidente ACCCTO, Siu Peng Lay iha diskursu durante selebrasaun Sabdu fim de semana ne&rsquo;e katak hateten &nbsp;Selebrasaun aniversario ne&rsquo;e importante tebes ba &nbsp;Comunidade Xineza Timor oan hotu atu hatene historia kona ba Oinsa Comunidade Xineza hahu halao &nbsp;Comercio iha nasaun ne&rsquo;e.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir Pen Lay katak, ACCCTO &nbsp;hari&rsquo;i iha tinan 1912 iha Timor Leste no durante &nbsp;okupasaun Indonezia Asosiasaun refere paradu depois de ukun a&rsquo;an iha tinan 2002 hahu hamoris fila fali to&rsquo;o ohin loron no oras ne&rsquo;e dadaun iha ona membru kuaze membru besik rihun ha&rsquo;at.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha okajiona ne&rsquo;e mos portavos ACCCTO Aqui Leong ejiji ba estadu Timor Leste atu intrega fila fali buat nebe &nbsp;beiala Xina &nbsp;sira husik hela hanesan Escola Xina, Sional no seluk tan. (Amandio/CJITL)</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">Dili, Xineza Timor oan &nbsp;liu husi Asosiasaun Comersial Comunidade Chinesa Timor Oan (ACCCTO) Komemora Aniversario ba dala atus ida (100) iha Timor Leste ho seremonia festa hamutuk &nbsp;iha Timor Plaza.</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente ACCCTO, Siu Peng Lay iha diskursu durante selebrasaun Sabdu fim de semana ne&rsquo;e katak hateten &nbsp;Selebrasaun aniversario ne&rsquo;e importante tebes ba &nbsp;Comunidade Xineza Timor oan hotu atu hatene historia kona ba Oinsa Comunidade Xineza hahu halao &nbsp;Comercio iha nasaun ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Pen Lay katak, ACCCTO &nbsp;hari&rsquo;i iha tinan 1912 iha Timor Leste no durante &nbsp;okupasaun Indonezia Asosiasaun refere paradu depois de ukun a&rsquo;an iha tinan 2002 hahu hamoris fila fali to&rsquo;o ohin loron no oras ne&rsquo;e dadaun iha ona membru kuaze membru besik rihun ha&rsquo;at.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha okajiona ne&rsquo;e mos portavos ACCCTO Aqui Leong ejiji ba estadu Timor Leste atu intrega fila fali buat nebe &nbsp;beiala Xina &nbsp;sira husik hela hanesan Escola Xina, Sional no seluk tan. (Amandio/CJITL)</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xineza-timor-oan--komemora-tin-260989]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xineza-timor-oan--komemora-tin-260989]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TT marka tinan 10 aniversariu ho loke loja foun rua iha Timor Plaza]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha loron 17 Outubro Quarta ne'e, Timot Telecom &ndash; TT, hanesan Operadador Telekomunikasaun ne'ebe iha ona klientes nain 620.000 resin selebra aniversariu ejistensia negosiu ba dala 10 iha Timor Leste ho estableshe loja foun rua iha Timor Plaza.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha selebrasaun ne'e, TT ofisialmente inagura loja foun rua iha suite #223 no suite #274 iha Timor Plaza.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun CJITL, iha loja foun rua ne'e fa'an mos produto telemovel hanesan iPad 3 16GB, iPhone 4s 8GB, ZTE USB modem, KitNet, ZTE Tablet Light, Nokia 303, Samsung Galaxy Note, Huawei G6.</p>
<p style="text-align: justify;">Direitor foun Centru Jornalista Investigativu Timor Leste, Filomeno de Brito Carvalho iha intervista ho reporter hato'o parabens ba TT no agradece parceiru hamutuk durante tinan rua&nbsp; ona ne'ebe hahu iha Setembru 15, 2010 liu ba liu husi portal SAPO.TL</p>
<p style="text-align: justify;">Filomeno hateten, CJITL liu husi koperasaun ho SAPO.TL sei hametin parseria ne'ebe diak liu tan ho TT hodi hato'o informasaun ba publiku ho lalais no kualidade diak liu tan iha futuro. (Foto Ann Turner/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/tt-marka-tinan-10-aniversariu--260136]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/tt-marka-tinan-10-aniversariu--260136]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Excercicio Konjunta entre FFDTL ho Forca Naval EUA sei hala'o dala 3 tinan 1]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sekretario Estadu Defeza-SED, Julio Tomas Pinto hateten treinamentu konjunto entre Forsa Timor Leste ho Forca Naval Estadus Unidos Amerika &ndash; EUA sei hala'o dala 3 kada tinan bazeia ba diskusaun ne'ebe&nbsp; deskuti ho EUA iha tinan 2009.<br /><br />Tuir Julio katak excercicio konjunto nebe halao bele fo vantajen ba Falintil Forda Devesa Timor Leste &ndash; FFDTL atu hetan&nbsp; skiil&nbsp; militar diak no profesional husi EUA tanba Amerika&nbsp; niaforsa hamrik iha tinan naruk nia laran.<br /><br />&ldquo;Treinamentu konjunto ne&rsquo;e atu konhese malu entre forsa rua ne&rsquo;e depois forsa ita nian foti hanesan vantagem ruma husi skiil nebe&nbsp; maka forsa amerikano sira iha,tanba ita nia forsa foin hari iha tinan 10 nia laran no forsa amerikano hari&rsquo;i iha tinan naruk nia laran&rdquo;dehan Pinto Segunda (15/10) iha uma fukun Parlamentu Nasional<br /><br />Iha loron 11 Outubro tinan ida ne'e forca rua hamutuk iha Excercicio militar hanaran krokodilo 2012 ne'ebe hala'o durante loron hitu nia laran no remata iha Segunda feira semana ne'e iha Tasitolu, Dili (CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/excercicio-konjunta-entre-ffdt-260135]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/excercicio-konjunta-entre-ffdt-260135]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SAMES Greve, Lobo: Aumenta Salariu la'os hau nia kompetensia ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Ministro Saude, Sergio Lobo hateten asaun greve ne'ebe halao husi funsionarios Servisu Autonomo Medicamentu Servisu (SAMES), semana ne'e, sei hetan mediasaun husi ekipa husi Ministerio Saude liu husi dialogu atu hetan solusaun.<br /><br />&ldquo;Hau nia diretores sira sei dialogu ho sira atu hatene prosesu ne&rsquo;e, maibe atu muda salarios ne&rsquo;e laos kompetensias ministro nian maibe ne&rsquo;e kompetensias Diretores SAMES ninian nebe prosesu ne&rsquo;e tenki ser liu husi funsaun publiku no konselu ministros e parlamentu&rdquo;dehan Lobo.<br /><br />Nia mos hatutan katak funsionarios sira bele halo asaun greve maibe la iha direito atu taka odamatan SAMES nian tanba tuir nia katak ezizensia ne'ebe sira halo ne&rsquo;e la iha baze legais ida<br />konaba lista foun tabelas nebe funsionarios sira hato&rsquo;o ba iha ministro saude atu aprova.<br /><br />Funsionariu SAMES loron rua liu ba, halo greve hodi la halo servisu hanesan baibain no petisaun ida iha greve n'ee mak husu atu aumenta salariu ba funsionariu. (CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sames-greve-lobo-aumenta-salar-259270]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sames-greve-lobo-aumenta-salar-259270]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Repúblika  inagura kanal irrigasaun Maubu-Galata ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Baucau, Iha loron 11 Outubru foin lalais ne&rsquo;e, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak hala&rsquo;o vizita loron sorin ba distritu Baucau hodi inagura projetu kanal irrigasaun iha Maubu-Galata, suku Lelalai sub-distritu Quelikai, ne&rsquo;eb&eacute; mak finansia hosi Ajensia AECID (Espa&ntilde;ola), liu hosi porgrama LUPADE (Luta Para o Integr&aacute;l Desenvolvimentu Rual em Timor-Leste). Projetu irrigasaun &nbsp;ne&rsquo;e &nbsp;parseria ho Prezid&ecirc;nsia Rep&uacute;blika no jere hosi &nbsp;Fundasaun Dom.Bosco Fatumaka.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha serimonia inagurasaun ne&rsquo;e , Xefe Estadu hateten; &ldquo;Prezidente Rep&uacute;blika &nbsp;nia prezensa iha ne&rsquo;e f&oacute; agradesementu no manifesta nia disponiblidade parseria ho aj&ecirc;nsia sira ne&rsquo;eb&eacute; &nbsp;mak investe &nbsp;ona sira nia osan, hanesan koperasaun &nbsp;Espa&ntilde;a, Alema&ntilde;a no hosi Governu Japaun, liu-liu ba koperasaun Espa&ntilde;a ne&rsquo;eb&eacute; investe ona rekursu hodi &nbsp;loke kanal &nbsp;bee &nbsp;iha fatin ida ne&rsquo;e.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha biban ne&rsquo;e Xefe Estadu mos hato&rsquo;o agradesementu &nbsp;ba Populasaun iha fatin ne&rsquo;e &nbsp;no &nbsp;husu ba komunidade atu bele iha koperasaun ho amu Lokateli no aj&ecirc;nsia sira ne&rsquo;eb&eacute; investe ninia osan, investe ninia tempo ba &nbsp;projetu sira ne&rsquo;eb&eacute; mak &nbsp;benefesia liu ba ita boot sira.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Hola parte iha serimonia inagurasan ne&rsquo;e mak Reprezentante Aj&ecirc;nsia AECID iha Timor-Leste, Padre Provinsial Salesiano Timor-Leste, autoridades distritu Baucau no komunidade iha fatin refere.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Projetu &nbsp;kanal irrigasaun Maubu-Galata nia naruk maizumenus kilometru nen, no oferese &nbsp;bee ba natar kuaze hektares 200. (*/CJITL)</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">Baucau, Iha loron 11 Outubru foin lalais ne&rsquo;e, Prezidente Rep&uacute;blika Taur Matan Ruak hala&rsquo;o vizita loron sorin ba distritu Baucau hodi inagura projetu kanal irrigasaun iha Maubu-Galata, suku Lelalai sub-distritu Quelikai, ne&rsquo;eb&eacute; mak finansia hosi Ajensia AECID (Espa&ntilde;ola), liu hosi porgrama LUPADE (Luta Para o Integr&aacute;l Desenvolvimentu Rual em Timor-Leste). Projetu irrigasaun &nbsp;ne&rsquo;e &nbsp;parseria ho Prezid&ecirc;nsia Rep&uacute;blika no jere hosi &nbsp;Fundasaun Dom.Bosco Fatumaka.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Iha serimonia inagurasaun ne&rsquo;e , Xefe Estadu hateten; &ldquo;Prezidente Rep&uacute;blika &nbsp;nia prezensa iha ne&rsquo;e f&oacute; agradesementu no manifesta nia disponiblidade parseria ho aj&ecirc;nsia sira ne&rsquo;eb&eacute; &nbsp;mak investe &nbsp;ona sira nia osan, hanesan koperasaun &nbsp;Espa&ntilde;a, Alema&ntilde;a no hosi Governu Japaun, liu-liu ba koperasaun Espa&ntilde;a ne&rsquo;eb&eacute; investe ona rekursu hodi &nbsp;loke kanal &nbsp;bee &nbsp;iha fatin ida ne&rsquo;e.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Iha biban ne&rsquo;e Xefe Estadu mos hato&rsquo;o agradesementu &nbsp;ba Populasaun iha fatin ne&rsquo;e &nbsp;no &nbsp;husu ba komunidade atu bele iha koperasaun ho amu Lokateli no aj&ecirc;nsia sira ne&rsquo;eb&eacute; investe ninia osan, investe ninia tempo ba &nbsp;projetu sira ne&rsquo;eb&eacute; mak &nbsp;benefesia liu ba ita boot sira.</p>
<p style="text-align: justify;">Hola parte iha serimonia inagurasan ne&rsquo;e mak Reprezentante Aj&ecirc;nsia AECID iha Timor-Leste, Padre Provinsial Salesiano Timor-Leste, autoridades distritu Baucau no komunidade iha fatin refere.</p>
<p style="text-align: justify;">Projetu &nbsp;kanal irrigasaun Maubu-Galata nia naruk maizumenus kilometru nen, no oferese &nbsp;bee ba natar kuaze hektares 200. (*/CJITL)</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika--inagura--257886]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika--inagura--257886]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Diocese Baucau Establese pajina internet ba sarani katolika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Baucau, Iha loron 11 fulan Outubru 2012, loron ne'eb&eacute; hah&uacute; Tinan Fiar nian, Konsellu Pastor&aacute;l Dioseze Baucau nian apresenta tiha ona ba sarani-sira p&aacute;jina ida iha internet ho lia-t&eacute;tun atu tulun sarani-sira selebra tinan espesi&aacute;l ida-ne'e ne'eb&eacute; sai oportunidade di'ak tebes atu ita hotu, hamutuk iha Igreja, nu'udar komunidade no fam&iacute;lia ida, haklean fiar iha Jez&uacute;s Kristu.</p>
<p style="text-align: justify;">.  &ldquo;Iha www.haufiar.com ita materi&aacute;l oioin atu estuda, reza no selebra fiar ne'eb&eacute; ita hakarak profesa ho neon no laran tomak&rdquo; haktuir komunikado ne'ebe haruka ba redasaun CJITL.</p>
<p style="text-align: justify;">Komunikadu ne'e mos hakerek tan katak Konsellu Pastor&aacute;l, hamutuk ho Vig&aacute;riu ba Pastor&aacute;l, Amu Arlindo, sei buka atualiza beibeik p&aacute;jina internet ida-ne'e ho not&iacute;sia no materi&aacute;l ne'eb&eacute; relevante ba Tinan Fiar nian ida-ne'e ne'eb&eacute; Amu-Papa konvoka ba Igreja tomak no sei remata iha loron 24 fulan Novembru 2013.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha rohan husi komunikadu hateten: Dioseze Baucau m&oacute;s iha p&aacute;jina iha facebook ne'eb&eacute; bele asesu iha www.facebook.com/haufiar no iha ne'eb&eacute; ami hein "feedback" ruma husi ita-bo'ot sira. Fatin ida-ne'e m&oacute;s bele sai hanesan f&oacute;run atu rona no hat&aacute;n ba sarani-sira nia lia-husu liuliu foin-sa'e-sira. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/diocese-baucau-establese-pajin-257833]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/diocese-baucau-establese-pajin-257833]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR  Partisipa  selebrasaun Tinan X Santuariu Nasíonal Nossa Señora Aitara ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Manatuto, Prezidente Rep&uacute;blika&nbsp; Taur Matan Ruak - TMR, akompa&ntilde;a hosi Primeira Dama&nbsp; Isabel Ferreira iha Domingo (14/10) partisipa misa solene selebrasaun ba tinan X Santuraiu Nas&iacute;onal&nbsp; Nossa Se&ntilde;ora Aitara, iha Foho Aitara, sub-distritu Soibada,distritu Manatuto. <br /><br />Misa refere dirije hosi Bispu Dioseze Malina Dom.Norberto Amaral, akompa&ntilde;a hosi Bispu Dioseze Dili, no Reprezentante Vatikanu baTimor-Leste.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha mensajen badak hafoin partisipa tiha misa, Xefe Estadu hateten; &ldquo;Ha&rsquo;u espera fatin ida ne&rsquo;e iha futuru mai bele sai fatin ida ne&rsquo;eb&eacute; Timor-oan&nbsp; hotu iha Timor-Leste&nbsp; laran tomak mai halibur hamutuk&nbsp; iha ne&rsquo;e&nbsp; hodi hakle&rsquo;an fiar, no hein katak fatin ida ne&rsquo;e bele transforma sai fatin peregrinasaun bo&rsquo;ot&nbsp; iha Sudeste Azi&aacute;tiku, hafoin Filipina.</p>
<p style="text-align: justify;">Maibe Prezidente subli&ntilde;a, atu lori fatin Santuariu Aitara sai&nbsp; fatin peregrinasaun ko&ntilde;esidu, partes hotu hosi Igreja no&nbsp; Estadu tenki esforsu&nbsp; nune&rsquo;e mehi ne&rsquo;e bele sai realidade. Prezidente m&oacute;s fiar katak maske ohin loron kondisaun infra-estrutra estradas sei iha difikuldade maibe&nbsp; fiar katak tinan 5 ou 10 mai bele rezolve ona no bele dada barak liu&nbsp; peregrinu laos de&rsquo;it hosi nas&iacute;onal maibe m&oacute;s hosi&nbsp; estranjeiru nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Tinan-tinan loron 13-14&nbsp; fulan Outubru hanesan loron perigrinasaun Nas&iacute;onal ba Nossa Se&ntilde;ora Aitara, hafoin iha tinan 2002 Bispu Dioseze Baucau no Dili konsagra tiha hanesan loron Nas&iacute;onal Santuariu, ne&rsquo;eb&eacute; ba tinan ne&rsquo;e selebra ba dala X.</p>
<p style="text-align: justify;">Hola parte iha selebrasaun ba tinan ne&rsquo;e mak hanesan Vice Primeiru Ministru reprezenta Primeiru Ministru,&nbsp; Padre, madres no&nbsp; peregerinu sira hosi Dioseze&nbsp; Dili, Baucau no Malina inklui&nbsp; partisipa m&oacute;s peregirinus&nbsp; balu hosi Australia no Indonezia.(*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr--partisipa--selebrasaun-ti-257832]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr--partisipa--selebrasaun-ti-257832]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Naval TL-EUA hahu Exersisu Crocodilu 2012]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Forsa naval Timor-Leste no forsa naval Estadus Unidos Amerika - EUA, Kinta (11/10) ofisialmente lansa exersisu Crocodilo 2012, durante loron 6 nia laran. Hahu dia 11-16 Outubru . Exersisio refere sei hala&rsquo;o iha Tasi Tolu, Hera, Metinaro, Manatuto, Vemasse no Baucau.<br />&nbsp;<br />Forsa naval TL kuase 400 resin mak partisipa. Treinamentu refere hala&rsquo;o iha area fugileiros, embarque, dezembarque, saude, enjenheria no infraestrutura balun. Liu husi serimonia abertura iha Kuartel Jeral F-FDTL, Fatuhada Dili, Jeneral &nbsp;Lere Anan Timor hateten exersisu refere importante ba forsa nasaun rua hodi troka esperensia ba malu no m&oacute;s bee koopera ba malu atu nune'e bele halao exersisu ne&rsquo;e ho susesu.<br />&nbsp;<br />"Exersisu ida ne'e, importante tebes ba nasaun rua ne'e hodi fahe esperensia ba malu. Nune'e m&oacute;s ita atu aprende esperensia ba malu no hahu ohin, ita sei aprende buat barak no sei hatudu ba ita nia povu nia konfiansa no amizade, ba ninia forsa armada no husu ba sira atu koopera ba malu hodi hala&rsquo;o ho susesu," dehan Jeneral Lere.<br />&nbsp;<br />Jeneral fitun rua ne&rsquo;e m&oacute;s hatutan katak la&rsquo;&oacute;s hala&rsquo;o exersisu to&rsquo;o iha ne&rsquo;e deit, maib&eacute; sei kontinua iha futuro ne&rsquo;eb&eacute; mai no m&oacute;s sei hala&rsquo;o exersisu konjuntu ho Indonezia no paises Asia. <br />&nbsp;<br />&ldquo;Ba oin, sei hala&rsquo;o nafatin tanba forsa husi rai liur nian sira iha esperensia barak ona no sira profisional no ita foin maka hari tinan 10, sei iha buat barak ne&rsquo;eb&eacute; ita tenki aprende, atu nune&rsquo;e bele aumenta liu-tan ita nia kapasidade,&rdquo; dehan Lere. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/naval-tl-eua-hahu-exersisu-cro-256812]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/naval-tl-eua-hahu-exersisu-cro-256812]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TT Prontu ona 100 % atu Kompete ho Operador Seluk]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Iha loron 17 Outubro tinan ida ne&rsquo;e, Timor Telekom (TT) sei halo aniversariu tinan 10 operasaun&nbsp; iha Timor Leste, TT iha ona klientes hamutuk 623.500 no kobre ona populasaun hamutuk porsentu 92, liu husi rede movel no internet. <br /><br />Director de Rela&ccedil;&otilde;es Institucionais TT, Manuel C&aacute;rceres da Costa hateten TT prontu ona 100 % hala&rsquo;o&nbsp; kompetisaun, tanba durante tinan 10 nia laran TT prepara tiha ona sira nia a&rsquo;an. &ldquo;TT prontu ona atu tama ba faze foun senario foun, servisu de presaun iha telekomunikasaun iha Timor-Leste.<br /><br />Fulan Marsu liu-ba TT asina akordu de translasaun ida ho estadu TL katak bele ona liberaliza merkadu ne&rsquo;e, i bele ona hatama operador seluk para mai atu presta m&oacute;s servisu telekominikasoens iha TL, hanesan m&oacute;s TT halo dadaun ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Manuel iha Hotel Timor, Dili, Kuarta (10/10).<br /><br />Nia m&oacute;s agradese tebes ho lamentasoens no kritikas husi sosiedades sira tanba bele chama atensaun ba TT hodi nune&rsquo;e bele hadia sira nia servisu. &ldquo;Kritikas ne&rsquo;e hanesan chamadas ida mai ami para ami bele hadia nafatin ami nia servisu sira ne&rsquo;e, para lori servisu sira ne&rsquo;eb&eacute; ke adekuadu no kualidade para bele satisfas klientes sira nia hakarak,&rdquo; hatutan Manuel.<br /><br />Diretor refere m&oacute;s hateten iha futuro TT iha ona planu atu halo renovasaun bebeik ba empreza liu husi teknologia, atu nune&rsquo;e bele serbi diak liu-tan ninia kliente sira. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/tt-prontu-ona-100--atu-kompete-256811]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/tt-prontu-ona-100--atu-kompete-256811]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputado PN nain 8 eleitu ba  MKE No MKSDS]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Liu husi plenaria Kuarta (10/10) Parlamentu Nasional f&oacute; fiar ba ninia membru nain 8 ne&rsquo;eb&eacute; kompostu husi nain 5, sai hanesan Membru Konselu Estadu (MKE) no nain 3 sai hanesan Membru Konselu Superior Defeza no Seguransa (MKSDS).<br />&nbsp;<br />MKE maka hanesan deputada Delfina de Fatima Simoens, Lourdes Maria A. M. A. Araujo, Jos&eacute; A. Sequera Somocho, Sergio Hornai no Vidal de Jesus &ldquo;RIAK LEMAN&rdquo; no MKSDS maka hanesan Duarte Nunes, Domingas A. da Silva &ldquo;Bilou Mali&rdquo; no David M. Diaz Ximenes.<br />&nbsp;<br />Ba jornalista, Jos&eacute; Sequera Somocho hanesan MKE hateten nia parte senti agradese tebes ba Prezidente da Republika tanba bele f&oacute; oportunidade ba sira&nbsp;nain lima atu reprezenta povu hodi tuur iha MKE hodi hala&rsquo;o sira nia kna&rsquo;ar ne&rsquo;eb&eacute; ke diak. &ldquo;Kna&rsquo;ar ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; ba ami nain lima ne&rsquo;e, ami sei uza didiak hodi servisu ho diak hamutuk ho Prezidente da Republika,&rdquo; dehan Somocho.<br />&nbsp;<br />Nune&rsquo;e m&oacute;s deputadu Bilou Mali katak sira nain tolu hanesan MKSDS la servisu mesak. Maib&eacute;, sira sei servisu hamutuk ho PR. &ldquo;Ami ne&rsquo;eb&eacute; eleito hanesan MKSDS sei esforsu m&oacute;s ami nia a&rsquo;an ho didiak atu nune&rsquo;e halao ami nia kna&rsquo;ar ho diak. Tanba ne&rsquo;e, ami la&rsquo;&oacute;s servisu mesak. Ami sei&nbsp;hamutuk ho Prezidente da Republika atu nune&rsquo;e bele hare situasaun &nbsp;iha rai laran. Liliu iha area militar nian,&rdquo; dehan Bilou Mali. CJITL/Domingos/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pn-nain-8-eleitu-ba---256810]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pn-nain-8-eleitu-ba---256810]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mateus: Komisaun G iha PN Presiza hetan Orientasaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Prezidente Komisaun G ne&rsquo;eb&eacute; trata asunto etika iha Parlamentu Nasional - PN, Mateus de Jesus husu ba meza Parlamentu Nasional atu f&oacute; orientasaun ba membru PN, atu nune&rsquo;e bele fasilita diak liu-tan servisu komisaun G nian.<br />&nbsp;<br />Tuir&nbsp;Mateus katak&nbsp;durante ne&rsquo;e Komisaun G observa katak situasaun ka aktividades iha Uma Fukun Timor-Leste ne&rsquo;e lao&nbsp;ho diak no la iha deputadus ida ne&rsquo;eb&eacute; falta. Maib&eacute;, deputadus barak&nbsp;maka la asina.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Tuir komisaun&nbsp;etika&nbsp;nia observasaun katak deputadu sira durante ne&rsquo;e la&nbsp;iha&nbsp;ema ida&nbsp;mak&nbsp;falta, ami&nbsp;tur&nbsp;hare katak partisipasaun ne&rsquo;e kapaas teb-tebes. Mais depois ami rekolha lista prezensa mensalmente, ami haree katak deputadu barak mak la asina,&rdquo; dehan Mateus iha Parlamentu&nbsp; Nasional, Kuarta (10/10).<br />&nbsp;<br />Tanba ne&rsquo;e, nia husu ba meza atu f&oacute; orientasaun ba&nbsp;deputadus&nbsp;sira hotu, atu nune&rsquo;e bele fasilita diak liu-tan servisu komisaun G nian iha futuro. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mateus-komisaun-g-iha-pn-presi-256809]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mateus-komisaun-g-iha-pn-presi-256809]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputadu PN Kontinua Lamenta ho Merenda Eskolar]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu Parlamentu Nasional, kontinua nafatin lamenta ho programa merenda eskolar governu nian, ne&rsquo;eb&eacute; implementa iha kada eskola. Tanba, tuir realidae ne&rsquo;eb&eacute; sira haree katak programa refere iha eskola balun laiha.<br />&nbsp;<br />Tuir Deputadu husi Bankada CNRT, Mateus de Jesus hateten nia parte lamenta ho programa merenda eskolar, tanba to&rsquo;o oras ne&rsquo;e dadaun eskola balun sei paradu hela. Nia m&oacute;s husu ba Ministerio Edukasaun atu f&oacute; orientasaun ba inspektur atu haree direitamente iha eskola ida-idak.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Realidade ne&rsquo;eb&eacute; mak hau haree kada fin de semana iha distritu, dala ruma tein no dala ruma la tein ba estudante sira. Tanba ne&rsquo;e, ministerio kompetete presiza f&oacute; orientasun ba inspetor iha eskolar&nbsp;hotu-hotu, atu halo inspesaun ba kada eskola ida-idak,&rdquo; dehan Mateus.<br />&nbsp;<br />Iha fatin hanesan, Deputada Jacinta Abucau Perreira husi Partido Demoktariko hatutan katak problema refere la&rsquo;&oacute;s buat foun. Tanba ne&rsquo;e, nia husu atu tau atensaun masimu. &ldquo;Problema ne&rsquo;e ita sempre kestiona bebeik. Tanba ne&rsquo;e, ita husu para ministerio kompetente tenki tau atensaun tanba oras ne&rsquo;e dadaun eskola barak hetan difikuldades ba iha problemas refere no balun dala ruma sei paradu hela,&rdquo; dehan Jacinta. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputadu-pn-kontinua-lamenta-h-256773]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputadu-pn-kontinua-lamenta-h-256773]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[“Moras mental hamutuk nain 1.455 iha TL”]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Directur Jeral Ministerio Saude, Agapito da Silva hateten katak moras mental sai hanesan problema boot ida nebe seriu iha sosiedade no komunidade nia leet, tan ne'e governu ho komunidade tenki servisu hamutuk atu kura no prevena<br /><br />Agapito hatutan tan katak moras mental&nbsp; oras ne'e dadaun aumenta kada fulan ne'en.<br /><br />Chefe Departementu moras mental nian, Teofilo Julio Tilman ba CJITL hateten katak ema moras mental iha Timor laran total hamutuk nain 1.455 ho kompozisaun mane nain 700&nbsp; no feto nain 755.<br /><br />Teofilo hatutan, moras mental bele kura no familia sira tenki servisu hamutuk ho governu atu lori ema sira ne'e ba hospital atu hetan tratamentu. CJITL/Alin soares</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-mental-hamutuk-nain-1455-256494]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-mental-hamutuk-nain-1455-256494]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Revizaun Lei Pensaun Vitalisia Seidauk Bele Debate iha PN  ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu Parlamentu Nasional husi Bankada Partidu Demokratika (PD),&nbsp; Duarte Nunes hateten Parlamentu Nasional to&rsquo;o oras ne&rsquo;e, seidauk bele deskuti kona-ba revizaun ba lei Pensaun Vitalisa. Maske, lei refere sai hanesan polemika iha sosiedade tomak.<br /><br />&ldquo;Ami seidauk bele debate kona-ba lei ne&rsquo;e. Tanba, ami se f&oacute; prioridade liu ba Orsamentu Ratifikativu no m&oacute;s Orsamentu Jeral 2013,&rdquo; heteten Nunes ba CJITL, iha Uma Fukun Parlamentu Nasional, Tersa (09/10).<br />Nunes rekonhese, ninia parte rona kritika barak husi komunidade no sociedade sivil kona-ba Lei Pensaun Vitalisa. &ldquo;Asunto ne&rsquo;e importante duni para ita hotu bele haree,&rdquo; nia dehan. <br /><br />Iha fatin hanesan, Deputadu Elidio Faculto husi Bankada Fretilin hateten, Lei Pensaun Vitalisa presiza duni atu altera iha Parlamentu Nasional. "Parte hau nian, diak liu hasai tiha. Tanba, lei ne&rsquo;e fas parte deit ba ema balun. Ba boot sira. Loloos, osan ne'e ita tau ba ema kiik sira. Ba parte edukasaun, saude no buat seluk ne&rsquo;eb&eacute; bele responde povu nia moris," hatutan Faculto. <br /><br />Tuir nia katak deklarasaun ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; sai husi Prezidente da Republika foin lalais ne'e, tenki tau iha konsiderasaun. Tanba, lei ne'e m&oacute;s sai preokupasaun no hetan kritika husi ema barak. Tan ne&rsquo;e, parlamentu presiza tau iha ajenda hodi deskuti. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/revizaun-lei-pensaun-vitalisia-256493]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/revizaun-lei-pensaun-vitalisia-256493]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEPFOPE Haruka Tan Timor Oan Nain 5 ba  Korea do Sul]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Sekretario do Estado Politika, Formasaun Professional e Emprego (SEPFOPE) haruka tan ona joven Timor oan nain lima, atu ba servisu iha Korea &nbsp;do Sul. &nbsp;Husi numeru ne&rsquo;e, nain haat servisu iha area peskas no ida servisu iha area fabrika.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">SEPFOPE, Ilidio Ximenes da Costa haktuir katak &nbsp;joven nain lima ne&rsquo;eb&eacute; atu ba tan servisu iha Korea do Sul ne&rsquo;e, aranka Segunda (08/10) tuku 02.00 meudia.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Ba joven nain lima ne&rsquo;e, hau husu deit atu hatudu disiplina. Para labele taka dalan ba kolega sira seluk ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e tuir hela formasaun. Wainhira, sira ne&rsquo;eb&eacute; ba uluk hatudu sira nia hahalok ne&rsquo;eb&eacute; la diak, automatikamente sei taka dalan ba joven lubuk ne&rsquo;eb&eacute; tuir hela formasaun ne&rsquo;e,&rdquo; dehan SEPFOPE iha Caicoli, Dili, Segunda (08/10).</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Iha fatin hanesan, reprezentante Embaixada Korea do Sul, Mr. Hyangkyung afirma katak sira sente haksolok wainhira Timor &nbsp;oan sira ba servisu iha sira nia rain. Nia m&oacute;s husu ba nain lima ne&rsquo;eb&eacute; atu ba, tenki servisu makaas atu wainhira fila mai Timor karik, sai diak liu. CJITL/Joana.</div>
<p>&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretario do Estado Politika, Formasaun Professional e Emprego (SEPFOPE) haruka tan ona joven Timor oan nain lima, atu ba servisu iha Korea &nbsp;do Sul. &nbsp;Husi numeru ne&rsquo;e, nain haat servisu iha area peskas no ida servisu iha area fabrika.</p>
<p style="text-align: justify;">SEPFOPE, Ilidio Ximenes da Costa haktuir katak &nbsp;joven nain lima ne&rsquo;eb&eacute; atu ba tan servisu iha Korea do Sul ne&rsquo;e, aranka Segunda (08/10) tuku 02.00 meudia.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ba joven nain lima ne&rsquo;e, hau husu deit atu hatudu disiplina. Para labele taka dalan ba kolega sira seluk ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e tuir hela formasaun. Wainhira, sira ne&rsquo;eb&eacute; ba uluk hatudu sira nia hahalok ne&rsquo;eb&eacute; la diak, automatikamente sei taka dalan ba joven lubuk ne&rsquo;eb&eacute; tuir hela formasaun ne&rsquo;e,&rdquo; dehan SEPFOPE iha Caicoli, Dili, Segunda (08/10).</p>
<p style="text-align: justify;">Iha fatin hanesan, reprezentante Embaixada Korea do Sul, Mr. Hyangkyung afirma katak sira sente haksolok wainhira Timor &nbsp;oan sira ba servisu iha sira nia rain. Nia m&oacute;s husu ba nain lima ne&rsquo;eb&eacute; atu ba, tenki servisu makaas atu wainhira fila mai Timor karik, sai diak liu. CJITL/Joana.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sepfope-haruka-tan-timor-oan-n-256226]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sepfope-haruka-tan-timor-oan-n-256226]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[ONU Remata, PNTL Bele Servisu Mesak ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Parlamentu Nasional (PN) garantia, Polisia Nasional Timor-Leste (PNTL) bele ona servisu mesak wainhira misaun ONU remata iha Dezembru 2012.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Segundo Vice Presidente PN, Aderito Hugo hateten agora, UNPOL kleur ona transforma kompetensia komando distrital ba PNTL. Ultimu mak iha Dili. &ldquo;Tan ne&rsquo;e, hau senti la iha problema ba ita nia instrumentu PNTL. Tanba, sira prontu ona atu halo sira nia dever,&rdquo; hatete Aderito Hugo iha Uma Fukun PN, Segunda (08/10).</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir Aderito, agora dadauk se presiza aumenta tan numeru PNTL. Tanba, to&rsquo;o oras ne&rsquo;e numeru PNTL ne&rsquo;eb&eacute; iha menus tebes. Nia m&oacute;s husu ba Komando PNTL no Ministeriu &nbsp;Defeza e Seguransa atu tau atensaun ba problema ne&rsquo;e, para bele halo rekrutamentu foun ba PNTL, hodi aumenta numeru Polisia iha rai ida ne&rsquo;e.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Ita la persiza halo espekulasaun ba aktus krimis sira ne&rsquo;eb&eacute; akontese em relasaun ho misaun ONU nian ne&rsquo;eb&eacute; atu remata iha Dezembru 2012. Komando PNTL tenke funsiona ho profisional efektivu no efisiensia, para atu proteze ninia povo rasik,&rdquo; esplika deputadu husi Bankada CNRT ne&rsquo;e. CJITL/Domingos</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Parlamentu Nasional (PN) garantia, Polisia Nasional Timor-Leste (PNTL) bele ona servisu mesak wainhira misaun ONU remata iha Dezembru 2012.</p>
<p style="text-align: justify;">Segundo Vice Presidente PN, Aderito Hugo hateten agora, UNPOL kleur ona transforma kompetensia komando distrital ba PNTL. Ultimu mak iha Dili. &ldquo;Tan ne&rsquo;e, hau senti la iha problema ba ita nia instrumentu PNTL. Tanba, sira prontu ona atu halo sira nia dever,&rdquo; hatete Aderito Hugo iha Uma Fukun PN, Segunda (08/10).</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Aderito, agora dadauk se presiza aumenta tan numeru PNTL. Tanba, to&rsquo;o oras ne&rsquo;e numeru PNTL ne&rsquo;eb&eacute; iha menus tebes. Nia m&oacute;s husu ba Komando PNTL no Ministeriu &nbsp;Defeza e Seguransa atu tau atensaun ba problema ne&rsquo;e, para bele halo rekrutamentu foun ba PNTL, hodi aumenta numeru Polisia iha rai ida ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ita la persiza halo espekulasaun ba aktus krimis sira ne&rsquo;eb&eacute; akontese em relasaun ho misaun ONU nian ne&rsquo;eb&eacute; atu remata iha Dezembru 2012. Komando PNTL tenke funsiona ho profisional efektivu no efisiensia, para atu proteze ninia povo rasik,&rdquo; esplika deputadu husi Bankada CNRT ne&rsquo;e. CJITL/Domingos</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/onu-remata-pntl-bele-servisu-m-256225]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/onu-remata-pntl-bele-servisu-m-256225]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ensino Sekundariu Finantil ejiji ME aumenta aula eskola]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Vice Direitor Ensino Sekundariu Finantil &ndash; Aimutin, Aloysius Membresh liu husi intervista ba jornalista CJITL deklara katak eskola ne'e presiza aumenta tan aula eskola tamba sala ne'ebe iha menus liu husi numero estudantes ne'ebe apriende iha fatin ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ami nia eskola iha alunus hamutuk nain 1.786, total estudante mane 797 no feto 989 no professores hamutuk nain 54&rdquo; dehan Aloysius, Segunda feira ne'e iha nia servisu fatin.<br /><br />Nia mos dehan tan katak eskola ne&rsquo;e rasik iha deit aulas hamutuk sanulu resin nen (16), tuir nia katak salas sira ne&rsquo;e la sufisiente no numero ne'e la sufisiente tanba kada aulas ida alunos nain 75 to&rsquo;o 80 mak tama hamutuk.<br /><br />&ldquo;Ami ejiji ba Ministeriu Edukasaun &ndash; ME atu tau atensaun hela ba ami nia kondisaune ne'e.&nbsp; Cjitl/Domingos/Armando/Maria</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ensino-sekundariu-finantil-eji-255938]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ensino-sekundariu-finantil-eji-255938]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Forca Naval Amerika ho F-FDTL sei realiza Ezersísiu Crocodilo 2012 ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha loron 10 fulan Outubru, Korpu Forsa Mari&ntilde;a Estadus Unidus, forsa Naval Estadus Unidus no Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL) sei inaugura Exercisio Crocodilo 2012. &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Durante loron hitu hala&rsquo;o ezers&iacute;siu, forsa Estadus Unidus no Timor-Leste sei servisu hamutuk iha treinamentu no atividade komunidade nian ho objetivu atu hametin relasaun entre nasaun rua no hasa&rsquo;e kapasidade atu hala&rsquo;o operasaun hamutuk.</p>
<p style="text-align: justify;">Forsa Estadus Unidus no soldadu F-FDTL sira sei foka liu iha t&oacute;piku hirak hanesan treinamentu polisia milit&aacute;r, maneja r&oacute; kiik, guerra floresta, aviasaun no planu sen&aacute;riu espes&iacute;fiku.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;&ldquo;Program treinamentu hirak ne&rsquo;e sei oferese oportunidade hodi troka ko&ntilde;esimentu, hari relasaun peso&aacute;l no professional, no hametin ita nia parseria milit&aacute;r no siv&iacute;l iha Timor-Leste&rsquo; hateten&nbsp; Embaixad&oacute;ra Estadus Unidus mai Timor-Leste, Judith R. Fergin. &ldquo;Adisionalmente, ezers&iacute;siu hamutuk hanesan Crocodilo 2012 hadiak seguransa pasifika, ne&rsquo;ebe nu&rsquo;udar interese ida ba Timor-Leste, Estadus Unidus, no rejiaun vizinho sira.&rdquo;&nbsp; &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Atu hametin parseria ho komunidade lokal sira, Ezers&iacute;siu Crocodilo mos sei f&oacute; asist&eacute;nsia mediku no assistensia dout&oacute;r nehan ba sidadaun Timor oan. Ekipa nemos sei kolabora hamutuk iha projetu konstrusaun no rehabilitasaun. Atividade ezers&iacute;siu Crocodilo sei hala&rsquo;o iha Dili, Metinaro, Manatuto, Hera, Liquica no Baucau.&nbsp; &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Forsa Naval Estadus Unidus lori r&oacute; hamutuk tolu mai Timor-Leste atu halo ezers&iacute;siu ne&rsquo;e: USS Peleliu (naruk metro 250), USS Rushmore (naruk metru 190), no USS Green Bay (naruk metru 208).</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/forca-naval-amerika-ho-f-fdtl--255937]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/forca-naval-amerika-ho-f-fdtl--255937]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estudantes UNTL nain 63 halo estagio iha Distrito Manatuto]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Manatuto, Estudante husi Fakuldade Ekonomi, Universidade Nasional Timor Leste (UNTL) nain 67 halo estagio iha Distrito Manatuto durante fulan rua nia laran. Oras ne&rsquo;e dadauk, estudante 67 ne&rsquo;e fahe ba iha suku ne&rsquo;eb&eacute; hamahon an iha Distritu Manatuto.<br /><br />Kordenador Geral Estudante Estagio nian, Jerico Modahunu da Costa Ximenes afirma katak, husi total estudante estagio hirak ne&rsquo;e, feto hamutuk 39 no mane 28 pessoas. Estagio ne&rsquo;e hala&rsquo;o durante fulan rua nia laran.<br /><br />Jerico sublina katak ba programa estagio nian ne&rsquo;e, obrigatori. Estudante tenki halao ho objetivu atu hasa&rsquo;e kapasidade no hasa&rsquo;e exprensia servisu nian, liu-liu iha area administrasaun no dezemvolvimentu ho area ekonomia nian.<br /><br />Iha fatin hanesan, CDO Sub Distrito Manatuto Vila, Francisco Coreia hateten katak tinan-tinan Distrito Manatuto sempre simu estudante estagio nian iha Manatuto ne&rsquo;e, tanba ne&rsquo;e dau-dauk sei fahe estudante estagio sira ne&rsquo;e ba fatin hanesan Manatuto Vila liu-liu iha Suco Aiteas, Sau, Ma&rsquo;abat, Ailili, Cribas no m&oacute;s Suco Ilheu. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudantes-untl-nain-63-halo-e-255936]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudantes-untl-nain-63-halo-e-255936]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[AJTL Apela Kompanhia Media Atu Kumpri Salario Minimu ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Assosiasaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e (AJTL) liu husi konferensia imprensa ne&rsquo;eb&eacute; halao iha National Press Center (NPC), Fatuhada, Dili, Kinta (04/10) f&oacute; apela ba kompanhia media iha Timor-Leste, atu kumpri salario minimu ba jornalista.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&nbsp;Konferensia imprensa ne&rsquo;e, nuudar rezultadu husi enkontru Federasaun Jornalista Internasional (FJI) rejiaun Azia Pasifiku nian iha Malaysia (19-21 Setembru 2012). AJTL nuudar membru FJI, hetan konvite para partisipa iha eventu ida ne&rsquo;e.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Ba jornalista sira, Prezidente AJTL, Tito Filipe hateten iha enkontru FJI ne&rsquo;eb&eacute; hetan partisipasaun husi nasaun 70 resin ne&rsquo;e, aprova m&oacute;s konklusaun ou atendimentu ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; m&oacute;s impaktu ba servisu jornalista iha Timor-Leste. Hanesan, aranjamentu kontratu servisu ba jornalista sira ne&rsquo;eb&eacute; respeita ba iha lei trabalhador, reformasaun legal ne&rsquo;eb&eacute; respeita ba kodigo laboral no m&oacute;s liberdade ba expresaun, garante seguransa no moris diak ba profesionais media &nbsp;no m&oacute;s hematin independensia media iha rejiaun Azia Pasifiku. &nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Liu husi konferensia inprensa ida ne&rsquo;e, ami hakarak halo apelu ba kompanhia media hotu-hotu iha Timor-Leste atu halo aranjamentu kontratu ho profesionais media sira ho salario minimu, tuir lei trabalhadores Timor nian ne&rsquo;eb&eacute; governu Timor-Leste aprova tiha ona no hasai iha fulan Junho 2012, atu aplika kontratu salario minimu ho montante dollar amerikanu 115 kada fulan ou 0,57 kada loron,&rdquo; dehan Tito Filipe.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir Tito, AJTL m&oacute;s hakarak autoriza ninia membru tomak ne&rsquo;eb&eacute; servisu iha institusaun media sira, atu hato&rsquo;o keisa ofisial ba inspektur jeral trabalho (IJT) iha SEPFOPE kona-ba violasaun direitu baziku jornalista nian. Nuudar trabalhador domestikas, keisas sira bele refere m&oacute;s liu husi sekretariado AJTL. CJITL/Amandio</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Assosiasaun Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e (AJTL) liu husi konferensia imprensa ne&rsquo;eb&eacute; halao iha National Press Center (NPC), Fatuhada, Dili, Kinta (04/10) f&oacute; apela ba kompanhia media iha Timor-Leste, atu kumpri salario minimu ba jornalista.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;Konferensia imprensa ne&rsquo;e, nuudar rezultadu husi enkontru Federasaun Jornalista Internasional (FJI) rejiaun Azia Pasifiku nian iha Malaysia (19-21 Setembru 2012). AJTL nuudar membru FJI, hetan konvite para partisipa iha eventu ida ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Ba jornalista sira, Prezidente AJTL, Tito Filipe hateten iha enkontru FJI ne&rsquo;eb&eacute; hetan partisipasaun husi nasaun 70 resin ne&rsquo;e, aprova m&oacute;s konklusaun ou atendimentu ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; m&oacute;s impaktu ba servisu jornalista iha Timor-Leste. Hanesan, aranjamentu kontratu servisu ba jornalista sira ne&rsquo;eb&eacute; respeita ba iha lei trabalhador, reformasaun legal ne&rsquo;eb&eacute; respeita ba kodigo laboral no m&oacute;s liberdade ba expresaun, garante seguransa no moris diak ba profesionais media &nbsp;no m&oacute;s hematin independensia media iha rejiaun Azia Pasifiku. &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Liu husi konferensia inprensa ida ne&rsquo;e, ami hakarak halo apelu ba kompanhia media hotu-hotu iha Timor-Leste atu halo aranjamentu kontratu ho profesionais media sira ho salario minimu, tuir lei trabalhadores Timor nian ne&rsquo;eb&eacute; governu Timor-Leste aprova tiha ona no hasai iha fulan Junho 2012, atu aplika kontratu salario minimu ho montante dollar amerikanu 115 kada fulan ou 0,57 kada loron,&rdquo; dehan Tito Filipe.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Tito, AJTL m&oacute;s hakarak autoriza ninia membru tomak ne&rsquo;eb&eacute; servisu iha institusaun media sira, atu hato&rsquo;o keisa ofisial ba inspektur jeral trabalho (IJT) iha SEPFOPE kona-ba violasaun direitu baziku jornalista nian. Nuudar trabalhador domestikas, keisas sira bele refere m&oacute;s liu husi sekretariado AJTL. CJITL/Amandio</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-apela-kompanhia-media-atu-255787]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ajtl-apela-kompanhia-media-atu-255787]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estudantes halo apela ba Governu Timor Leste ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Estudante Universidade Nasional Timor Lorosa&rsquo;e (UNTL) &nbsp;husu ba governo atu utiliza didiak orsamentu ratifikativu ne&rsquo;eb&eacute; governo propoin tiha ona ho montante tokon 50 dolar amerikanu, atu nune&rsquo;e bele rezolve nesesidade povo nian no hadia dezenvolvimentu iha nasaun ida ne&rsquo;e.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir estudante husi Faculdade Ekonomia &nbsp;UNTL, Enilva Santana katak governo tenke maneija osan ne&rsquo;e ho diak, wainhira parlamento aprova osan refere. Atu nune&rsquo;e, povo mukit sira m&oacute;s bele &nbsp;senti. Governo m&oacute;s presiza atu hare liu ba area ne&rsquo;eb&eacute; espesifiku liu no urjente. Atu nune&rsquo;e dezenvolvimentu iha rai ida ne&rsquo;e, bele iha mudansa.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Nu&rsquo;udar estudante ida, hau husu ba governo atu haree liu ba area ne&rsquo;eb&eacute; mak importante liu hanesan infraesturtura, edukasaun no saude,&rdquo; hateten estudante ne&rsquo;e Kuarta (03/10) iha nia eskola fatin.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Entertantu, iha fatin hanesan estudante husi Fakuldade Edukasaun, Januario Gusm&atilde;o &nbsp;hateten orsamentu ne&rsquo;eb&eacute; governo propoin ne&rsquo;e ho montante boot tebes. Ne&rsquo;e duni, tenke tau atensaun ba &nbsp;povo nia preokupasaun. &nbsp;&ldquo;Orsamentu ratifikativu ne&rsquo;eb&eacute; governo propoin ne&rsquo;e boot tebes. Ita hein deit, deputadu sira diskute iha plenaria hodi halo aprovasaun,&rdquo; dehan Januario. CJITL/Domingos</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Estudante Universidade Nasional Timor Lorosa&rsquo;e (UNTL) &nbsp;husu ba governo atu utiliza didiak orsamentu ratifikativu ne&rsquo;eb&eacute; governo propoin tiha ona ho montante tokon 50 dolar amerikanu, atu nune&rsquo;e bele rezolve nesesidade povo nian no hadia dezenvolvimentu iha nasaun ida ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir estudante husi Faculdade Ekonomia &nbsp;UNTL, Enilva Santana katak governo tenke maneija osan ne&rsquo;e ho diak, wainhira parlamento aprova osan refere. Atu nune&rsquo;e, povo mukit sira m&oacute;s bele &nbsp;senti. Governo m&oacute;s presiza atu hare liu ba area ne&rsquo;eb&eacute; espesifiku liu no urjente. Atu nune&rsquo;e dezenvolvimentu iha rai ida ne&rsquo;e, bele iha mudansa.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Nu&rsquo;udar estudante ida, hau husu ba governo atu haree liu ba area ne&rsquo;eb&eacute; mak importante liu hanesan infraesturtura, edukasaun no saude,&rdquo; hateten estudante ne&rsquo;e Kuarta (03/10) iha nia eskola fatin.</p>
<p style="text-align: justify;">Entertantu, iha fatin hanesan estudante husi Fakuldade Edukasaun, Januario Gusm&atilde;o &nbsp;hateten orsamentu ne&rsquo;eb&eacute; governo propoin ne&rsquo;e ho montante boot tebes. Ne&rsquo;e duni, tenke tau atensaun ba &nbsp;povo nia preokupasaun. &nbsp;&ldquo;Orsamentu ratifikativu ne&rsquo;eb&eacute; governo propoin ne&rsquo;e boot tebes. Ita hein deit, deputadu sira diskute iha plenaria hodi halo aprovasaun,&rdquo; dehan Januario. CJITL/Domingos</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudantes-halo-apela-ba-gover-255786]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estudantes-halo-apela-ba-gover-255786]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Hugo: Deputado 65 sei simu kareta foun iha tempu besik ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Vice Prezidente Parlamentu Nasional, Aderito Hugo hateten kareta ne&rsquo;eb&eacute; oferese ba deputadus Parlamentu Nasional sei to&rsquo;o iha tempu besik. Tamba, prosesu tenderizasaun iha aprovizionamentu parlamentu rasik, finaliza ona.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Horiseik ami finaliza ona akta sira ne&rsquo;eb&eacute; maka desizoens parlamentu halo husi prosesu tomak ne&rsquo;eb&eacute; la&rsquo;o tiha ona. Ohin, finaliza akta desizoens iha parlamentu ninian para hodi bele halo adianta lalais ona prosesu ne&rsquo;e. Maibe, kareta lima ba iha meza ne&rsquo;e fiksu ona i agora ba iha &nbsp;deputadus 60 seluk ne&rsquo;e iha modifikasaun iha espesifikasaun. Tamba, iha primeiro Pajero la konsege tanba kompanhia la tuir kriterias ne&rsquo;eb&eacute; iha,&rdquo; dehan Hugo, Tersa (03/10) iha uma fukun Parlamentu Nasional.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir Hugo katak prosesu hola kareta ba membru PN tarde, tanba iha mudansa iha parlamentu. Maske nune&rsquo;e, nia espera katak iha tempu besik kareta hirak ne&rsquo;e sei to&rsquo;o, atu nune&rsquo;e deputadus sira bele halao sira nia kna&rsquo;ar ho diak.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Prosesu mak tarde. Tamba mudansas iha parlamentu rasik ne&rsquo;e maka prosesu ne&rsquo;e tarde. Foin to&rsquo;o iha fim do Setembru ne&rsquo;e foin iha faze finalizasaun i tamba tenki halo order i kareta ne&rsquo;e ho numero ne&rsquo;eb&eacute; boot teb-tebes (60 carros). Maib&eacute; iha Novembru ou Dezembro kareta hirak ne&rsquo;e sei to&rsquo;o iha Dili&rdquo; hatutan Hugo.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&nbsp;Kona-ba opozisaun ne&rsquo;eb&eacute; iha II legislatura sira rasik lakohi atu uza kareta ne&rsquo;eb&eacute; hola husi governu, Hugo hateten bankada hotu iha Parlamentu Nasional hotu-hotu akompanha prosesu tanba ne&rsquo;e kareta hirak ne&rsquo;e deputade hotu sei uza hodi halao servisu. CJITL/Amandio</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Vice Prezidente Parlamentu Nasional, Aderito Hugo hateten kareta ne&rsquo;eb&eacute; oferese ba deputadus Parlamentu Nasional sei to&rsquo;o iha tempu besik. Tamba, prosesu tenderizasaun iha aprovizionamentu parlamentu rasik, finaliza ona.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Horiseik ami finaliza ona akta sira ne&rsquo;eb&eacute; maka desizoens parlamentu halo husi prosesu tomak ne&rsquo;eb&eacute; la&rsquo;o tiha ona. Ohin, finaliza akta desizoens iha parlamentu ninian para hodi bele halo adianta lalais ona prosesu ne&rsquo;e. Maibe, kareta lima ba iha meza ne&rsquo;e fiksu ona i agora ba iha &nbsp;deputadus 60 seluk ne&rsquo;e iha modifikasaun iha espesifikasaun. Tamba, iha primeiro Pajero la konsege tanba kompanhia la tuir kriterias ne&rsquo;eb&eacute; iha,&rdquo; dehan Hugo, Tersa (03/10) iha uma fukun Parlamentu Nasional.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir Hugo katak prosesu hola kareta ba membru PN tarde, tanba iha mudansa iha parlamentu. Maske nune&rsquo;e, nia espera katak iha tempu besik kareta hirak ne&rsquo;e sei to&rsquo;o, atu nune&rsquo;e deputadus sira bele halao sira nia kna&rsquo;ar ho diak.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Prosesu mak tarde. Tamba mudansas iha parlamentu rasik ne&rsquo;e maka prosesu ne&rsquo;e tarde. Foin to&rsquo;o iha fim do Setembru ne&rsquo;e foin iha faze finalizasaun i tamba tenki halo order i kareta ne&rsquo;e ho numero ne&rsquo;eb&eacute; boot teb-tebes (60 carros). Maib&eacute; iha Novembru ou Dezembro kareta hirak ne&rsquo;e sei to&rsquo;o iha Dili&rdquo; hatutan Hugo.</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;Kona-ba opozisaun ne&rsquo;eb&eacute; iha II legislatura sira rasik lakohi atu uza kareta ne&rsquo;eb&eacute; hola husi governu, Hugo hateten bankada hotu iha Parlamentu Nasional hotu-hotu akompanha prosesu tanba ne&rsquo;e kareta hirak ne&rsquo;e deputade hotu sei uza hodi halao servisu. CJITL/Amandio</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hugo-deputado-65-sei-simu-kare-255785]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hugo-deputado-65-sei-simu-kare-255785]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Akara: Membro Governo Tenke Deklara Riku-Soin ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Direitor ONG Luta Hamutuk Mericio Akara hateten inisiativa Prezidente da Republika Taur Matan Ruak hodi deklara ninia riku soin ne&rsquo;e, hanesan ezemplu diak ba nasaun no diak ba governo no ezemplu diak ba entidade sira seluk. Tan ne&rsquo;e nia husu ba governo tenke halo tuir ezemplu PR ne&rsquo;eb&eacute; hatudu ona ezemplu positivu hodi deklara ninia riku soin.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Tuir konsiensia moral, komitmentu politika loloos karik membro governante sira iha boa vontade atu halo tuir. Atu hare ezemplu Prezidente da Republika ne&rsquo;e hanesan ezemplu positivu ne&rsquo;eb&eacute; sira tenke tuir ,&rdquo; dehan Mericio Tersa (02/10) iha nia kna&rsquo;ar fatin, Farol, Dili.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Tuir direitor ONG Luta Hamutuk ne&rsquo;e katak, membro governo ne&rsquo;eb&eacute; mak to&rsquo;o agora seidauk deklara sira nia riku soin ne&rsquo;e, hatudu dunia katak sira la iha boa vontade atu kombate korrupsaun. &nbsp;E sira la iha boa vontade atu promove transparansia no akuntabilidade.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Ida hanesan ne&rsquo;e bele sai obstaklu ida ba nasaun hodi promove boa governasaun. Tamba, hotu-hotu agora koalia kona-ba transparensia, akuntabilidade tenke iha. Maib&eacute;, membro do governo rasik la hatudu ninia boa vontade. Sira rasik mak sai hanesan fali obstaklu ba interese komum, intrese populasaun no interese nasaun hodi promove trasparensia no akuntabilidade ne&rsquo;e,&rdquo; hateten Mericio.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Nia m&oacute;s husu ba membro governo sira labele halo promesa falsu. Ne&rsquo;e, indika katak sira la hatudu kredibilidade politika ho diak no &nbsp;sira la serve atu sai figura publiku, liu-liu servisu iha governo ne&rsquo;eb&eacute; maka uza orsamentu estadu. CJITL/Domingos</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Direitor ONG Luta Hamutuk Mericio Akara hateten inisiativa Prezidente da Republika Taur Matan Ruak hodi deklara ninia riku soin ne&rsquo;e, hanesan ezemplu diak ba nasaun no diak ba governo no ezemplu diak ba entidade sira seluk. Tan ne&rsquo;e nia husu ba governo tenke halo tuir ezemplu PR ne&rsquo;eb&eacute; hatudu ona ezemplu positivu hodi deklara ninia riku soin.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Tuir konsiensia moral, komitmentu politika loloos karik membro governante sira iha boa vontade atu halo tuir. Atu hare ezemplu Prezidente da Republika ne&rsquo;e hanesan ezemplu positivu ne&rsquo;eb&eacute; sira tenke tuir ,&rdquo; dehan Mericio Quinta (04/10) iha nia kna&rsquo;ar fatin, Farol, Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir direitor ONG Luta Hamutuk ne&rsquo;e katak, membro governo ne&rsquo;eb&eacute; mak to&rsquo;o agora seidauk deklara sira nia riku soin ne&rsquo;e, hatudu dunia katak sira la iha boa vontade atu kombate korrupsaun. &nbsp;E sira la iha boa vontade atu promove transparansia no akuntabilidade.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ida hanesan ne&rsquo;e bele sai obstaklu ida ba nasaun hodi promove boa governasaun. Tamba, hotu-hotu agora koalia kona-ba transparensia, akuntabilidade tenke iha. Maib&eacute;, membro do governo rasik la hatudu ninia boa vontade. Sira rasik mak sai hanesan fali obstaklu ba interese komum, intrese populasaun no interese nasaun hodi promove trasparensia no akuntabilidade ne&rsquo;e,&rdquo; hateten Mericio.</p>
<p style="text-align: justify;">Nia m&oacute;s husu ba membro governo sira labele halo promesa falsu. Ne&rsquo;e, indika katak sira la hatudu kredibilidade politika ho diak no &nbsp;sira la serve atu sai figura publiku, liu-liu servisu iha governo ne&rsquo;eb&eacute; maka uza orsamentu estadu. CJITL/Domingos</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/akara-membro-governo-tenke-dek-255784]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/akara-membro-governo-tenke-dek-255784]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Governu Sei Fó Tempu ba Komunidade Okupa Akait ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">DILI: Sekretariu Estadu Terras i Propriedades (SETP), Jaime Xavier hateten governu sei f&oacute; tan tempu ba komunidade sira ne&rsquo;eb&eacute; to&rsquo;o agora sei okupa hela uma no rai estadu iha parte Akait.</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Kona-ba komunidade sira iha fatin refere, antes ne&rsquo;e ami haruka ona karta ida atu husik mamuk fatin komesa dia 5 Outubru ne&rsquo;e. Maib&eacute;, ami sei f&oacute; tan tempu ba sira. Tanba, ami sei prepara fatin atu nune&rsquo;e sira sai karik, sira bele ba hela iha ne&rsquo;eba,&rdquo; dehan Jaime ba CJITL iha ninia kna&rsquo;ar fatin, Kinta (04/10).</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">Governu, tuir Jaime, tenki prepara fatin balun tanba ema ne&rsquo;eb&eacute; hela iha area refere mesak estudantes hotu. Tanba ne&rsquo;e, parte husi komunidades sira hatama ona naran ba iha parte DNTP hodi identifika.&nbsp;</div>
<div id="_mcePaste" style="position: absolute; left: -10000px; top: 0px; width: 1px; height: 1px; overflow: hidden;">&ldquo;Ate agora, parte ne&rsquo;e seidauk identifika. Mais, sira f&oacute; lista ne&rsquo;e mai husi estudante UNTL, Eiros, UNDIL, UNPAZ, ISC, IOB no DIT. Sira ne&rsquo;eb&eacute; tau naran hamutuk 308 pesoas. Iha m&oacute;s joventude i kaben nain hamutuk nain 8. Ne&rsquo;eb&eacute; sira f&oacute; ho sira nian kartaun eleitoral. Iha balu seidauk tau naran,&rdquo; hatutan Jaime. CJITL/Benjamin</div>
<p>
<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretariu Estadu Terras no Propriedades (SETP), Jaime Xavier hateten governu sei f&oacute; tan tempu ba komunidade sira ne&rsquo;eb&eacute; to&rsquo;o agora sei okupa hela uma no rai estadu iha parte Akait.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Kona-ba komunidade sira iha fatin refere, antes ne&rsquo;e ami haruka ona karta ida atu husik mamuk fatin komesa dia 5 Outubru ne&rsquo;e. Maib&eacute;, ami sei f&oacute; tan tempu ba sira. Tanba, ami sei prepara fatin atu nune&rsquo;e sira sai karik, sira bele ba hela iha ne&rsquo;eba,&rdquo; dehan Jaime ba CJITL iha ninia kna&rsquo;ar fatin, Kinta (04/10).</p>
<p style="text-align: justify;">Governu, tuir Jaime, tenki prepara fatin balun tanba ema ne&rsquo;eb&eacute; hela iha area refere mesak estudantes hotu. Tanba ne&rsquo;e, parte husi komunidades sira hatama ona naran ba iha parte DNTP hodi identifika.&nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ate agora, parte ne&rsquo;e seidauk identifika. Mais, sira f&oacute; lista ne&rsquo;e mai husi estudante UNTL, Eiros, UNDIL, UNPAZ, ISC, IOB no DIT. Sira ne&rsquo;eb&eacute; tau naran hamutuk 308 pesoas. Iha m&oacute;s joventude i kaben nain hamutuk nain 8. Ne&rsquo;eb&eacute; sira f&oacute; ho sira nian kartaun eleitoral. Iha balu seidauk tau naran,&rdquo; hatutan Jaime. CJITL/Benjamin</p>
</p>
<p>&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/governu-sei-fo-tempu-ba-komuni-255783]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/governu-sei-fo-tempu-ba-komuni-255783]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ahi han fiu eletresidade iha Ermera]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Ermera, Durante loron rua iha semana kotuk, ahi eletrisidade ne'ebe fornese husi sentral eletrika hera ba Ermera tenki hakotu tamba fiu ne'ebe liga to'o distritu ne'e hetan estraga alias ahi han hafoin ema deskonhesidu sunu rai iha area Kukoa, Suco Railaco Kraik, Sub Distrito Railaco, Distrito Ermera.</p>
<p style="text-align: justify;">Akontesementu ne'ebe mosu iha Quinta feira semana kotuk ne'e (20/9) konsege estraga plantasaun, populasaun nia uma no mos fiu eletrisidade.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir fontes ida nebe lakohi temi naran hateten katak sira hakfodak wainhira hare ahi han rai nebe to iha sira nia bairo, sira koko atu hamate maibe ahi lakan bo'ot tebes akompanha ho anin hodi estraga fiu eletricidade nebe mai husi Hera.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha sorin seluk Mestre ida nebe nudar vitima husi asidente ne'e hafoin nia uma ahi han tiha hateten katak nia hakfodak wainhira fila husi Escola, nia Uma Ahin han tia ona, entaun sasan hotu la konsege salva tamba momentu ne ema laiha uma, nia husi ba governu atu tau matan ba dezastre ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Relasiona ho asuntu ne'e, Koordenador Jeral Uma Media Rejional Ermera, Jaime Soares fo nia hanoin ida katak Ema ho Natureza sempre presija malu, ema iha tamba natureza, natureza iha tamba ema, maibe iha Timor Leste, uniku oitoan, dalabarak mak ema ida rua nia hahalok&nbsp; estraga ema barak nia hakarak, tamba hare ba realidade rai bokuur nebe ita ema mak uza iha tempu udan, halo to&rsquo;os no utiliza natureza nia Bokur hodi kuda hahan sira, maibe to iha tempu bailoron ema barak mak la komprende no hakarak halo estragas aihoris sira, sunu rai, tesi ai ne'ebe&nbsp; ninia impaktu ba ema ba ema mak hanesan rai naksobu, bailoron naruk no be&rsquo;e menus.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Realidade ida ne&rsquo;e mak ohin loron akontese bebeik iha ita rain, maske governu kria meius oi-oin, atu proteje hahalok sira ne&rsquo;e, media halo publikasaun bebeik maibe konsiensia menus ba bebeik&rdquo; Jaime hateten.</p>
<p style="text-align: justify;">To informasaun ne hatun, kazu sunu rai ne'ebe konsege estraga komunidade nia uma 4 oras ne dadaun entrega ona ba Polisia Investigasaun Distrito Ermera atu halo prosesu investigasaun. (CJITL Ermera)&nbsp;</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ahi-han-fiu-eletresidade-iha-e-252088]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ahi-han-fiu-eletresidade-iha-e-252088]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mate ruin Palasio Governu Seidauk Halo Teste Laboratoriu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p>Dili, Komandante Servisu Investigasaun Kriminal-SIK, Calisto Gonzaga hateten mate ruin ne'ebe ke'e iha jardim palasio governu nia oin&nbsp; ne&rsquo;ebe besik ona&nbsp; atu rua seidauk hetan teste laboratoriu maske halot hela iha mortuario iha Dili.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Ami&nbsp; rekolha ona atus ida resin, oras ne'e aruma iha plastik rai hela iha mortuario maibe oras ne&rsquo;e dadaun sei tenta hela ba&nbsp; governu no prezidente para atu hare asunto ne&rsquo;e ho didiak&rdquo; dehan Gonzaga ba jornalista CJITL, Segunda(24/09) iha nia kn&rsquo;aar fatin Kaikoli.<br /><br />Gonzaga mos hateten atu identifika mate ruin hirak ne&rsquo;e presija forma ekipa internasional ida atu nune&rsquo;e bele halo estudu ho didiak atu nune&rsquo;e bele identifika lalais tanba mate ruin hirak ne&rsquo;e kleur ona hakoi iha area refere.<br /><br />&ldquo;Ita presija matenek nain sira husi arkeologia, antrapologia, deotologia husi DNA nasaun rua a tolu atu nune&rsquo;e bele koopera hamutuk hodi identifika restus mortais hirak ne&rsquo;ebe hakoi iha jardim ne'e. &rdquo; hatutan Gonzaga,<br /><br />Mate ruin sira ne'e komesa ke'e hetan, hafoin governu deside atu hadia no modifika jardim palasio governu nian iha fulan hirak liu ba. (CJITL/ Luisa /Abel/Alin)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mate-ruin-palasio-governu-seid-252051]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mate-ruin-palasio-governu-seid-252051]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Doutor Daniel: Klinika Bairopite Simu Pasiente HIV AIDS nain 3]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Manajer Klinika Bairopite, Doutor Daniel Murphy ba CJITL haktuir katak iha loron 4 liu ba, klinika ne'e simu pasiente nain 3 n'eebe mai halo tratamentu moras HIV/AIDS.</p>
<p style="text-align: justify;">Doutor Murphy hateten ida ne'e Segunda feira (24/09) ba&nbsp; CJITL iha Klinika Bairo-Pite, Besik Portu Dili.<br /><br />&ldquo;Iha semana kotuk ami hetan ema HIV/AIDS tolu ida mai husi kampu refuziados Kupan Timor Osidental no nain rua mai husi Tibar no agora dadauk halo hela tratamentu ba pasinte hirak ne&rsquo;e &rdquo; dehan Doutor ne'e.<br /><br />Nia mos hatutan katak durante fulan ida ne&rsquo;e nia laran la iha ema ida mak lakon nia vida ou mate hafoin hetan tratamentu iha fatin ne'e maske fulan tomak ne'e pasiente ne'ebe mai barak liu mak sofre moras tuberculozu (.CJITL/Domingos/Armando/Maria)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/doutor-daniel-klinika-bairopit-252050]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/doutor-daniel-klinika-bairopit-252050]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[CJITL Entrega Sertifikadu ba Estudante Estajiario]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Centro Jornalista Investigativo Timor-Leste (CJITL) ofrese sertifikadu ba estajiario Timor oan ida, Maria Evalina husi Fakuldade Komunikasaun Sosial, Universidade ida iha Bandung, Indonesia. Durante fulan ida resin, estudante ne'e hala&rsquo;o nia estajio iha area komunikasaun sosial iha CJITL. <br /><br />Sertifikadu ne&rsquo;eb&eacute; intrega direitamente husi Prezidente Assosia&ccedil;&atilde;o Jornalista Timor Lorosa&rsquo;e (AJTL), Tito de Jesus Filipe iha Kuarta feira ne&rsquo;e, asiste direitamente husi Direitor Interino CJITL Filomeno de Brito Carvalho, Eis Direitor CJITL, Julio Gil da Silva Guterres, Chefe Redasaun, Alex Assis no jornalista CJITL.<br /><br />Direitor Interino Filomeno de Brito Carvalho hateten antes ne&rsquo;e estudantes universitariu nain 6 mai halo estajio iha CJITL. Nain 5 husi UNPAZ no m&oacute;s Maria Evalina hodi mai halo ninia estajio iha fulan ida resin.<br /><br />&ldquo;CJITL rasik iha esperansa katak sei f&oacute; biban tan ba sira ne&rsquo;eb&eacute; hakarak aproveita oportunidade, hodi estajio iha CJITL atu apoio diak liu-tan, sira nia estudo liliu iha area komunikasaun sosial,&rdquo; dehan Filomeno. <br /><br />Entretantu, Maria Evalina hateten, nia agradese tebes ba instituisaun CJITL tanba f&oacute; oportunidade ba nia atu halao ninia estajio durante ne'e.<br /><br />&ldquo;Hau agradese tebes ba CJITL ne&rsquo;eb&eacute; bele simu hau hodi mai hala&rsquo;o hau nia estajiu iha ne&rsquo;e durante fulan rua nia laran,&rdquo; dehan Eva. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/cjitl-entrega-sertifikadu-ba-e-251339]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/cjitl-entrega-sertifikadu-ba-e-251339]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Produto estranjeiru “oho” produto lokal]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Vendedores ai fuan no produtu lokal seluk iha Lecidere, Dili halerik hodi haktuir ba jornalista sira nia laran susar konaba rendementu loron loron ne'ebe menus ba bebeik hafoin kompania estranjeiru sira kontinua halo importasaun ba produto aifuan&nbsp; no modo husi estranjeiru mai Timor Leste hodi oho rendementu povu nian.<br /><br />Domingas Gomes hanesan vendedora iha Lecidere hateten konsumidor barak liu sosa ai fuan produtu estrangeiru duke produtu lokal maske sira fa'an besik hela iha supermerkado sira nia oin iha dalan ibun.<br /><br />&ldquo;Iha ita nia klaran ne'e pamfletu oin oin hateten povu kuda governo sosa maibe ohin loron povu kuda governo la sosa dala ruma aifuan ne'e latan to&rsquo;o dodok membru governu sira fihir deit mak aifuan iha supermerkado nian.<br /><br />&lsquo;&rsquo;Ita Timor iha ona produsaun rasik hanesan modo, aifuan,no mos produtu seluk maibe ema estrangeiru koatinua hatama produtu ne&rsquo;ebe ita iha ona hodi hamate ita nia produtu rasik, pior liu ita nia governu la fo importansia ba produto lokal nia folin&rsquo;&rsquo;dehan nia. (Angelia de Jesus /Francisco dos Reis/ Alin soares/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/produto-estranjeiru-oho-produt-251338]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/produto-estranjeiru-oho-produt-251338]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[CEPAD Hari UMA BA DAME iha Ermera]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Ermera Organizasaun naun governamental ba paz no Dame ho naran CEPAD ne'ebe hamrik atu fasilita no halao dialogu dalan ba Dame, ba konflitus sira nebe durante ne akontese iha Timor Leste realiza apoiu komunitaria liu husi hare uma ba dame iha Distritu Ermera.</p>
<p style="text-align: justify;">Sexta feira lalais ne&rsquo;e (21/09) CEPAD hamutuk ho Steering committee Distrito Ermera lansa primera Pedra (Tau fatuk ain) hadi hari uma ba Dame iha Distrito refere.</p>
<p style="text-align: justify;">Presidente Steering committee Distrito Ermera, Marcelino Maya  hateten katak uma ba dame ne'e hari ho objetivu atu halo negosiasaun ho autoridade lokal sira ba hametin dame iha distritu ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Ernesto Fernandes Alias &ldquo;DUDU&rdquo; nudar Konselhero ba Steering committee Distrito Ermera hateten katak nudar Ermera oan nia sente kontente no fo agradece ba Organisasaun CEPAD ne'ebe bele iha hanoin atu hari uma ba dame iha Ermera.</p>
<p style="text-align: justify;">Joao Boavida nudar Diretur Executive CEPAD hateten katak iha mos dalan seluk atu rezolve kestaun justica nian ne'ebe la presiza tenki liu husi tribunal tamba ne'e mak CEPAD realiza hari uma dame iha Ermera.</p>
<p style="text-align: justify;">Boavida hateten katak, apoiu nebe CEPAD fo ho total orsamentu $15.000, maibe sei foti ho etapa tolu, nebe kada etapa sei gasta $5000.</p>
<p style="text-align: justify;">Carlos Salsinha nudar Manajer Sentru Juventude nebe mos oferese rai  gratuita hodi hari uma ne'e hateten katak sira pronto fo apoiu ba inisiativu ne&rsquo;e no iha dever moral atu tau matan ba konstrusaun ne&rsquo;e to remata.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir relatorio CEPAD katak Uma ba Dame seluk mos estabelese ona iha Distrito Maliana, Aileu, Baucau, Ainaro, inklui Ermera nebe foin hahu no CEPAD mos sei iha planu atu hari iha distrito seluk (Jaime Soares/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/cepad-hari-uma-ba-dame-iha-erm-251337]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/cepad-hari-uma-ba-dame-iha-erm-251337]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunidade Olanda ho CJITL sei hadi'a monumentu ba Sander Thoenes]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha selebrasaun aniversariu ba dala 13 husi Sander Robert Thoenes nia mate ne'ebe realiza husi jornalista CJITL iha monumentu ki'ik&nbsp; iha Becora, hetan mos reasaun positivu husi komunidade Olanda atu hadi'a hikas monumentu ida diak liu ba jornalista Olanda ne'ebe mate iha tinan 1999 ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Sander Thoenes, mate iha loron 21 Setembru 1999 iha Igreja Becora nia oin, hafoin hetan tiru husi militar Indonezia, Bataylon 745 nain rua bainhira halo hela kobertura konaba aktus milisias n'eebe sunu populasaun nia uma iha momentu ne'eba.</p>
<p style="text-align: justify;">Filomeno De Brito Carvalho, Direitor Interino CJITL hateten kari aifunan ba rate sander ne&rsquo;e ho nia objektivo hodi hanoin hikas fali nia mate iha tinan 13 liu ba tanba CJITL hal'ao tiha ona ida ne'e&nbsp; tinan-tinan.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Ita la para iha ne&rsquo;e deit maibe ida ne&rsquo;e sei sai hanesan programa anual CJITL nian tamba Sander mak inspirador ba CJITL, maske nia mate maibe nia espiritu atu buka lialos sempre moris nafatin iha jornalista Timor oan nia fuan &rdquo;dehan Filomeno Sexta(21/09).</p>
<p style="text-align: justify;">Iha fatin nebe hanesan, Leonia Venroidj, chefe komunidade Olanda iha Timor Leste senti orgulho tebes tanba jorrnalista sira bele komemora sanders nia mate no hateten katak iha ona komitmentu entre Embaxada Olanda iha Jakarta ho CJITL atu hadia hikas monumentu Sander ne'ebe diak liu.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;hau senti orgulho tebes tanba ne&rsquo;e ami promete katak ami sei kordena ba malu hodi halo nia monumentu iha ne&rsquo;e atu nune&rsquo;e tinan-tinan bele selebra hamutuk nia mate ne&rsquo;e&rdquo;dehan Leonie.(CJITL/Amandio/Armando)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-olanda-ho-cjitl-sei-251336]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-olanda-ho-cjitl-sei-251336]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alves: Atu hetan dolar 25 iha loron ida, presiza pasiensia]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Vendedor roda tolu ou tiga roda, ho naran Marcos Alves ne'ebe loron loron hatutan vida moris ho fa'an sasan iha trotoar leten haktuir katak se nia hakarak hetan pelo menus dolar 25 loron ida, nia tenki pasiensia iha loron no udan laran.<br /><br />&ldquo;Se hau pasiensia to&rsquo;o loron kraik bele hetan netik buat ruma hanesan osan funan ruma hodi bele sustenta familia uma laran no mos bele suporta oan sira ba eskola&rdquo; Marcos haktuir bainhira CJITL husu nia hanoin iha estrada ninin ida iha Dili.<br /><br />&ldquo;Hau nia moris maka lor-loron fa&rsquo;an sasan ho tiga roda, hau tenki halao moris hanesan ne&rsquo;e tanba atu sustenta uma laran no haruka oan sira ba eskola maske loron manas ou udan maibe hau tenki hein atu nune&rsquo;e to&rsquo;o loraik bele hetan netik osan oitoan ba mori lor-loron nian&rdquo;dehan Marcos.<br /><br />Mane ne'ebe ho oan nain 3 ne&rsquo;e mos hatutan katak kada loron sira hetan deit rendimentus dolar 25 konforme tempo tanba ne&rsquo;e nia husu ba governu atu bele kria fatin nebe diak atu nune&rsquo;e sira bele halao sira nia moris lor-loron nian ho diak.<br /><br />&ldquo;Hau hakarak husu deit ba governu se&nbsp; bele karik halo netik fatin ruma mai ami liu-liu ami nebe moris ho roda tolu atu nune&rsquo;e ami bele halao ami nia negosio lor-loron nia ho diak&rdquo;dehan Marcos.</p>
<p style="text-align: justify;">Antes ne'e iha tinan kotuk, governu bandu ona vendedo roda tolu atu labele fa'an sasan iha trotoar leten, maibe tuir observasaun CJITL numero ne'e aumenta ba bebeik liu liu iha area kolmera no palasio prezidente nia oin. (CJITL/Angelia)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/alves-atu-hetan-dolar-25-iha-l-251329]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/alves-atu-hetan-dolar-25-iha-l-251329]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alves: Atu hetan dolar 25 iha loron ida, presiza pasiensia]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Vendedor roda tolu ou tiga roda, ho naran Marcos Alves ne'ebe loron loron hatutan vida moris ho fa'an sasan iha trotoar leten haktuir katak se nia hakarak hetan pelo menus dolar 25 loron ida, nia tenki pasiensia iha loron no udan laran.<br /><br />&ldquo;Se hau pasiensia to&rsquo;o loron kraik bele hetan netik buat ruma hanesan osan funan ruma hodi bele sustenta familia uma laran no mos bele suporta oan sira ba eskola&rdquo; Marcos haktuir bainhira CJITL husu nia hanoin iha estrada ninin ida iha Dili.<br /><br />&ldquo;Hau nia moris maka lor-loron fa&rsquo;an sasan ho tiga roda, hau tenki halao moris hanesan ne&rsquo;e tanba atu sustenta uma laran no haruka oan sira ba eskola maske loron manas ou udan maibe hau tenki hein atu nune&rsquo;e to&rsquo;o loraik bele hetan netik osan oitoan ba mori lor-loron nian&rdquo;dehan Marcos.<br /><br />Mane ne'ebe ho oan nain 3 ne&rsquo;e mos hatutan katak kada loron sira hetan deit rendimentus dolar 25 konforme tempo tanba ne&rsquo;e nia husu ba governu atu bele kria fatin nebe diak atu nune&rsquo;e sira bele halao sira nia moris lor-loron nian ho diak.<br /><br />&ldquo;Hau hakarak husu deit ba governu se&nbsp; bele karik halo netik fatin ruma mai ami liu-liu ami nebe moris ho roda tolu atu nune&rsquo;e ami bele halao ami nia negosio lor-loron nia ho diak&rdquo;dehan Marcos.(CJITL/Angelia)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/alves-atu-hetan-dolar-25-iha-l-251330]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/alves-atu-hetan-dolar-25-iha-l-251330]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Kompania ne'ebe la selu salariu minimu ba trabalhador sei hetan black list]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Direitor Nasional Inspeksaun do Trabalho iha Secretariu Estado Politika Formasaun Profesional no Emprego, Aniceto Leto Soro hateten, governu hahu dadaun ona halo Inspeksaun do Trabalho loron-loron hodi hare kompanha ne'ebe la selu trabalhador tuir lei haruka sei hetan multa no lista metan ou black list husi governu.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir nia katak kompanha sira ne&rsquo;e tenke selu trabalhador tuir lei nebe haruka ona hahu husi 22 junho 2012 ho salariu minimu dollar $.115, sekuandu kompanha sira ne&rsquo;e la selu trabalhador tuir lei nebe haruka sira sei fo sansaun ba kompanha ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Kompanha sira ne&rsquo;ebe la selu trabalhador tuir lei nebe haruka sira sei selu multa depois selu tan trabalhador nia dividas nebe mak seidauk selu hahu iha fulan junho ne&rsquo;e tenke selu hotu &rdquo;dehan Aniceto foin lalais ne'e iha Sal&atilde;o Delta Nova Comoro.</p>
<p style="text-align: justify;">Direktur ne&rsquo;e mos hatutan sira identifika ona kompanha sanulu (10) mak seidauk selu trabalhador sira tuir lei nebe haruka, maibe kompanha sira ne&rsquo;e mos promete ona katak iha tempu badak nia laran sira sei selu hotu salariu trabalhador sira nebe mak seidauk simu.CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kompania-neebe-la-selu-salariu-251328]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/kompania-neebe-la-selu-salariu-251328]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Lideransa Media iha Azia Pasifiku Apela Salariu Minimu ba Jornalista inklui TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Kuala Lumpur, Liu husi enkontro rejional afiliadus IFJ nian (International Federation of Journalist) hamutuk asosisaun no uniaun media 38 ne'ebe hasoru malu iha Kuala Lumpur, Malaysia durante loron 3 foti rezolusaun ida hamutuk hodi apela ba kompania media iha rejian azia pasifiku tomak inklui Timor Leste atu aplika salariu minimu ba jornalista no servisu na'in media sira.<br /><br />Liu husi enkontro Rejional ne'ebe partisipa mos husi Julio Gil da Silva Guterres, Sekretariu Jeral AJTL(Asosisaun Jornalista Timor Lorosa'e) ne'e aprova mos steimentu seluk hanesan garante moris diak ba jornalista, garante siguransa no impunidade, establese empreza publiku n'eebe independente no hametin relasaun diak entre uniaon no asosiasaun media iha rejiaun aziatiku.<br /><br />Enkontro ne'ebe fasilita no organiza husi Uniaon Nasional Jornalista Malaysia no hetan apoiu husi IFJ ne'e partisipa husi lideransa media hamutuk nain 70 resin.<br /><br />Partisipantes sira mai husi nasaun hanesan: Indonesia, Taiwan, Myanmar, Kambodia, Sri Lanka, Hong kong, India, Pakistaun, Maldives, Australia, Filipina, nepal, Korea do Sul, Thailandia, Malaysia, Timor Leste no Vietnam. (CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lideransa-media-iha-azia-pasif-250960]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lideransa-media-iha-azia-pasif-250960]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Durante 2012, Polisia seidauk rejista trafiku droga iha Timor Leste ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Komandante Servisu Investigasaun kriminal &ndash; Polisia Nasional Timor Lorosa'e (PNTL), Calistro Gonzaga hateten durante fulan sia nia laran&nbsp; iha tinan ne'e SIK seidauk rejista kazu sobre trafiko droga no movimentu droga nian iha rai laran.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Maske to&rsquo;o oras ne&rsquo;e dadaun ami seidauk rejista kazu konaba drogas ka buat seluk maibe ami kontinua buka oinsa atu nune&rsquo;e bele detekta , mas agora ita mantein nafatin tamba ne&rsquo;e ita nia obrigatoriu, oinsa maka ita bele prevene nomos vizilansia nafatin atu bele detekta movimentus de drogas sira ne&rsquo;e iha ita nia rai laran&rdquo;dehan Gonzaga iha nia kna&rsquo;ar fatin kaikoli Dili ba CJITL.<br />Gonzaga mos husu ba komunidades inklui sosiedade sivil atu koopera hamutuk ho polisia atu nune&rsquo;e bele hola medidas ba ema sira nebe komsumo aimoruk drogas iha Timor Leste.<br /><br />&ldquo;Ami husu para komunidades ka sosiedade sivil sira kuandu hetan ema balun maka konsumo aimoruk a&rsquo;at ka droga diak liu informa lalais ba iha polisia atu nune&rsquo;e bele hola nedida,atu ema sira ne&rsquo;e ita fo sensaun tamba ne&rsquo;e maka ita sempre indika fatin sira nebe&rsquo;e maka risku, fatin sira ne&rsquo;e iha Dili laran barak, iha fatin Diskotika, fatin praias sira ne&rsquo;e, nebe ita sempre vizilansia hela para atu bele halo elaborasaun ho sistema sira ne&rsquo;e&rdquo;hatutan Gonzaga(CJITL/Benjamin-Pascoal)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/durante-2012-polisia-seidauk-r-250311]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/durante-2012-polisia-seidauk-r-250311]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Hornai Ejiji nafatin Membru V governu tenki deklara rikusoin ba publiku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Conselhu Nasional Juventude Timor Leste-CNJTL, Leovizildo Hornai husu ba V governu atu deklara sira nia riku soin ba publiku atu nune&rsquo;e povu sira mos akompanha no rona direitamente sira nia rikusoin.<br /><br />&ldquo;Hau hakarak laos atu halo modelo hanesan Presidenti da Republica ne'ebe mak hato'o nia riku soin, nnune;e membru governu sira mos labele sulan dokumento iha gabeta tribunal&rdquo;dehan Hornai ba jornalista CJITL, Kinta(20/09) iha nia kna&rsquo;ar fatin farol Dili.<br /><br />Tuir hornai katak tenki deklara ba publiku atu nune&rsquo;e povu sira bele akompanha sira nia rikusoin tanba ho dalan ne&rsquo;e maka bele kombate korupsaun iha nasaun ida ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Labele ba entrega nonok deit ba iha tribunal rekursu ne'ebe depois povu sira la hatene rikusoin saida maka sira iha, diak liu deklara ba publiku atu nune&rsquo;e pubiku mos bele akompanha sira nia rikusoin&rdquo; hatutan Hornai .(CJITL/Deonisia -Raul -Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hornai-ejiji-nafatin-membru-v--250310]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hornai-ejiji-nafatin-membru-v--250310]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEPFOPE Organiza Seminario Internasional iha Dili]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Durante loron rua iha semana ne'e (20 &ndash; 21 Setembru) Sekretario Estadu Politika Formasaun Profisional no Empregu-SEPFOPE organiza seminario internasional iha salaun delta nova Dili ho objektivo hodi kari matenek ba timor oan atu partisipa diak liu iha dezenvolvimentu globalizasaun.<br /><br />Diretor Nasional ba Formasaun Profesional iha SEPFOPE hateten seminario refere hanesan ejijensia ne'ebe importante tebes hodi suporta rekursu humanu hodi kompete iha dezenvolvimentu globalizasaun ne'ebe oras ne'ebe afeita mundo tomak.<br /><br />&ldquo;Ne'e hanesan faze ida atu prepara planu oinsa atu kapasita joven iha futuro oin mai ,nune&rsquo;e mos planu estrat&eacute;gia ba futuro mai maka hanesan interese osan ba formasaun, presiza identifika sasan hanesan ekipamentus,tipu kapasitasaun ba joventude, modelu monotorizasaun no seluk tan&rdquo;dehan Albano Kinta (20/09) iha Delta Nova. <br /><br />Partisipa iha seminario ne&rsquo;e instituisaun governo no mos pribado (Cjitl/Abel Martins/Anjelia/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sepfope-organiza-seminario-int-250309]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sepfope-organiza-seminario-int-250309]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ohin, CJITL vizita Sander Thoenes nia Monumentu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sexta feira ohin (21/9) Centro Jornalista Investigativo Timor Leste-CJITL sei vizita monumentu Jornalista Holanda, Sander Robert Thoenes iha area Igreja Becora nia oin hodi komemora loron mate ba dala 13 iha Timor Leste.<br /><br />Jornalista Sander Thoenes mate iha loron 21 fulan Setembru iha tinan 1999 ne'ebe oho husi militare indoneziaa nain husi batailon 745 iha area igreja becora nia oin hafoin ONU fo sai rezultado referemdum nian tinan 13 liu ba.<br />&nbsp;<br />Tuir Direitor Interino CJITL, Filomeno de Brito Carvalho katak objektivu husi komemora loron ida ne&rsquo;e tanba durante ne&rsquo;e jornalista refere fo mos sira nia kontribuiasaun maka&rsquo;as iha Timor Leste liu rekolha ou buka notisia hodi fo sai ba iha mundo internasional no brani halo risku an no mate iha nasaun ne'e.<br /><br />&ldquo;Ita presiza valoriza dedikasaun no kontribuisaun sira hanesan ne'e, tamba bele enkoraja no motiva ita nafatin atu berani atu halo servisu jornalismu ho diak liu tan tuir prinsipiu ne'ebe iha&rdquo; Filomeno hateten.<br /><br /><br />Tuir ajenda, iha tuku 09.30 dader ne'e, CJITL sei kari aifunan iha rate matebian Sander Robert nia monumentu ne'ebe sei hola parte mos husi reprezentante husi komunidade Holanda iha Timor Leste. (Amandio/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ohin-cjitl-vizita-sander-thoen-250308]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ohin-cjitl-vizita-sander-thoen-250308]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Timor Leste Redus Ona Alfabetizasaun to'o 86.5%]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Direitor Nasional de Ensino Recorente, Filomeno Lourdes dos Reis Belo haktuir ba jornalista CJITL katak alfabetizasaun iha Timor leste husi&nbsp; tinan 2000 to&rsquo;o agora hamutuk nain 193.046 mak partisipa ona iha estudo non formal ministeriu edukasuan nian no numero ne'e ekivalent ho&nbsp; porsentu 86.5&nbsp; (%).<br /><br />&ldquo;Ita nia partisipante ne&rsquo;e to&rsquo;o agora ita hetan 193.046 pessoas, Signifika ita atinzi ona 86,5 %&nbsp; no distritu barak mak deklara ona katak livre husi analfabetizasaun inklui Dili iha semana hirak tuir mai&rdquo; Filomeno hateten Tersa feira (18/09) ne'e iha nia kna&rsquo;ar fatin,Villa Verde, Dili.<br /><br />Nia mos hatutan distritu balun konsege deklara ona livre husi analfabetizasaun no distriru balun maka seidauk deklara, tuir nia katak disritu balun nebe seidauk deklara an ne&rsquo;e, sira prontu ona atu deklara hein deit desizaun husi Prezidente da Republika (PR) no Primero ministro (PM).<br /><br />&ldquo;Hahu kedas primeiro projectu pilotu ne&rsquo;ebe ita hala&rsquo;o iha sub-Distritu Atauro iha dia 22 de dezembro 2009 ita halo deklarasaun livre no alfabetismu iha sub-distritu Atauro ho total ema 2005&nbsp; hahu ne&rsquo;eba kedas distritu hotu-hotu dehan katak se atauro konsege deklara nia an ita rai bo&rsquo;ot mos tenta atu bele livre hanesan sira, depois ne&rsquo;e akontese iha Oecusse, Manatuto,Manufahi, Lautem akontese mos iha Aileu, Covalima agora daudaun Baucau, Ermera, Liquica no Bobonaro prontu hotu ona hein deit disizaun husi ita nia Presidente actual Taur Matan Ruak no mos Primeiro Ministro Xanana Gusm&atilde;o&rdquo; hatutan nia.<br /><br />Nia mos garante katak 2030 ema hotu-hotu bele asesu iha edukasaun.CJTL/Domingos/Armando/Maria</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-leste-redus-ona-alfabeti-249563]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/timor-leste-redus-ona-alfabeti-249563]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mercado Ikan La Funsiona, vendedor fa’an iha dalan ninin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Maske Governu Timor Leste hari tiha ona merkado fa'an ikan iha area Bidau, Santa &ndash; Ana, Dili, maibe tuir observasaun CJITL vendedores iha kapital ne'e kontinua fa'an ikan iha dalan ninin area lecidere, bidau no mos tasi ibun farol no pantai kelapa.<br /><br />Tuir vendedor ikan, Amario da Silva ne'ebe faan iha estrada ninin parte bidau nian hateten sira fa&rsquo;an iha estrada ninin tanba fatin ne'ebe governu hari la tuir sira nia hakarak no menus konsumedor.<br /><br />&nbsp;&ldquo;Ami fa&rsquo;an deit iha estrada ninin ne&rsquo;e tanba iha ne&rsquo;e ema sira bele hola ami nia ikan,merkadu atu fa&rsquo;an ne&rsquo;e iha maibe la dun atrai kompradores sira tanba ne&rsquo;e ami fa&rsquo;an deit iha ne&rsquo;e&rdquo;dehan amario Tersa(17/09).<br /><br />Iha fatin ne'ebe vendedor Vicente Da Concei&ccedil;&atilde;o hateten nia parte senti triste ho kondisaun merkadu nebe governu anterior halo tanba ne&rsquo;e nia husu ba governu foun atu kria merkadu ne'ebe kondisaun diak liu.<br /><br />&ldquo;Ami husu ba governu atu halo merkadu ne&rsquo;e laos halo iha fatin ne'ebe sai husi sidade laran maibe halo iha fatin nebe maka ita senti katak fatin ne&rsquo;e bele serve duni atu ami halao negosio, tanba ikan ne&rsquo;e laos ami buka rasik maibe ami hola tutan fali&rdquo;dehan Vicente.( Deonisia ximenes/ Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/mercado-ikan-la-funsiona-vende-249562]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/mercado-ikan-la-funsiona-vende-249562]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Primeira Dama Vizita Eskola Primaria Deleço, Distritu Ermera]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:49 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Iha Qinta-feira, 3 Setembru 2012 ne'e Primeira Dama RDTL, Isabel Ferreira, hala&rsquo;o vizita traballu loron ida ba Suku Dele&ccedil;o, Sub Distritu Railaco Distritu Ermera, hodi haree&nbsp; besik kondisaun eskola Primaria Dele&ccedil;o, hodi hatan ba konvite hosi diretur Eskola refere.<br /><br />Iha nia intervensaun&nbsp; ba estudantes no komunidade Dele&ccedil;o, Dra.Isabel Ferreira hateten hanesan Primeira Dama&nbsp; nia sei buka hodi ba vizita eskola hotu-hotu hahuu hosi Pre-primaria to&rsquo;o sekundaria hodi haree besik defikuldades no neseidades kada eskola nune&rsquo;e fo hanoin ba&nbsp; governu atu&nbsp; bele atinji kualidade ensinu tuir planu MDG.<br /><br />Primeira Dama hatutan&rdquo; Edukasaun importante duni no sai hanesan xave ba dezenvolvimentu pa&iacute;s ida nian tamba ne&rsquo;e husu ba imi estudantes sira aproveita hodi estuda no aprende&rdquo;.<br /><br />Iha oportunidade ne&rsquo;eba m&oacute;s Primeira Dama apela ba&nbsp; inan aman, emprezarius sira atu&nbsp; bele kolabora ho estadu hodi mobiliza solidaridade&nbsp; ba seitor edukasaun, hanesan fo suporta orsamentu no material tuir kbi&rsquo;it ne&rsquo;ebe iha hodi bele tulun hadi&rsquo;a&nbsp; eskola sira ne&rsquo;ebe ho kondisaun&nbsp; at. Tuir Primeira Dama ho aktus ida ne&rsquo;e mak bele atinji kulidade ensinu no infrastretura eskola.<br /><br />&ldquo;Ha&rsquo;u sei hamutuk ho imi ita ba tuku ema riku nia odamatan no fuan hodi fo tulun material ka osan dolar&nbsp; $1.00 ba eskola&nbsp; iha Dele&ccedil;o no mos iha fatin seluk. Ita labele hein de&rsquo;it governu&nbsp; mak halo maibe persiza mos kontribuisaun hosi inan aman, ita nia emprezarius sira no sosiadade sivil sira,&rdquo; apela Primeira Dama.<br /><br />Eskola Primaria Dele&ccedil;o&nbsp; nia obra ho sala hat&nbsp; ne&rsquo;e hetan apoiu&nbsp;&nbsp; Komunidade&nbsp; Edmund Rice&nbsp; hosi Asutralia&nbsp; iha tinan 2006. Eskola refere&nbsp; ho total estudantes 100 resin, profesores voluntariu nai&rsquo;n 4 no permanente nai&rsquo;n 1. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/primeira-dama-vizita-eskola-pr-247127]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/primeira-dama-vizita-eskola-pr-247127]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Universidade Dili kontinua la hetan akreditasaun husi governu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Akreditasaun ba Universidade Dili (UNDIL) kontinua hasoru obstaklu tamba seidauk hetan Akreditasaun ho governo liu husi ministeriu edukasaun.<br /><br />Ba Jornalista CJITL, kuinta feira 13/9 iha Kampus UNDIL Dili Mascareinhas, Reitor UNDIL, Antonio Cardoso hateten katak maske UNDIL priense hotu ona kriteria akreditasaun&nbsp; maibe to&rsquo;o oras nee hasoru obtaklu bo&rsquo;ot ida mak seidauk hetan akreditasaun hosi governo.<br /><br />Cardoso ne'ebe mos hanesan Eis Deputado husi Bancada Fretilin ne'e hatutan tan katak atu garantia buat hirak nee hotu mak UNDIL haruka ona ninia dosentes ba kontinua eskola no hasai Maestrado iha Universidade&nbsp; iha Indonezia no nasaun sira seluk para bele priense kriteria govrnu nian.<br /><br />UNDIL oras nee ninia Dosente hamuruk 45 pessoas no priense ona kriteria 8 nebe Ministerio Educasaun aprezenta.<br /><br />Reitor Universidade Dili (UNDIL) ne'ebe durante eleisaun parlamentar ne'e lidera Fretilin Rezistensia hodi fo apoiu ba kampanye partidu CNRT ne'e hateten katak bainhira UNDIL akreditadu sei hahu Koperasaun ho universidade&nbsp; nasaun seluk hanesan Brazil, Malasya, Portugal&nbsp; no Australia. CJITL/Alin Soares</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/universidade-dili-kontinua-la--247126]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/universidade-dili-kontinua-la--247126]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fretilin nia kritika hasoru governu durante aprezentasaun programa ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Durante aprezentasaun planu V governu konstitusional iha Parlamentu Nasional &ndash; PN, semana ne'e hetan kritika oin oin husi bankada opozisaun Fretilin iha uma fukun.<br /><br />Deputadu Fretilin Estanislau Da Silva hateten programas ne'ebe aprezenta mesak diak maibe sei difikulta ba jerasaun foun tamba gasta osan haluha tiha jerasaun ne'ebe atu mai.<br /><br />Nune&rsquo;e mos deputada Josefa Perreira husi bankada ne'ebe hanesan kestiona maka&rsquo;s ho programas V governu nian tanba la defini klaru periodu implementasaun programa hahu bainhira no sei remata iha tempu hira nia larna.<br /><br />Deputado Aurelia Freitas hateten mos katak governu tenki fo prioridade ba hadia merkado iha Timor laran duke halo planu oin oin maibe la tuir povu nia nesesidade baziku.<br /><br />Tuir observasaun CJITL, maske hetan kritikas oin oin husi opozisaun maibe membru governu husi ministeriu ida idak iha korajen nafatin responde ba deputadus sira nia preokupasaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante aprezentasaun programa, V governu hakarak fo prioridades ba saude no edukasaun ba povu. (CJITL/Amandio no Domingos)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilin-nia-kritika-hasoru-go-247124]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilin-nia-kritika-hasoru-go-247124]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fretilin nia kritika hasoru governu durante aprezentasaun programa ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Durante aprezentasaun planu V governu konstitusional iha Parlamentu Nasional &ndash; PN, semana ne'e hetan kritika oin oin husi bankada opozisaun Fretilin iha uma fukun.<br /><br />Deputadu Fretilin Estanislau Da Silva hateten programas ne'ebe aprezenta mesak diak maibe sei difikulta ba jerasaun foun tamba gasta osan haluha tiha jerasaun ne'ebe atu mai.<br /><br />Nune&rsquo;e mos deputada Josefa Perreira husi bankada ne'ebe hanesan kestiona maka&rsquo;s ho programas V governu nian tanba la defini klaru periodu implementasaun programa hahu bainhira no sei remata iha tempu hira nia larna.<br /><br />Deputado Aurelia Freitas hateten mos katak governu tenki fo prioridade ba hadia merkado iha Timor laran duke halo planu oin oin maibe la tuir povu nia nesesidade baziku.<br /><br />Tuir observasaun CJITL, maske hetan kritikas oin oin husi opozisaun maibe membru governu husi ministeriu ida idak iha korajen nafatin responde ba deputadus sira nia preokupasaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante aprezentasaun programa, V governu hakarak fo prioridades ba saude no edukasaun ba povu. (CJITL/Amandio no Domingos)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilin-nia-kritika-hasoru-go-247125]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilin-nia-kritika-hasoru-go-247125]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunidade husu Governu labele promete demais]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Komunidades inklui estudantes universitario ne'ebe hela iha kapital Dili sente pesimista ho planu nebe V governu konstitusional aprezenta ba iha parlamentu nasional semana ne'e, tamba durante ne'e governu promete mak barak maibe realizasaun ladun iha.<br /><br />Tuir Cancio Freitas nebe hela iha Bidau Dili hateten katak tinan sanulu ikus hatudu esperensia katak promesa mak barak deit.<br /><br />&ldquo;Planu sirsa ne&rsquo;e diak hotu maibe ami tauk hanesan tinan sanulu liu ba ne&rsquo;e tanba governu aprezenta planus barak maibe ikus mai la realiza to&rsquo;o tempu kampanha ona komesa hakilar tun sae&rdquo;dehan cancio ba CJITL, Kuarta (13/09)iha palasio governu nia oin.<br /><br />Nune&rsquo;e mos iha fatin seluk mos estudantes husi Universidade Nasional Timor Lorosa'e, Guido Joaquim hateten planu diak maibe tenki implementa ho seriu no transparante.<br /><br />&ldquo;Hau hare iha televizaun planu ne'ebe governu fo sai ne&rsquo;e responde duni nesesidade povu nian maibe principal maka tenki realiza atu nune&rsquo;e ita nia povu mos sente&rdquo;dehan Guido.<br /><br />Semana ne'e governu hamutuk ho membru parlamentu nasional halo diskusaun no aprovasaun ba planu governu ne'ebe sei implementa durante mandatu tinan lima ukun. (CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-husu-governu-labele-247123]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-husu-governu-labele-247123]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Caritas Diocese Dili Comemora Aniversario ba  Dala 36]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Caritas Diocese Dili, Quarta feira ne'e&nbsp; (12 /9) comemora aniversairu ba dala 36 hodi relembra hikas istoria Diocese Timor Leste nian.<br /><br />Directur Caritas Diocese Dili, Padre Adriano Ola Duli hateten Caritas uluk hahu ho naran Delegatus Social nee iha tinan 1976 nudar organizasaun uma kreda nian no hari ho objektivu hodi hatan ba situasisaun krizi no funu ne'ebe mosu iha tinan 1975 nian.</p>
<p style="text-align: justify;">Pe. Adriano hatutan tan katak hahu iha tinan 1996 Delegatus Social muda nia&nbsp; naran ba Caritas Nasional nebe ho naran Caritas East Timor no sai nudar menbro caritas internasional &nbsp;ida nebe fo oportunidade atu involve iha familia Caritas Mundial nian.<br /><br />Iha tinan 2000 Caritas East Timor fahe ba rua hodi hatan ba necisidade Diocese nian, ida nee mak Diocese Dili ho Amo Bispo Dom Carlos Ximenes Belo SDB Diocese Baucau ho Dom basilio Do Nascimento. <br /><br />Durante selebrasaun ne'ebe halao iha Cede Caritas iha Catedral Dili ne'e hetan animasaun husi banda muzika Blind Union ou Defisientes Matan nian .CJITL/Alin Soares</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/caritas-diocese-dili-comemora--246438]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/caritas-diocese-dili-comemora--246438]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mariano Assanami laiha prioridade foun ba MAP]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Ministru Agrikultura no Peskas - MAP, Mariano Assanami Sabino hateten, prioridades ba nia Ministeriu mak kontinua deit programa governu anterior nian katak asegura seguransa alimentar ho nutrisional no mos area peskas nian.<br /><br />&ldquo;Prioridades maka oinsa ita asegura seguransa alimentar ho nutrisional ne&rsquo;e kata durante tinan lima liu ba ita nia fokus ne&rsquo;e ba hare no batar maibe ba oin laos deit hare ho batar maibe versifika aihan sira hotu no mos desenvolve iha partes peskas pekuaria,floresta nebe iha ligasaun mos ba iha seguransa alimentar &rdquo;dehan Assanami Kuarta(12/9) iha PN <br /><br />Assanami mos hateten laos deit ba area hirak nebe nia mensiona maibe MAP mos sei hare mos ba iha area nebe iha mandatu IV governu konstitusional liu ba sei husik hela.<br /><br />&ldquo;Agora dadaun ami sei identifika programa tuan sira nebe presiza iha kontinuasaun no programa foun nee maka,se-se maka atu responsabiliza ba ida ne&rsquo;e fatin ne&rsquo;e halo iha nebe no ninia kusto ne&rsquo;e iha hira,ita sei konta sira ne&rsquo;e hotu,i ita mos sei hamosu suku sira nebe maka si hanesan basis treinamentu ba suku seluk&rdquo;hatutan nia.<br /><br />Nia mos hateten ne&rsquo;e dadaun MAP sei monta programa nebe diak liu kompara ho governu tinan kotuk tanba iha ona esperensia husi governu anterior no iha tinan lima nia laran nia garante katak dezenvolvimentu ne&rsquo;e sei sai diak liu tan.(CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mariano-assanami-laiha-priorid-246437]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mariano-assanami-laiha-priorid-246437]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Alkatiri: Hamutuk hateke ba oin ho ulun malirin atu labele lakon tan iha eleisaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Secretariu Jeral Fretilin, Mari Alkatiri iha nia diskursu durante selebrasaun aniversariu ba dala 38 dizolusaun ASDT ba Fretilin iha Cede Comite Central Fretilin hateten katak lideransa partidu ne'e tenki tur hamutuk hateke ba oin ho ulun malirin atu nune'e labele lakon tan iha eleisaun.</p>
<p style="text-align: justify;">Hau husu ba ita boot sira katak primeira vez historia Azia nian ita atu halo eleisaun direita ba lideransa FRETILIN,ne&rsquo;e ezemplo ida ne&rsquo;ebe diak&nbsp; tanba ita hatudu katak FRETILIN lao ho demokrasia&nbsp; no tanba sa mak ita halo eleisaun rua ne&rsquo;e , eleisaun prezidensiais&nbsp; no legislativa da parlamentar nian ne&rsquo;e ita nia espektativa ita la realiza,laos ita deit mak hanoin ita atu manan ema hotu-hotu hanoinkatak FRETILIN atu manan maibe realidade hatudu katak sai oin seluk deit&rdquo; Alkatiri hateten durante diskursu ne'e iha Terca feira (11/9).</p>
<p style="text-align: justify;">Ita hotu hatene katak ita sae foho, tun foho ,hakur mota ,halo mos reajustamneto estrutura, konsolidasaun ,rekonsolidasaun no ita hari&rsquo;i esrutura mai to&rsquo;o nasional maibe realidade mak hatudu hanesan ne&rsquo;e ona, agora, ita atu fa'an ita nia an atu manan deit eleisaun ne&rsquo;e ka halibur fila fali ema hotu-hotu tuir planu no programa, tan ne'e mai hamutuk ho ulun malirin para,hanoin&nbsp; hateke ba oin.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir nia katak durante tinan hirak ikus ne'e Fretilin halo programa oin oin no halo reajustamneto estrutural no buat barak los maibe derepenti lakon iha eleisaun boot rua ne&rsquo;e. (Joana/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-hamutuk-hateke-ba-oin-246436]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/alkatiri-hamutuk-hateke-ba-oin-246436]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bispo CPLP sente haksolok ho sarani TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Bispo Guine Bisau Dom Pedro Carlos Zilli sente haksolok tebes sarani Timor Leste liu-liu Joventude ho Labarik sira tanba iha paz no amizade nia laran maske iha problema balun, kompara ho aluno sira iha Guine Bisau nebe iha tinan ida liu ba nebe nakonu ho krize iha rai neba.<br /><br />&ldquo;Hau kuandu to&rsquo;o ona iha Timor Leste hau sente alegria boot ba hau tanba hau hare povu ou sarani sira iha Timor Leste ne'e moris ho hakmatek no iha dame paz nia laran, ho difikuldade maibe hau asiste sira nia haksolok &ldquo;dehan Dom Pedro Carlos Zilli ba Jornalista CJITL hafoin missa iha paroquia Santa Teresinha do Meninho de Jesus Bedois Dili.<br /><br />Bispo Pedro Carlos mos hatutan tan katak Nia foin premeira vez mai iha Timor Leste tan nee hosi dok nia akompanha ona ita ho nia orasaun atu nunee ita bele hetan paz dame no moris hakmatek iha dame nia laran.<br /><br />Prezensa Bispos CPLP ne&rsquo;e Parte husi desima (X) konferensia de Episkopal Bispos Tufonos nebe halao iha Dili Timor Leste sai hanesan uma nain ba eventu ida ne'e.<br /><br />Bispo sira nebe halao konferensia nee mai hosi husi Dom Gabriel Mblinggi hosi Angola Dom Pedro Brito Guimar&atilde;es (Brazil), Dom Alfredo Gomes Frutado (Cabo Verde), Dom Francisco Chimio (Guine Bisau ), Dom Pedro Carlos Zilli (Guine Bisau), Dom Manuel Clemente (portugal) Dom Antonio Dos Santos (S&atilde;o Tome Principio). CJITL/ Alin Soares</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bispo-cplp-sente-haksolok-ho-s-246431]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bispo-cplp-sente-haksolok-ho-s-246431]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunidade Tasi-Tolu Ejiji Be Mos ba Governu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Komunidade Tasi - Tolu, Dili to&rsquo;o oras ne&rsquo;e sei infrenta hela bee mos, tanba ne&rsquo;e sira husu ba governo liu-liu Sekretariu Estadu Servisu Agua e Saneamentu (SESAS) atu rezolve lalais problema ne&rsquo;e.<br /><br />Tuir komunidade ne'ebe hela iha Aldeia Moris Foun, Tasi - Tolu Melito De Jesus katak maske sira hela iha kapital Dili, maibe sira tenke lao kilo metro ida mak foin hetan be hemu nian.<br /><br />&ldquo; hau ladun satisfeitu ho governo ida uluk no agora ne&rsquo;e tanba problema sira seluk sira bele rezolve tanba saida mak problema bee nebe povo persija ne&rsquo;e labele rezolve, be ne&rsquo;e importante mai ami nia moris tanba loron ida ita tenke konsumu be,&rdquo;dehan Melito (10/09).<br /><br />Nune mos iha fatin hanesan tuir Nabas Taran ne'ebe hela mos iha area ne'e hatutan nia senti triste tanba loron-loron tenke lao dok mak foin hetan be mos hodi haris atu ba eskola no konsume ba loron loron nian.<br /><br />&ldquo;Amo senti triste dala ruma ami la ba eskola tan deit ba buka be hodi konsumu tanba ne&rsquo;e ami husu ba governo ida ne&rsquo;e atu hare lalais problema ne'ebe mak agora dadauk ami infrenta hela ne&rsquo;e&rdquo; dehan Nabas .CJTL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-tasi-tolu-ejiji-be--245998]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-tasi-tolu-ejiji-be--245998]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Governu Haruka Komunidade Bairo Formoza hamamuk rai estado]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Komunidade ne'ebe oras ne&rsquo;e dadaun hela iha bairo formoza senti triste wainhira simu karta governu ne'ebe haruka husi Diresaun Nasional Terras i Propriedades-DNTT husu atu hamamuk fatin refere tamba rai estado nian.<br /><br />Tuir komunidade ne'ebe hela iha area refere, Anacleto Perreira hateten nia parte senti triste tebes tanba estadu atu hasai sira husi fatin ne'eba tanba tuir nia katak antes sira hela iha fatin refere sira husu autorizasaun husi IV governu konstituisional,maibe oras ne&rsquo;e dadaun husi parte DNTT taka ona karta ida iha fatin refere iha dia 7 de Setembru 2012.<br /><br />&ldquo;Foun-foun ami hela iha ne&rsquo;e ,aldeia ne&rsquo;e nakonu ho tahu no lisu sira, to&rsquo;o agora fatin ne&rsquo;e mos tiha sira komesa ona mai hasai ona ami husi ne&rsquo;e,tan ne&rsquo;e hau husu ba ministerio ne&rsquo;ebe kompetente atu bele atu tau atensaun ba buat sira ne&rsquo;e hotu, tanba foun-foun ami mai hela iha ne&rsquo;e hetan konhesimento husi IV governo, Primeiro Ministro no Parlamento Nasional rasik&rdquo;dehan Perreira.<br /><br />Iha fatin ne'ebe hanesan, komunidade ida seluk ho naran Olinda Perreira ne'ebe durante ne&rsquo;e hela iha ne'eba hatutan katak nia parte senti laran triste mos tanba ne&rsquo;e nia husu ba orgaun kompetenti hare didiak wainhira haruka sai ema iha fatin refere.<br /><br />&ldquo;Hau senti triste wainhira sira lori karta mai taka iha ne&rsquo;e seim fo konesimentu ba iha autoridade lokal no sira dehan mai ami katak durante loron 30 nia laran ami tenki sai husi ne&rsquo;e tanba ne&rsquo;e ami husu ba governu orgaun nebe kompetente atu hare mos ami povu kiik sira laos naran mai duni tun sae&rdquo; hatutan Olinda. (CJITL/Joana)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/governu-haruka-komunidade-bair-245996]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/governu-haruka-komunidade-bair-245996]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Governu Haruka Komunidade Bairo Formoza hamamuk rai estado]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Komunidade ne'ebe oras ne&rsquo;e dadaun hela iha bairo formoza senti triste wainhira simu karta governu ne'ebe haruka husi Diresaun Nasional Terras i Propriedades-DNTT husu atu hamamuk fatin refere tamba rai estado nian.<br /><br />Tuir komunidade ne'ebe hela iha area refere, Anacleto Perreira hateten nia parte senti triste tebes tanba estadu atu hasai sira husi fatin ne'eba tanba tuir nia katak antes sira hela iha fatin refere sira husu autorizasaun husi IV governu konstituisional,maibe oras ne&rsquo;e dadaun husi parte DNTT taka ona karta ida iha fatin refere iha dia 7 de Setembru 2012.<br /><br />&ldquo;Foun-foun ami hela iha ne&rsquo;e ,aldeia ne&rsquo;e nakonu ho tahu no lisu sira, to&rsquo;o agora fatin ne&rsquo;e mos tiha sira komesa ona mai hasai ona ami husi ne&rsquo;e,tan ne&rsquo;e hau husu ba ministerio ne&rsquo;ebe kompetente atu bele atu tau atensaun ba buat sira ne&rsquo;e hotu, tanba foun-foun ami mai hela iha ne&rsquo;e hetan konhesimento husi IV governo, Primeiro Ministro no Parlamento Nasional rasik&rdquo;dehan Perreira.<br /><br />Iha fatin ne'ebe hanesan, komunidade ida seluk ho naran Olinda Perreira ne'ebe durante ne&rsquo;e hela iha ne'eba hatutan katak nia parte senti laran triste mos tanba ne&rsquo;e nia husu ba orgaun kompetenti hare didiak wainhira haruka sai ema iha fatin refere.<br /><br />&ldquo;Hau senti triste wainhira sira lori karta mai taka iha ne&rsquo;e seim fo konesimentu ba iha autoridade lokal no sira dehan mai ami katak durante loron 30 nia laran ami tenki sai husi ne&rsquo;e tanba ne&rsquo;e ami husu ba governu orgaun nebe kompetente atu hare mos ami povu kiik sira laos naran mai duni tun sae&rdquo; hatutan Olinda. (CJITL/Joana)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/governu-haruka-komunidade-bair-245997]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/governu-haruka-komunidade-bair-245997]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ohin, PN diskute planu governo ba tinan 5]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Parlamentu Nasional (PN)asional iha agenda sevisu loron kuarta (12/09) ohin, halo diskusaun ba planu no programa kintu governo konstitusional nebe sei realiza durante tinan lima ukun (2012 &ndash; 2017).<br /><br />Vice parlamentu nasional Aderito Hugo hateten parlamentu loron ida ne'e perpara an ona atu diskute planu ka projesaun governo nian durante tinan lima nebe aprejenta ona no sei hare liu ba Planu Estrateziku Dezenvolvimentu Nasional-PEDN , liu-liu ba tinan lima nebe governo atu halo.<br /><br />&ldquo;Tarjetu mak muda Timor-Leste husi rendimentu baixu ba rendimentu mediu no altu tuir projesaun tinan 5, 10, 15, 20 no 30 &ldquo;haktuir nia iha PN.<br /><br />Vice prezidente PN ne&rsquo;e hateten tarjetu governo nia mak oinsa atinji rendimentu baziku ne&rsquo;e ba mediu no altu, nune&rsquo;e xavi importante mak persija implementa PEDN ne&rsquo;ebe iha hodi dezenvolve setor hotu iha Timor Leste .<br /><br />Diskusaun ne&rsquo;e rasik hahu iha loron ohin no sei remata iha loron Sexta-feira semana ne'e ne'ebe hetan partisipasaun direta husi membro governo tomak iha V Governo Konstitusional. (Amandio/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ohin-pn-diskute-planu-governo--245995]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ohin-pn-diskute-planu-governo--245995]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ministru Edukasaun lansa projeitu foun hamutuk ho Banku Mundial ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Ministerio Edukasaun hamutuk ho Banku Mundial, lansa projetu edukasaun tolu ho objektivu hodi hadia asesu no kualidade edukasaun ne&rsquo;eb&eacute; sei f&oacute; benefisiu ba estudante 300,000 liu, iha edukasaun basika no m&oacute;s ba mestre 10,000 liu. <br /><br />Projetu ne&rsquo;e hetan apoio husi Banku Mundial no m&oacute;s ajudu finansial husi governo Australia, hamutuk ho parseiru global ba edukasaun. Projetu tolu ne&rsquo;e mak hanesan finansiamentu adisional ba projetu suporta sektor edukasaun, projetu ba edukasaun rekorrente no projetu haforsa jestaun.<br /><br />Ministru Edukasaun, Bendito Freitas hateten Timor-Leste atinji ona progresu importante durante tinan sanulu nia laran. Agora dadauk, kuaze 90 porsentu labarik sira mal regista ona iha eskola no barak m&oacute;s kontinua estuda nafatin iha eskola.<br /><br />&ldquo;Maske atinji ona progresu ne&rsquo;eb&eacute; mak importante, dezafius hodi mantein kualidade edukasaun ne&rsquo;b&eacute; aas sei iha nafatin, no sei iha dezafius hodi suporta ne&rsquo;eb&eacute; mak efetivu ba prosesu aprendizajem ba estudante hotu. Agora dadauk, labarik barak mak sei re-prova bainhira sira hahu eskola liliu sira ne&rsquo;eb&eacute; mak iha tinan ki&rsquo;ik ,&rdquo; hateten Bendito Freitas wainhira&nbsp; lansa projetu edukasaun, Sesta (07/09) iha Minesterio Edukasaun, Vila- Verde, Dili.<br /><br />Aliende ne&rsquo;e, Direitor Banku Mundial iha Timor-Leste, Hans Anand Besk hateten Banku Mundial sei komete hodi alinea sira nia suporta ba sektor edukasaun, hodi bele hadia liu-tan kualidade aprendizajem nian iha nasaun tomak.<br /><br />&ldquo;Ami rekonhese katak investimentu iha setor edukasaun ne&rsquo;e importante tebes ba futuru jerasaun no ba dezenvolvimentu nasional. Liu-liu iha nasaun ne&rsquo;eb&eacute; mak maioria populasaun ne&rsquo;e mesak ema joven,&rdquo; dehan Hans Anand Besk .<br /><br />Nia m&oacute;s hatutan, Banku Mundial f&oacute; suporta ba area edukasaun no treinamentu iha Timor-Leste hahu iha tinan 2000, liu husi ajudu finansial no m&oacute;s ajudu tekniku. CJITLDomingos/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ministru-edukasaun-lansa-proje-245252]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ministru-edukasaun-lansa-proje-245252]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputafo PN Preokupa Subsidiu ba Estudante Medisina UNTL ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI:&nbsp;Estudante Universidade Nasional Timor Lorosa&rsquo;e (UNTL) husi&nbsp;fakuldade Medisina tinan-tinan sempre simu subsidiu kada semester husi governo. Maib&eacute;, iha tinan ida ne&rsquo;e kuaze fulan 9 ona estudante refere la hetan&nbsp;subsidiu husi governo ida ne&rsquo;e.<br />&nbsp;<br />Problema refere, deputadus PN husu ba V governo konstituisional&nbsp;atu hare problema ne&rsquo;eb&eacute; estudantes sira infrenta.<br />&nbsp;<br />Tuir deputadu PN husi Bankada Fretilin, Aurelio Freitas ba jornalista CJITL katak estudante husi Universidade Nasional&nbsp;&nbsp;Timor Lorosa&rsquo;e (UNTL), Fakuldade Medisina ne&rsquo;eb&eacute; tinan-tinan sempre simu subsidiu husi Governo kada semester agora dadauk la simu ona subsidiu husi governo.<br /><br />&ldquo;Estudante medisina sira ne&rsquo;e, agora la hetan subsidiu husi governo kuaze fulan 9 ona. Problema ida ne&rsquo;e, afeita ba estudante sira nia estudo liliu ba sira ne&rsquo;eb&eacute; ba estajiu husi distritu Baucau, Manatuto no OE-cusse,&rdquo; dehan Aurelio, Tersa (04/09) iha Uma Fukun, Parlamentu Nasional.<br />&nbsp;<br />Deputadu Bankada Fretilin ne&rsquo;e m&oacute;s husu ba governo, liliu orgaun kompetente atu haree problema hirak ne&rsquo;e, atu nune&rsquo;e bele fasilita estudante sira liu husi subsidiu ne&rsquo;eb&eacute; sira hetan.<br />&nbsp;<br />Aliende ne&rsquo;e nia m&oacute;s kestiona kona-ba problema pagamentu ba funsionariu sira ne&rsquo;eb&eacute; antrian hela deit iha Banco. Tuir nia katak, ida ne&rsquo;e prejudika ba funsionariu sira liliu ba profesores sira ne&rsquo;eb&eacute; mai husi area rurais, wainhira ba simu salariu. Tanba antrian tenke hein to&rsquo;o loron rua ka tolu. Ne&rsquo;e afeita m&oacute;s ba alunus sira, tanba lakon materia lubuk ida.<br />&nbsp;<br />Aurelio m&oacute;s husu ba V governo&nbsp;konstituisional&nbsp;atu kria mekanismu ida ne&rsquo;eb&eacute; mak diak atu nune&rsquo;e labele hetan tan problema hanesan ne&rsquo;e, iha tempu oin mai. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputafo-pn-preokupa-subsidiu--245251]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputafo-pn-preokupa-subsidiu--245251]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Trabalhador Nain 12 Iha Australia kontinua ho komportamentu diak ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Embaxador Australia iha Timor Leste, Miler Armitage hafoin realiza enkontro ho Sekretariu Estadu ba Politika Formasaun Profisional e Emprego (SEPFOPE), Elidio Ximenes da Costa hateten katak&nbsp; trabalhador Timor oan nain 12 ne'ebe SEPFOPE haruka ba servisu iha Australia kontinua ho komportamentu diak.<br /><br />Ambasador Miles Armitage haktuir katak, Australia hakarak nafatin halo kooperasaun ho Timor-Leste tanba joven Timor nain 12 ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e servisu iha Australia hakmatek ho displina no halo servisu ne&rsquo;eb&eacute; diak liu. &ldquo;Ne&rsquo;eb&eacute; hau husu ba joven sira keta lakon oportunidade. Tanba oportunidade hanesan ne&rsquo;e, f&oacute; ba joven sira,&rdquo; Armitage dehan<br /><br />SEPFOPE ho ninia bainaka Miles Armitage m&oacute;s koalia kona-ba dezenvolvimentu i kapasitasaun formasaun ba trabalhadores sira no m&oacute;s oinsa bele desemprego iha rai laran ne&rsquo;e. &ldquo;Ambasador Australia, pronto atu suporta nafatin programa ne&rsquo;e ba tinan oin mai,&rdquo; nia hateten. <br /><br />&ldquo;Iha enkontru ho Ambasador Australia iha Timor-Leste, Miles Armitage alende ami koalia kona-ba oinsa para bele reforsa fila-fali Memorandum Of Understanding (MOU), ne&rsquo;eb&eacute; uluk SEPFOPE halo tiha ona ho agensia Australia, AUSaid ami m&oacute;s koalia kona-ba oins&aacute; treino ema molok haruka halo servisu iha rai liur,&rdquo; dehan Elidio iha Press konferensia iha SEPFOPE, Sesta (07/09). CJITL/ Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/trabalhador-nain-12-iha-austra-245250]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/trabalhador-nain-12-iha-austra-245250]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Virgilio: Governu tenki fo prioridades ba seitor saude no edukasaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Prezidente Komisaun F Parlamentu Nasional (PN), Virgilio Hornai husu ba V governu atu tau orsamentu jeral estadu maka&rsquo;as ba seitor saude no edukasaun. Importante tebes. Tanba area rua ne&rsquo;e, maka atendementu direita ba povu nia moris.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Iha seitor Saude, ita salva ita nia vida. Iha seitor edukasaun ita halo formasaun ba ita nia rekursu umanu. Ne&rsquo;eb&eacute;, hau hanoin ba parte rua ne&rsquo;e hau hanoin importante liu. Ida seluk m&oacute;s kona-ba estradas. Liliu iha area rurais, atu nune&rsquo;e ita nia povu bele senti,&rdquo; dehan Virgilio,&nbsp;Tersa (04/09) ba jornalista iha Uma Fukun, Parlamentu Nasional.<br />&nbsp;<br />Kona-ba prioridades husi komisaun F nian ba futuru, tuir Virgilio nia parte sei haree liu-ba iha Orsamentu Jeral ba iha area saude no edukasaun, tanba buat rua ne&rsquo;e maka foka direitamente ba povu nia moris.<br />&nbsp;<br />Kona-ba pasientes ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e governu liu husi ministerio saude halo referal ba iha rai liur, tanba deit rekursu humanus no m&oacute;s fasilidades la kompletu, Virgilio hateten V governu konstitusional tau atensaun ba kestaun ida ne&rsquo;e, tanba tuir nia katak, wainhira ba hala&rsquo;o tratamentu iha rai liur, dala ruma pasiente mate tan.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Hau hanoin katak iha V governu konstitusional tenki hare ona katak se ekipamentus ita bele sosa, ita tau osan hodi sosa, rekursu umanu ita bele halo kontratu. Komisaun F, sei haree i hau husu ona atu hetan dadus katak numeru hira maka ba halo tratamentu iha liur no ema pasiente nivel klasse ne&rsquo;e se-se deit. Povu karaik ne&rsquo;e iha numeru reprezentativa ne&rsquo;e iha ka lae? Keta halo para povu kraik la iha. Maib&eacute;, membru governu nia familia deit maka ba karik?&ldquo; hatutan Virgilio. CJITL/Amandio/ Foto: Husi U.S. Embassy, Dili</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/virgilio-governu-tenki-fo-prio-244455]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/virgilio-governu-tenki-fo-prio-244455]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Vendedores CCD husu MCIA extende tempu Feira Merkado Lama]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Vendedores ne&rsquo;eb&eacute; fa&rsquo;an sira nia kreatividades iha feira ne&rsquo;eb&eacute; loke husi Ministro Comersio Industria no Ambiente (MCIA), Sabado foin lalais ne&rsquo;e, atu extende ou hanaruk liu-tan tempu hodi nune'e sira bele hetan rendementu no hatudu sira nia produto lokal ba komunidade iha Dili.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Ho feira hanesan ne&rsquo;e, ita bele hametin liu-tan ita nia identidade Timor liu husi kreatividades no produtus ne&rsquo;eb&eacute; &nbsp;ita iha,&rdquo; hateten Milena da Costa ne&rsquo;eb&eacute; fa&rsquo;an tais iha area feira, Merkadu Lama, Dili, Kuarta (05/09).<br />&nbsp;<br />Tuir Milena, nia senti kontenti ho feira ida ne&rsquo;e. Tanba bele fa&rsquo;an sira nia kreatividade ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e sira produs rasik. Maib&eacute;, sira m&oacute;s senti triste tanba kompradores Timor la duun iha interese ba produtus hirak ne&rsquo;e.<br />&nbsp;<br />Iha fatin hanesan Richardina Fernandes ne&rsquo;eb&eacute; fa&rsquo;an sasan iha feira ida ne&rsquo;e, haktuir katak nia sente kontente wainhinra governo loke feira ida ne&rsquo;e, atu bele faan sira nia sasan. &ldquo;Ami la&rsquo;&oacute;s atu mai fa&rsquo;an deit sasan iha ne&rsquo;e. Maib&eacute;, ami m&oacute;s bele f&oacute; hatudu ita nia kultura ba ema estrangeiro no joven sira ne&rsquo;eb&eacute; la duun hatene ita nia kultura. Atu bele hatene diak liu-tan, saida mak kultura Timor nian,&rdquo; hateten Richardina.<br />&nbsp;<br />Nia m&oacute;s f&oacute; rekomenda ba V governo, para sei bele karik feira ida ne&rsquo;e loke tan karik, pelu menus nia durasaun to&rsquo;o fulan ida ka rua. Ho nune&rsquo;e sira nia produtu no sasan ne&rsquo;eb&eacute; sira fa&rsquo;an ne&rsquo;e bele folin liu-tan. Tanba, ho tempu semana ida deit la dun sufisiente ba sira nia familia uma laran. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/vendedores-ccd-husu-mcia-exten-244454]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/vendedores-ccd-husu-mcia-exten-244454]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputada PN Kestiona Kontratu Philip Mwura ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI:Reprezentante povu iha Uma Fukun Parlamento Nasional (PN)&nbsp;liu husi plenaria, Tersa (04/09) kestiona maka&rsquo;as kona-ba hahalok dr.&nbsp;Philip Mwura, ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e governu Timor-Leste hala&rsquo;o kontratu, maib&eacute; oras ne&rsquo;e nia kontratadu hotu ona no doutor ne&rsquo;e halo fali to&rsquo;os ho natar iha area Loi-lubo, Vemasse, Baucau.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Governu tenki f&oacute; agradese ba nia, tanba durante ne&rsquo;e nia f&oacute; tratamentu ne&rsquo;eb&eacute; diak ba komunidade iha ne&rsquo;eba. Ita labele f&oacute; kulpa ba ema&nbsp;ne&rsquo;e. Loloos ita f&oacute; agradese ba nian. Tanba, maske ninia kontratadu hotu ona, maib&eacute; nia iha interese nafatin atu f&oacute; tratamentu ba ita nia povu iha Hospital Referal Baucau,&rdquo; dehan Deputada&nbsp;Josefa Pereira husi Bankada Fretilin. <br />&nbsp;<br />Iha fatin&nbsp;hanesan Deputadu&nbsp;Francisco&nbsp;da Costa&nbsp;husi Bankada CNRT reforsa tan katak tuir nia haree dr. Philip f&oacute; tratamentu ba pasiente iha Hospital Baucau ho diak. Tanba doutor ne&rsquo;e sempre kura ema moras grave to&rsquo;o diak fila-fali.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Lolos ne&rsquo;e, governo selu dr. Philip ne&rsquo;e atu mai f&oacute; tratamentu ba pasiente sira ne&rsquo;eb&eacute; moras. La&rsquo;&oacute;s&nbsp;&nbsp;atu mai halo fali to&rsquo;os no natar&nbsp;iha ne&rsquo;e. Liu-liu&nbsp;halo to&rsquo;os no natar iha Loi-Lubo ne&rsquo;eba. Tanba ita hatene katak, governo selu nia osan barak la&rsquo;&oacute;s osan oituan deit. Tanba, nia m&oacute;s hatene tiha ona nia knaar, wainhira halo kontratadu ho governo Timor-Leste,&rdquo; dehan deputadu ne&rsquo;e. <br />&nbsp;<br />Iha fatin seluk, Direitor Hospital Referal Baucau, dr. Liborio da Costa Alves ne&rsquo;eb&eacute; CJITL konfirma liu husi telefone, Kinta (06/09) hateten, problema kona-ba kontratu dr. Philip nian, problema tekniku hospital nian. <br />&nbsp;<br />&ldquo;Sei deputadu sira iha Parlamentu Nasional kestiona problema ne&rsquo;e, presiza tun ba base no haree ho matan. Ida hau hatene, dr. Philip ninia kontratu sei la&rsquo;o hela. Seidauk hapara. Tan ne&rsquo;e, deputadu sira keta naran ko&rsquo;alia deit,&rdquo; hateten Liborio.<br />&nbsp;<br />Kona-ba problema dr. Philip halo to&rsquo;os ka natar iha Loi-lubo, tuir Liborio, ida ne&rsquo;e kestaun privadu ema idak-idak nian. &ldquo;Importante maka durante ne&rsquo;e, dr. Philip hala&rsquo;o ninia knar ho diak para atende pasiente. Sei nia servisu liu iha ninia parte bisnis ka privadu, kestaun ida ne&rsquo;e mak ita bele kestiona,&rdquo; direitor Hospital Baucau ne&rsquo;e akresenta. <br />&nbsp;<br />Durante tinan barak ona, dr. Philip Mwura husi rai Kenya, Afrika ne&rsquo;e servisu hamutuk ho mediku Timor oan iha Hospital Referal Baucau. Dr. Philip m&oacute;s sempre hala&rsquo;o operasaun ba pasiente sira ne&rsquo;eb&eacute; mai ho moras todan. Inklui m&oacute;s Bispo emeritus, Dom Filipe Ximenes Belo. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputada-pn-kestiona-kontratu--244453]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputada-pn-kestiona-kontratu--244453]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Xefi Suco Fatuhada husu Governu hadia estrada ho seriu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Xefi Suco Fatuhada, Sub Distrito Dom Aleixo, Distrito Dili, Marselino Soares lamenta ho kondisaun estrada ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e dadaun sira enfrenta. Tanba ne&rsquo;e, nia husu ba V governu atu tau atensaun ba problema ne&rsquo;e ho seriu.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Iha tinan hirak nia laran, ami nia estrada maka hanesan ne&rsquo;e deit. Se hanesan ne&rsquo;e, entaun aban bainrua udan tau tahu maka domina. Entaun, tempu udan &nbsp;Suco Fatuhada ne&rsquo;e kareta labele tama tanba tahu deit. Ita haree deit estrada ida besik Qurtel Jeral F-FDTL nia sorin ne&rsquo;e, atu sa&rsquo;e ba Surik Mas. Ne&rsquo;e sira tau hotmix dala hira tiha ona, maib&eacute; ami nian ne&rsquo;eb&eacute; tau hela deit rai ne&rsquo;e, bainhira loos maka bele hotmix,&rdquo; hateten Soares.<br />&nbsp;<br />Xefi Suco refere husu ba governu atu tau atensaun ba kestaun ida ne&rsquo;e. Atu nune&rsquo;e iha tempu udan la bele preojudika fali Estrada. Nune&rsquo;e m&oacute;s komunidades sira tanba tahu deit mak nakonu iha estrada.<br />&nbsp;<br />Iha fatin seluk, Xefi Aldeia 01, Suku Fatuhada, Miguel Claver da Silva hatutan katak governu presiza tau atensaun ba estrada ne&rsquo;e, antes tempu udan. Tanba ne&rsquo;e, nia espera katak V governu sei tau atensaun.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Oras ne&rsquo;e dadaun, kominidades husi area rurais to&rsquo;o nasional hein hela dezenvolvimentu husi governu. Tanba ne&rsquo;e, governu atu halo planu ruma kariik la&rsquo;&oacute;s deit iha nivel nasional. Maib&eacute; ba m&oacute;s iha area rurais. Atu nune&rsquo;e, sira m&oacute;s bele senti ukun a&rsquo;an ida ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Maguel CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xefi-suco-fatuhada-husu-govern-244452]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xefi-suco-fatuhada-husu-govern-244452]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Madre Timor Oan Nain 4 Sei Simu Votus Perpetua  iha Spanha]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Tuir komunikadu ne&rsquo;eb&eacute; CJITL simu liu husi ponte Facebook&nbsp; husi Irma Jacinta Tavares Salsinha, Quarta (05/9) katak Madre Timor Oan nain 4, dia 8 de Setembru tinan ne&rsquo;e, sei simu votus Profesaun Perpetua iha Espanha</p>
<p style="text-align: justify;">hakerek katak, Irma nain 4 ne&rsquo;eb&eacute; sei simu votus ne&rsquo;e maka;  Hna. Domingas Maia Dos Santos, Hna. Jasinta Tavares Salsinha husi Lete-foho, Distrito Ermera, Hna. Cipriana de Jesus Barreto no Hna. Balbina Vilar Moreira husi Distrito Bobonaro. Serimonia ba votu Profesaun Perpetua ne&rsquo;e, sei halao iha Espanha iha Domingo semana ne&rsquo;e. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/madre-timor-oan-nain-4-sei-sim-244451]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/madre-timor-oan-nain-4-sei-sim-244451]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR husu apoiu Hillary atu tulun F-FDTL hodi ba estuda Militar iha Amerika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente Rep&uacute;blika, Taur Matan Ruak, Kinta feira ne&rsquo;e simu vizita kortejia hosi Sekretaria Estadu, Estadus Unidos Amerika, Hillary Rodham Clinton, iha Palasiu Prezidensial Nicolau Lobato, Dili.</p>
<p style="text-align: justify;">Vizita kortejia ne&rsquo;e realiza iha Palasiu Prezidensial tuku 9.30 OTL, no&nbsp; simu diretamente&nbsp; hosi Xefe Kaza Sivil Prezid&ecirc;nsia Rep&uacute;blika nian, Fidelis Magalh&acirc;es, hodi kontinua kedas foto sesaun ho Prezidente Rep&uacute;blika iha Salaun Nicolau Lobato, molok&nbsp; enkontru bilateral.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha enkontru ne&rsquo;e, Xefe Estadu fo benvindu ba Clinton ho nia delegasaun , hodi hateten vizita refere nu&rsquo;udar previleiju ba Estadu no Povu Timor-Leste. Xefe Estadu realsa Timor-Leste sei mantein&nbsp; nafatin nia relasaun di&rsquo;ak&nbsp; ho Estadus Unidos Amerika. Maske&nbsp; enkontru ne&rsquo;e planeadu ba minutu 20 maibe extende ba minutu 40.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha oportunidade ne&rsquo;e Xefe Estadu esplika ba Clinton kona-ba progresu dezenvolvimentu iha rai laran, planu koperasaun iha area defeza no seguransa, inklui sujere atu fo oportunidade ba membru F-FDTL hodi ba estuda iha Akademia Militar Amerikana.</p>
<p style="text-align: justify;">Entretantu Sekretaria Estadu Clinton, apresia&nbsp; no admira tebes ba susesu eleisaun lejislativa no prezidensial Timor-Leste nian foin dau-dauk ne&rsquo;e, hodi hateten eleisaun Timor-Leste hanesan exemplu ba pa&iacute;s sira seluk. Nia mos hateten&nbsp; ho susesu kona-ba transparensia iha jestaun rekursus naturais, Timor-Leste&nbsp; bele fahe ba mundu.</p>
<p style="text-align: justify;">Clinton hateten Estadus Unidos Amerika&nbsp; iha komprimisu bo&rsquo;ot tebes atu ajuda Timor-Leste iha area kapasitasaun, no&nbsp; promete sei haruka profesores Ingl&ecirc;s hodi hanorin lian Ingl&ecirc;s ba foinsa&rsquo;e sira atu bele atinji rekursus humanos ne&rsquo;eb&eacute; kualidade, hodi sai hanesan nasaun seluk iha Azia.<br /><br />Hillary m&oacute;s promete sei hato&rsquo;o isu kapasitasaun ho paizes amigus seluk durante iha Asembelia Jeral ONU hodi dada atensaun pa&iacute;s dezenvolidu sira atu bele ajuda kapasita Timor-Leste nia rekursus humanus&nbsp; nune&rsquo;e bele tama lalais ba ASEAN, tamba to&rsquo;o oras ne&rsquo;e kestaun rekursus humanus sei sai obstaklu bo&rsquo;ot ba nasaun ida ne&rsquo;e. &nbsp;</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente Taur Matan Ruak iha enkontru ne&rsquo;e, akompa&ntilde;a hosi Xefe&nbsp; Kaza Sivil Prezid&ecirc;nsia,&nbsp; Fidelis Magalh&acirc;es, Xefe Kaza Militar, Coronel Jos&eacute; Soares Trix no asesor sira,&nbsp; entretantu Sekretaria Estadu Hillary Clinton akompa&ntilde;a hosi nia asistenti , Embaixador Estadus Unidus&nbsp; ba Timor-Leste, Judith R. Fergin no membru delegasaun seluk tan.</p>
<p style="text-align: justify;">Durante loron sorin&nbsp; iha Timor-Leste, alende hasoru malu ho Prezidente Rep&uacute;blika, Clinton mos enkontru ho Primieru Ministru Xanana Gusm&atilde;o no vizita kompa&ntilde;a kafe NCBA.</p>
<p style="text-align: justify;">Vizita mai Timor-Leste nu&rsquo;udar parte hosi vizita traballu ba Regiaun Illa Pas&iacute;fiku, Xina, Indonezia no&nbsp; Brunei Darussalam. Hillary Clinton hahuu nia vizita iha loron (30/8/2012) durante loron 11 tuir orariu viazen. Clinton sei hakotu nia vizita iha Rusia nu&rsquo;udar reprezentante Prezidente Barack Obama iha Konfrensia alto nivel&nbsp; l&iacute;deres APEC ba Ekonom&iacute;ka. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-husu-apoiu-hillary-atu-tul-243538]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-husu-apoiu-hillary-atu-tul-243538]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Akompanya CJITL nia facebook atu hare galery foto vizita Hillary Clinton iha TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Redasaun, Leitores sira bele akompanya CJITL nia facebook page iha http://www.facebook.com/cjitl atu hare galery foto konaba vizita Hillary R. Clinton, Sekretaria do Estado Norte Amerikanu nian durante loron ohin iha Dili, Timor Leste (6/9).</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/foto/akompanya-cjitl-nia-facebook-a-243319]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/foto/akompanya-cjitl-nia-facebook-a-243319]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Hillary hasoru malu ho TMR]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Secretaria do Estado Norte Amerikano, Hillary R. Clinton to'o iha Aeroportu Internasional Nicolao Lobato, Dili iha tuku 07.00 dader san oras&nbsp; Timor Leste (6/9).<br /><br />Iha vizita oras tolu ne'e, Hillary realiza uluk ona nia enkontro ho Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) iha Palasio Presidensial, Aitarak Laran iha tuku 10.00 dader ne'e.<br /><br />Noticia kompletu konaba vizita Hillary nian sei haktuir iha oras balun tuir mai iha CJITL nia portal.&nbsp; (Redasaun)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hillary-hasoru-malu-ho-tmr-243318]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hillary-hasoru-malu-ho-tmr-243318]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[ETICA Prepara Graduasaun Estudante 151 ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">GLENO: East Timor Coffee Academy (ETICA) ne'ebe estabelese iha loron 17 Maiu 2003 n'ebe mos sai hanesan fundasaun intelektual LAHER (Letefoto, Atsabe, Hatolia, Ermera no Railaco) oras ne&rsquo;e dadaun halao hela preparasaun atu f&oacute; graduasaun ba dala II, iha fulan Setembru tinan ida ne&rsquo;e.<br /><br />Tuir Direitor ETICA, Moizes dos Reis Borromeu, ba CJITL hateten, graduasaun ida ne&rsquo;e halo ba dala II ho total graduadu hamutuk 151 ne&rsquo;eb&eacute; mai husi departementu agrobisnis, floresta, agronomia, horticultura no departementu agro komersiu.<br /><br />&ldquo;Iha serimonia graduasaun ba dala II ne&rsquo;e m&oacute;s, ETICA sei muda naran foun sai ETCI (East Timor Coffe Institute) ho razaun katak tuir ensinu superior educasaun nian, academia bele f&oacute; deit diploma I-II. Maib&eacute;, ETICA f&oacute; graduasaun ho diploma III,&rdquo; dehan Moizes.<br /><br />Tuir observasaun CJITL iha Kampus ETIKA katak maske preprasaun la'o hela maibe jornalista media ne'e seidauk hetan konfirmasaun data fixu ba ceremonia graduasaun ne'e. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/etica-prepara-graduasaun-estud-243276]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/etica-prepara-graduasaun-estud-243276]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputado PN halo kritika hasoru Funsionariu Governu Malandru]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu husi Bankada PD, Virgilio Hornai lamenta tebes ho funsionarios sira ne&rsquo;eb&eacute; uza motor ka kareta governu nian, ne&rsquo;eb&eacute; uza kombustivel la ho regras. Tanba ne&rsquo;e, nia husu ba governu liliu iha diretores sira atu uza kombustivel ho responsabilidade no transparente.<br /><br />&ldquo;Se motorizada ida por semana, gasta to&rsquo;o 20 dollar ne&rsquo;e imposivel. 2 e 3 dollar ne&rsquo;e, hau hanoin normal. Tanba dezloka husi uma mai edifisio&rdquo; dehan deputadu ne&rsquo;e Segunda (03/09) iha Parlamento Nasional (PN).<br /><br />Deputado hateten ida ne'e hodi sita relatoriu husi funsionariu governu balun ne'ebe deputado PN konsidera malandru hodi uja kombustivel n'eebe estado fo laiha justikasaun lojiku.<br /><br />Virgilio m&oacute;s husu ba direitor no xefi departamentu sira, atu disiplina uza transporte estadu nian ho responsabilidade. Atu nune&rsquo;e, la iha mal administrasaun no abuza de konfiansa.<br /><br />Aliende ne&rsquo;e, deputadu husi Bankada Fretilin, Eladio Faculto hateten nia parte lamenta tebes ho komersiante sira ne&rsquo;eb&eacute; fa&rsquo;an kareta no motor iha area Palasio do Governu no Sekretario Estadu Juventude e Desportu nia oin. Tanba, tuir nia katak fatin hirak ne&rsquo;e la merese atu fa&rsquo;an buat hirak ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Sala boot mak governo la hola medida kona-ba ida ne&rsquo;e. Kuandu hare populasaun sira fa&rsquo;an tiga roda ka fa&rsquo;an nuu, governo sempre levanta buat ne&rsquo;e. Ne&rsquo;e signifika katak ema sira ne&rsquo;eb&eacute; mak fa&rsquo;an kareta ne&rsquo;e hetan privelizadu liu no hetan atensaun husi ita nia governo duke povo bai-bain,&rdquo; dehan Faculto.</p>
<p style="text-align: justify;">Deputadu Fretilin ne&rsquo;e husu ba Governo tenke tau justisa iha sosiedade nia laran. Labele halo fali diskriminasaun. Tenke justu. Tanba lei ne&rsquo;e halo tratamentu hanesan ba ema hotu-hotu. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pn-halo-kritika-hasor-243275]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pn-halo-kritika-hasor-243275]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunikadu Imprensa husi Washington DC konaba Hillary nia Vizita iha Ilha Pasifiku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Tuir komunikadu imprensa ne'ebe CJITL asesu iha portal ofisial Sekretariu Estado Norte Amerikanu nian iha Washington D.C., hakuir katak vizita Sekretariu Estado Hilarry Clinton mai nasaun sira iha&nbsp; azia ho objektivu aliende partisipa the Pacific Islands Forum (PIF) Post Forum Dialogue iha cook islands sei vizita mos nasaun sira hanesan Indonezia, Xina, Timor Leste, Brunei no Rusia.<br /><br />Tuir Victoria Nuland, portavoz departemementu sekretariu estado nian iha komunikadu katak vizita ne'ebe hahu husi loron 30 Augusto to'o 9 Setembru iha ilha pasifiku sira ne'e, Sekretaria Estado Hillary Rodham Clinton sei haklean liu tan koperasaun bilateral no rejional iha area ekonomia, povu ho povu, stratejia envairomental no asuntu seguransa iha rejiaun nian.<br /><br />Iha Timor Leste, Clinton sei hasoru lideres maximo Timor oan sira nian hodi hametin liu tan suporta&nbsp; Estados Unidos Amerika nian ba demokrasia nurak iha nasaun ne'e.<br /><br />Hafoin oras tolu iha Timor Leste, Clinton hamutuk ho nia delegasaun sei kontinua nia vizita ba Brunei Darussalam hafoin ne'e remata iha Vladivostok , Rusia hodi lidera delegasaun Estados Unidos nian ba enkontro lideres APEC nian iha loron 8 &ndash; 9 Setembru. <br /><br />Iha Rusia, Clinton sei diskute asuntu sira hanesan Merkado Livre, Seguransa Alimentar no asuntu seluk tan ne'ebe relasiona ba dezenvolvimentu ekonomia nian. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/komunikadu-imprensa-husi-washi-243274]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/komunikadu-imprensa-husi-washi-243274]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Oras Tolu iha TL, Hillary Clinton sei hasoru malu ho lider orgaun soberanu maximo]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Vice Ministro Negosio Estrangeiro e Kooperasaun (MNEK), Constansio da Conseic&atilde;o Pinto ba CJITL haktuir katak vizita Sekretaria Estado Norte de Americanu, Hilary Clinton, ne&rsquo;eb&eacute; sei to'o iha Timor, Qinta feira ne'e (6/9) sei hasoru malu ho lideres orgaun soberanu Timor Leste &ndash; TL nian.<br /><br />Costancio&nbsp; haktuir ida ne'e ba CJITL wainhira partisipa iha seremonia abertura iha feira lokal, iha Centru Convenc&atilde;o de Dili (CCD).<br /><br />&ldquo;Iha ninia vizita ne&rsquo;e Sekretaria Estado Norte de Americanu Hilary Clinton, sei hasoru m&oacute;s ho Prezidente da Republika, Primeiru Ministro inklui m&oacute;s Parlamentu Nasional&rdquo;.<br /><br />Tuir orario n'eebe CJITL hetan asesu katak Hillary Clinton sei halo vizita durante oras tolu iha Timor Leste no sei asina mos nota de intendimentu konaba koperasaun bilateral no regional ho Timor Leste. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/oras-tolu-iha-tl-hillary-clint-243273]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/oras-tolu-iha-tl-hillary-clint-243273]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Lemos: Governu ne'e Sei Fo Apoiu Seitor Privadu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretaria Estadu Para Formasaun Seitor Privadu (SEFSP) Veneranda Lemos hateten SEFSP sei kontinua f&oacute; apoio ba seitor privadu, atu nune&rsquo;e bele suporta governu hodi atinji Planu Estratejiku Dezenvolvimentu Nasional (PEDN).<br /><br />&ldquo;Ami sei kontinua apoio ba seitor privadu, atraves programa ne&rsquo;eb&eacute; maka atu f&oacute; apoio ba seitor privadu liu husi Instituisaun Dezenvolvimentu Emprezarial (IADE),&rdquo; dehan Veneranda ba CJITL.<br /><br />Kona-ba programa prioridades SEFSP nian, durante tinan lima nia laran, tuir &nbsp;Veneranda sei voka liu ba reajustamentu programa no planu hirak ne&rsquo;eb&eacute; antes ne&rsquo;e hala&rsquo;o ona hosi Ministeriu balu iha IV governo konstusional. Inklui m&oacute;s IADE.<br /><br />Iha fatin hanesan, Diretor Ezekutivu IADE, Hernani da Costa hateten IADE hanesan sentru treinamentu ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; kapasitasaun ba emprezarial no esperensia ba sira ne&rsquo;eb&eacute; maka seidauk iha konesimentu no esperansa oinsa atu dezenvolve sira nia aan.<br /><br />&ldquo;IADE hanesan fatin treinamentu ida atu kapasita liliu juventude sira. Por ezemplu kona-ba oinsa halo bambu iha Tibar no durante ne&rsquo;e halo ona programa no m&oacute;s treinamentu ba grupo kooperativa hirak ne&rsquo;eb&eacute; hakarak halo kadeira, meja, armari no seluk tan. IADE bele implementa programa hirak ne&rsquo;e ho diak, hodi suporta povu. Liu-liu sira ne&rsquo;eb&eacute; hakarak involve iha seitor privadu nian,&rdquo; dehan Hernani. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/lemos-governu-nee-sei-fo-apoiu-242579]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/lemos-governu-nee-sei-fo-apoiu-242579]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Nino: SIK Importante ba Ekonomi Rai Laran]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretario Estadu Industria no Kooperativa, Nino Pereira hateten seitor industria no kooperativa (SIK) sai nuudar seitor ne&rsquo;eb&eacute; maka importante ba iha area ekonomia ninian. Tanba, bele influensia boot ba komunidade atu halo kriasaun empregu. Atu nune&rsquo;e, hadia sira nia moris.<br /><br />&ldquo;SIK importante tebes. Tanba ne&rsquo;e, maka hamosu Sekretario Estadu Industria no Kooperativa. Ida ne&rsquo;e signifika katak industria no koperativa sei hetan atensaun boot, para atu dezenvolve ekonomi iha base. Tamba seitor rua ne&rsquo;e sai makina ekonomi iha base,&rdquo; dehan Nino ba CJITL.<br /><br />Perreira promete, nia parte sei halao vizita uluk ba iha sentru industria no kooperativa ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e hetan apoio husi governu, atu nune&rsquo;e bele haree direitamente benefisiu saida maka trabalhadores sira hetan iha area ida ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Tanba durante ne&rsquo;e, iha parte ekipamentu mak fraku tebes. Maioria trabaldores sira, la hatene uza apoiu orsamentu. Ba makina ita presiza kuidadu. Liliu iha parte manutensaun. Tanba buat hirak ne&rsquo;e paradu hotu. Ho ida ne&rsquo;e, maka ami sei ba visita industri hirak ne&rsquo;e. Inklui m&oacute;s atu rekolha dadus, para hatene industri no koperativa kiik no mediu hirak mak iha Timor-Leste,&rdquo; hatutan Pereira.<br /><br />Nia m&oacute;s hateten, atu responde ba nesesidades husi industria no koperativa, sei hare ba iha Orsamentu Jeral 2013 nian. Atu nune&rsquo;e bele hola makina ruma liliu makina produs kafe hodi fahe ba iha Distrito Ermera, Likisa no Laklubar. Alende ne&rsquo;e hola m&oacute;s makina ba masin ne&rsquo;eb&eacute; sei fahe ba iha Distrito Manatuto. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/nino-sik-importante-ba-ekonomi-242578]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/nino-sik-importante-ba-ekonomi-242578]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Primeiru Ministru Rusia Congratula  Xanana Gusmao]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Primeiru Ministru Federasaun Rusia, Dmitry A. Medvedev congratula Primeiru Ministru V governu konstitusional, Kay Rala Xanana Gusmao hafoin formasaun governu foun ne'ebe kontunia lidera husi Eis Gerileiru ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Liu husi komunikadu ba imprensa ne'ebe Embaxada Rusia iha Indonezia haruka ba Redasaun CJITL iha Dili katak Primeiru Ministru Rusia ne'e haruka tiha ona karta ofisial ba Xanana Gusmao hodi kongratula nia lideransa iha governu foun ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Dmitry Medveded liu husi komunikadu ne'e hateten katak Governu Federal Rusia hare potensia signifikativu iha relasaun bilateral nasaun rua no ida ne'e sei hametin liu tan iha futuro hodi hadia povu nasaun rua nia moris.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Garante stabilidade no siguransa iha Rejiaun Azia Pasifiku sei sai hanesan asuntu importante iha relasaun bilateral ne'e&rdquo;hateten komunikadu ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha parte seluk, Ministru Negosiu Estranjeiru Federasaun Rusia,&nbsp; Sergey V.Lavrov mos hato'o nia kongratulasaun ba Ministru Negosiu Estranjeiru Jose Luis Guterres no prontu atu koperasaun bilateral diak liu entre nasaun rua. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/primeiru-ministru-rusia-congra-242577]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/internasional/primeiru-ministru-rusia-congra-242577]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TBC domina Klinika Bairo-Pite]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Director klinika Bairo-Pite Dr.Daniel hateten katak Moras ne'ebe mak regista a&rsquo;as liu iha fulan Augustu ne&rsquo;e iha Klinika Bairo-Pite mak moras Tubercolojiu &ndash; TBC.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Moras nebe mak a&rsquo;as liu ne&rsquo;e hau hanoin Tubercolojiu&nbsp; mak domina, TBC Promunal no extra Promunal, kazu barak mai husi distrito hotu mais agora kazu tolu Lepra no balun Kanker,bele Kanker Ovario, Kanker Aten no moras Lukimia&rdquo;&nbsp; &rdquo;dehan Doutor Daniel Murphy, Sexta (31/08) iha Klinika Bairo-Pite ba jornalista CJITL bainhira observa klinika privado ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Nutrisaun ladiak mos rezista hamutuk nain 8 agora baisa hela krekas isin lato&rsquo;o ami sempre fo Nutrisaun ba sira &rdquo;hateten Direktor Klinika Bairo-Pite.</p>
<p style="text-align: justify;">Doutor Daniel mos hatutan katak iha fulan kotuk ne&rsquo;e nia laran ema nain 3 mak mate iha klinika refere,ida mate tanba moras Rins,ida fali labarik ki&rsquo;ik mate tanba muta te to&rsquo;o maran no Bebe ida seluk mate tanba moris mai isin ladiak.(CJITL/Domingos)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tbc-domina-klinika-bairo-pite-241867]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tbc-domina-klinika-bairo-pite-241867]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Angela Carrascalao Hakerek Livru Konaba Ukun Rasik An]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Prezidente republika Taur matan Ruak Kinta (30/08) semana kotuk ofisialmente lansa livro&nbsp; ho titulo moris ba ukun rasik a&rsquo;an nebe hakerek&nbsp; kona ba historia ukun rasik a&rsquo;an Timor Leste nian,nebe hakerek husi feto Tiam ho naran&nbsp; Angela carasscal&atilde;o.<br /><br />Durante lansamentu, Matan Ruak hateten livro refere lansa atu husik hela ba jerasaun foun nune&rsquo;e mos memoria funu nian nebe iha passadu nebe sai posibel duni to&rsquo;o ohin loron atu nune&rsquo;e sai hanesan testemunha husi ema nebe moris iha funu nia laran<br /><br />&ldquo;Hau sente nesidade atu prepara historia Timor Leste nian garante ba ita nia oan sira referensia istoria ba ita nia oan sira liliu kona ba pasado rai ida ne&rsquo;e nian&rdquo;dehan Taur liu husi nia deskurso.<br /><br />&ldquo;Aseita ba Angela nian livro ida ne&rsquo;e, hau hanoin fila fali feto ka mane, kompanheiros funu nian nebe lakon tiha ona sira nia moris ba ita nia rain no ohin sira laiha it nia leet&rdquo;hatutan Taur.<br /><br />Taur&nbsp; Matan Ruak haturan tan katak livro ida katak fo hela kontribuisaun pessoal husi testemunha nebe moris hela. (CJITL/Alin Soares)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/angela-carrascalao-hakerek-liv-241866]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/angela-carrascalao-hakerek-liv-241866]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Direitor balun uma luxu, Deputada CNRT kontinua kestiona deklara rikusoin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Semana ida liu ona, Prezidente Republika, Taur Matan Ruak halo deklarasaun riku soin ba publiku, polemika konaba lei deklarasaun rikusoin nian kontinua hela kestiona husi deputado Parlamentu Nasional.<br /><br />Deputada Parlamentu Nasional husi Bankada CNRT, Carmelita Moniz hateten, presiza hare ho klean kona-ba Lei No. 7/2007 ne&rsquo;eb&eacute; koalia kona ba deklara riku soin. <br /><br />&ldquo;Presiza duni haree ho klean Lei ida ne&rsquo;e. Atu nune&rsquo;e direitor sira m&oacute;s tenki deklara m&oacute;s sira nia riku soin,&rdquo; hateten Moniz iha sesaun plenaria Parlamentu Nasional, .<br /><br />Tuir deputada ida ne&rsquo;e, Lei ne&rsquo;e la&rsquo;&oacute;s deit aplika ba titularis orgaun soberania. Maib&eacute;, presiza m&oacute;s halo fali Lei ketak ida ba funsaun publiku sira, atu sira m&oacute;s bele deklara sira nia riku soin ba publiku.<br /><br />&ldquo;Tanba, realidade hatudu duni katak direitor balun riku teb-tebes. Ate kuandu, ita hare direitor balun nia uma luxu liu fali orgaun soberanu sira nia uma,&rdquo; dehan Moniz. <br /><br />Kona-ba deklara riku soin husi membru governu ka titularis sira, tuir Carmelita importante liu mak instituisoens kompetente tenki halo follow up kada tinan. Halo konfirmasaun ba riku soin ida ne&rsquo;e. Tanba ida ne&rsquo;e nuudar dalan diak ida, hodi bele prevene korrupsaun iha rai ida ne&rsquo;e. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/direitor-balun-uma-luxu-deputa-241865]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/direitor-balun-uma-luxu-deputa-241865]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputadu PN Lamenta Fos Aat iha Armajen]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu Parlamentu Nasional husi Bankada Oposisaun Fretilin, Inacio Morreira lamenta tebes ho kondisaun fos tonelada lima, ne&rsquo;eb&eacute; governu tau iha armajen Tibar, kuaze aat hotu. Inacio konsidera, governu la iha kapasidade atu halo gestaun.<br /><br />&ldquo;Uluk iha segunda legislativu, hau lori fos la diak mai hatudu iha Parlamentu Nasional, sira dehan ida ne&rsquo;e bosok. Maib&eacute;, realidade hatudu momoos katak fos ne&rsquo;e aat duni ka lae? Uluk m&oacute;s sira dehan Povu Kuda, Governu Sosa. Maib&eacute; realidade hatudu iha ne&rsquo;eb&eacute;,&rdquo; tenik Morreira iha Parlamentu Nasional, foin lalais ne'e liu husi plenaria. <br /><br />Deputado Inacio Morreira husi bankada FRETILIN hateten nia senti triste tanba foos hirak nebe tau iha armajem laran kuaze a&rsquo;at tanba ne&rsquo;e nia husu ba orgaun nebe kompetenti atu presija tau atensaun atu nune&rsquo;e fos mai karik lalika rai kleur<br /><br />Iha fatin hanesan, Deputado Virgilio Hornay husi Bankada PD hateten fos ne&rsquo;eb&eacute; aat iha armajem la&rsquo;&oacute;s deit preokupasaun husi deputadus. Maib&eacute; sai m&oacute;s preokupasaun ba povu Timor tomak.<br /><br />&ldquo;Hau senti fos ne&rsquo;eb&eacute; aat ne&rsquo;e sai ita nia prokupasaun hotu. Tanba, iha parte ida ita nia povu sira presiza fos no hakilar hela deit ba hahan sira. Tanba dala ruma atu hola deit m&oacute;s sira nia kapasidade kompra limitadu tebes,&rdquo;dehan Hornai. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/deputadu-pn-lamenta-fos-aat-ih-241864]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/deputadu-pn-lamenta-fos-aat-ih-241864]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEJD Promete Sei Hadia Kampo Iha 13 Distrito]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Sekretario Estadu Juventude Desporto (SEJD) hateten iha tinan lima ba oin SEJD&nbsp; sei hadia kampo hotu nebe oras ne&rsquo;e dadaun iha distrito atu nune&rsquo;e bele dezenvolve atividades desporto diak liu tan iha rai laran.</p>
<p style="text-align: justify;">&rdquo;Hau nudar Secretario Estado Juventude e&nbsp; Desportu sei lori programa V governo konstituisional ba iha parlamento&nbsp; Nasional,&nbsp; ho ida nee governo sei&nbsp;&nbsp;&nbsp; hakas &ndash;aan para too tinan lima(5) mai kompu futebol iha distrito sanolo resin tolu (13)tenki hadia&rdquo;dehan Miguel Manetelo, lalais ne'e iha palasio do governu.</p>
<p style="text-align: justify;">Kona ba kampo municipal&nbsp; nebe oras nee&rsquo; dadaun inaugura maibe seidauk halao jogu ruma ka torneio ruma tuir nia katak iha tempu besik SEJD sei koordena ho FFTL atu nune&rsquo;e bele realiza torneio ruma iha 2013.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;sei buka kampo ida ka rua iha Dili atu realiza LIGA ,bainhira tama ba semifinal&nbsp; mak&nbsp; ita uja estadiun munisipal ,tanba ita uja bei-beik nee konserteja ita estraga ona dut kampo nian&rdquo;dehan Manetelo.( CJITL/Marlito)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/sejd-promete-sei-hadia-kampo-i-241862]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/sejd-promete-sei-hadia-kampo-i-241862]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fundasaun Mahein Hateten KAK Seidauk Prontu Kombate Korupsaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Direitor Fundasaun Mahein (FM), Nelson Belo konsidera misaun Komisaun Anti Korupsaun (KAK) to&rsquo;o oras ne&rsquo;e seidauk bele kombate korrupsaun, tanba instituisaun ida ne&rsquo;e la iha obrigasaun moral atu servisu hamutuk.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Atu koalia loloos deit katak, parlamentu husu deit dokumentu ida ba governu ka ministerio ida m&oacute;s susar atu f&oacute;. Maske sira hakilar iha plenaria ne&rsquo;eba, susar atu f&oacute;. Sa tan KAK ne&rsquo;e ninia forsa ne&rsquo;e oinsa,&rdquo; dehan Nelson Belo bainhira partisipa sorumutu entre ONG ho delegasaun Transparansia Internasional (TI) husi Alemanha, iha edifisiu LABEH, Kampung Baru, Dili, Tersa (28/08).<br />&nbsp;<br />Belo hatutan, korupsaun ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e hatudu momos ba povu Timor-Leste. Maib&eacute; la iha evidensia ne&rsquo;eb&eacute; ke forte atu bele lori korruptor sira ba iha tribunal. &ldquo;Lalika hakat dook, lalika halo investigasaun. Korrupsaun ne&rsquo;e iha. So ke, ita nia lei eziji primeiru maka ita aprezenta evidensia ida ne&rsquo;eb&eacute; maka forte, liu husi eskrita ka foto. Ida ne&rsquo;e maka limita ema,&rdquo; nia hatutan. <br />&nbsp;<br />Korupsaun iha Timor-Leste, tuir Belo lolos barak la halimar. Nia f&oacute; ezemplu katak sai ministru tinan ida ka tinan rua, bele sosa ona kareta 5 ou 6. &ldquo;Ne&rsquo;e imposibel. Maib&eacute;, ida ne&rsquo;e maka oras ne&rsquo;e dadaun akontese iha ita nia rain,&rdquo; hatutan Belo.<br />&nbsp;<br />Esperensia seluk ne&rsquo;eb&eacute; tuir Fundasaun Mahein hare durante ne&rsquo;e katak, direitor balun salariu kada fulan, simu liu fali membru governu. Tanba ne&rsquo;e, tuir nia, korrupsaun sai buras iha rain ida ne&rsquo;e. FM rekomenda ba Transparansia Internasional (TI) atu haree m&oacute;s kestaun ida ne&rsquo;e. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fundasaun-mahein-hateten-kak-s-238614]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fundasaun-mahein-hateten-kak-s-238614]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Laloran Boot, Difikulta Lori Gerador ba Betano ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretario Estadu Elektrisidade (SEE) Januario Pereira hateten, laloran tasi ne&rsquo;eb&eacute; boot difikulta ro&rsquo;o atu tula jerador ba iha sentru elektrisidade Betano. Oras ne&rsquo;e dadaun jerador 8 ne&rsquo;e sei rai provizoriu iha Portu Dili.<br /><br />&ldquo;Tuir loloos jerador ne&rsquo;e atu ba hatun iha Betanu, Manufahi. Mais, tanba laloran tasi boot maka hatun provizoriu iha Dili. Ita hein, wainhira laloran ne&rsquo;e komesa tun ona, ita sei lori jerador hirak ne&rsquo;e ba Betanu,&rdquo; hateten Januario, Kuarta (22/08) iha Portu Dili.<br /><br />Tuir SEE, jerador 8 ne&rsquo;eb&eacute; hatun iha Portu Dili ne&rsquo;e sosa hamutuk ho jerador 15. Jerador ho marka Watsila hirak ne&rsquo;e sosa husi Orsameto Jeral 2011 iha tinan kotuk liu ba Sentru Eletriksidade Estasaun Betano (Manufahi) ho Sentru Elektriksisase Estasaun Hera (Metinaro). CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/laloran-boot-difikulta-lori-ge-238613]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/laloran-boot-difikulta-lori-ge-238613]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Sergio Lobo halo promesa dala uluk ba publiku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Ministru Saude, Sergio Lobo promete katak nia sei hakaas aan para resolve klinika hirak ne&rsquo;eb&eacute; maka to&rsquo;o oras ne&rsquo;e dadaun abandonadu hela iha teritorio laran tomak. Ho nune&rsquo;e, klinika hirak ne&rsquo;e bele responde preokupasaun husi komunidade sira durante ne&rsquo;e.<br /><br />Promesa Ministru Lobo ne'e hanesan promesa dala uluk ne'ebe Sergio Lobo halo ba publiku hafoin simu posse hanesan Ministru Saude iha loron 8 Augusto liu ba.<br /><br />&ldquo;To&rsquo;o oras ne&rsquo;e dadaun, ami identifika ona klinika ne&rsquo;eb&eacute; abandonadu hela. Tanba ne&rsquo;e, ami sei koloka imfremeiru ou infremeira sira ba iha fatin ne&rsquo;e para atu responde ba problema saude komunidade sira nian. Pesoal saude sira ne&rsquo;e la&rsquo;&oacute;s permanente iha ne&rsquo;eba. Sira semana ida dala tolu iha kada klinika ida,&rdquo; dehan Sergio Lobo wainhira halao nia vizita ba Klinika Lanud, Bairropite, Dili foin lalais ne&rsquo;e.<br /><br />Kona-ba kritika no preokupasaun ne&rsquo;eb&eacute; maka durante ne&rsquo;e komunidade sira infrenta liliu iha ares saude nian, Lobo promete sei esforsu makaas atu nune&rsquo;e bele responde. &ldquo;V governu ne&rsquo;e faze ida ne&rsquo;eb&eacute; atu resolve problema ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e komunidade sira infrenta hela iha IV governu. Ami sei buka meus oinsa atu asegura komunidade tomak no tenke tuir aspirasaun komunidade sira nian,&rdquo; hatutan Lobo. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sergio-lobo-halo-promesa-dala--238565]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sergio-lobo-halo-promesa-dala--238565]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Horta Husu Governu ne'ebe Xanana Lidera tau osan bo'ot iha Meiu Ambiente]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Eis Prezidente da Republika, Jose Ramos Horta hateten governu foun ne&rsquo;b&eacute; lidera husi Primeiro Ministru Xanana Gusm&atilde;o, tenki aloka orsamentu barak liu iha area meio ambiente atu nune&rsquo;e bele proteje ambiente ho diak.<br /><br />&ldquo;Governu foun tinan lima agora, iha posibilidade para tau orsamentu boot diak liu-tan, para bele halo protesaun diak liu ba meio ambiente. Primeiru tenki kuda ai oan, atu nune&rsquo;e bele salva ita nia floresta,&rdquo; dehan Horta iha Fundasaun Oriente, hafoin partisipa iha aprezentasaun husi ekipa sientista marina husi Rapid Assesment Program (RAP) husi USAID, Sesta (24/08).<br /><br />Eis prezidente ne&rsquo;e m&oacute;s hateten, atu proteje ambiente ho diak la bele soe foer arbiru. Tanba ne&rsquo;e bele provoka moras no bele estraga ambiente tasi nian. Liliu ikan iha tasi bele mohu no sei afeta ekonomia Timor nian no povu nia vida.<br /><br />Kona ba peskas ilegal ne&rsquo;eb&eacute; konsege naok ikan iha tasi Timor, Horta hateten nia parte husu ba polisia marina Timor Leste nian atu nune&rsquo;e bele buka meius oinsa atu nune&rsquo;e bele kaer tiha ema hirak ne&rsquo;e. Tanba, hahalok ida ne&rsquo;e, nia dehan, bele estraga riku soin Timor nian. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/horta-husu-governu-neebe-xanan-238564]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/horta-husu-governu-neebe-xanan-238564]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEP Rekoñese TL Menus Rekursu Iha Peskas]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretario Estadu Peskas (SEP), Rafael Perreira Gonzalves reko&ntilde;ese katak Timor-Leste oras ne&rsquo;e dadaun menus rekursu umanu iha area peskas nian. Tanba ne&rsquo;e, nia sujere atu nune&rsquo;e bele harii fakuldade ida iha universidade sira para bele halao peskizasaun ba riku soin iha tasi laran.<br /><br />&ldquo;Oras ne&rsquo;e dadaun, ita infrenta iha area peskas maka rekursu umanu. Se bele karik, ita hotu tau konsiderasaun ba asuntu ida ne&rsquo;e. Tan ne&rsquo;e, diak liu iha futuru oinsa governu bele hanoin para kria universidade ka fakuldade ruma ne&rsquo;eb&eacute; bele koalia kona-ba peskas nian,&rdquo; dehan Rafael Sesta (24/08) iha salaun Fundasaun Oriente, Dili. <br /><br />Kona ba peskadores sira ne&rsquo;eb&eacute; maka uza bomba hodi estraga ikan sira iha tasi laran, Rafael hateten governu vigora ona lei para bandu atitude ida ne&rsquo;e. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sep-rekonese-tl-menus-rekursu--238342]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sep-rekonese-tl-menus-rekursu--238342]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ximenes Deklara Riku Soin ba Media ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretariu Estado de Formasaun Professional e Emprego (SEFOPE), Ilidio Ximenes da Costa hateten, iha tempu badak nia laran nia sei deklara nia riku soin ba publiku atu nune'e publiku m&oacute;s bele hatene, saida maka nia iha antes tama governu.<br /><br />&ldquo;Antes ne&rsquo;e, hau prepara ona hau nia profile kona-ba aset wainhira atu simu tomada de posse. Asset ne&rsquo;eb&eacute; mak hau iha mak uma rua iha Delta III Comoro. Iha Baucau iha uma ida i iha m&oacute;s plantasaun, kintal, rai, natar ne&rsquo;e iha Bukoli (Baucau). Buat hirak ne&rsquo;e hotu baku ba osan bele to&rsquo;o USD 1 juta,&rdquo; dehan Ilidio iha edifisio SEFOPE, Kaikoli, Sesta (24/08).<br /><br />Ilidio hatutan, riku soin ne&rsquo;eb&eacute; maka nia iha oras ne&rsquo;e dadaun maka kareta tolu no osan oituan iha Banco Mandiri no ANZ. Ninia oan ikun m&oacute;s iha osan iha banku hamutuk USD 15,000. Osan ne&rsquo;e, Ilidio maka rai hela ba ninia oan, hodi prepara ba futuru. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ximenes-deklara-riku-soin-ba-m-238341]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ximenes-deklara-riku-soin-ba-m-238341]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEFOPE Haruka Tan Trabalhador Nain 7 ba Korea do Sul]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Secretaria Estado Formasaun, Profesional e Emprego (SEFOPE) Terca feira ohin sei haruka tan trabalhadores Timor oan nain 7 ba Korea do Sul. Trabalhadores mane hirak ne&rsquo;e, sei ba servisu iha area pescas. <br /><br />&ldquo;To&rsquo;o agora, trabalhadores Timor oan ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e dadaun iha Korea hamutuk&nbsp;1.067 pesoas. Tuir planu, trabalhadores nain 7 sei desloka ba Korea do Sul iha Tersa (28/08),&rdquo; hateten SEFOPE, Ilidio Ximenes da Costa. <br /><br />Iha serimonia despedida ba trabalhadores sira ne&rsquo;e, Ilidio hateten hanesan Timor oan ne&rsquo;eb&eacute; atu ba ema nia rain, nia husu atu hatudu disiplina makaas. Tanba, atu dezenvolve nasaun tenke iha asaun. &ldquo;Importante liu mak sira ba hanesan embaxiador Timor nian. Sira ba hanesan m&oacute;s lori espiritu foun ne&rsquo;eb&eacute; hatudu ba joven sira katak, atu halo buat ruma iha nasaun ne&rsquo;eba ho hanoin ida atu aprende buat ruma iha ne&rsquo;eba. I wainhira hetan orsamentu oituan, haruka mai sira nia familia,&rdquo; hateten Ilidio iha edifisio SEFOPE, Kaikoli, Dili, Segunda (27/08).<br /><br />Tuir SEFOPE, antes ne&rsquo;e, IV governu konstitusional iha ona planu hodi servisu hamutuk ho governu Australia hodi haruka Timor oan hamutuk 12 ba tuir formasaun iha ne&rsquo;eba. Tanba ne&rsquo;e, tuir Ilidio, nia sei kontinua planu ida ne&rsquo;e atu nune&rsquo;e bele haruka m&oacute;s Timor oan balun hodi ba servisu iha Australia.<br /><br />&ldquo;Governo Australia m&oacute;s hakarak ajuda ita. Tanba, ita iha rikeza naturais no rikeza seluk tan. Atu dezenvolve riku sira ne&rsquo;e, presiza m&oacute;s rekursu umanu. Ita m&oacute;s servisu hamutuk ho governo Australianu no sira m&oacute;s loke dalan ba ita no haruka ona ema nain sanulu resin ba tuir formasaun iha ne&rsquo;eba. Iha ona m&oacute;s planu, tinan oin mai atu simu tan Timor oan hamutuk rihun ida atu ba&nbsp;servisu iha Australia iha area oin-oin. Barak liu mak iha area agrikultura no pescas,&rdquo; dehan Ilidio. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sefope-haruka-tan-trabalhador--238340]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sefope-haruka-tan-trabalhador--238340]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEJD: Joventude Mak Lalenok ba Paz no Dezenvolvimentu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Atu hasa&rsquo;e kapasidade no&nbsp;konesimentu ba juventude nuudar foin sa&rsquo;e, Segunda feira ne'e (27/08) Sekretario Estadu Juventude Desporto (SEJD) hala&rsquo;o treinamentu ho tema &ldquo;Juventude Maka Lalenok Ba Paz no Desenvolvimentu.&rdquo;<br /><br />Tuir Diretor Nasional Juventude SEJD, Lamberto Viana katak objektivu husi treinamentu ne&rsquo;e atu kapasita juventude sira liliu oinsa atu hatene sira nia aan nuudar juventude ida, atu nune&rsquo;e bele kontribui m&oacute;s ba rai ida ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Importante ba sira maka bele kompriende profundu saida mak sira hatene kona-ba sira nia existensia nuudar Foin sa&rsquo;e iha parte familia, komunidade, nasaun no iha mundu,&rdquo; dehan Viana iha salaun Nahe Biti Bo&rsquo;ot, SEJD, Lecidere. Dili.<br /><br />Direitor ne&rsquo;e m&oacute;s hatutan katak, liu husi treinamentu ne&rsquo;e sira m&oacute;s bele fahe fila-fali ba sira nia maluk buat ne&rsquo;eb&eacute; maka sira hetan husi treinamentu ida ne&rsquo;e nia laran. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sejd-joventude-mak-lalenok-ba--238339]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sejd-joventude-mak-lalenok-ba--238339]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputadu PN Lamenta ho Elektrisidade Mate Lakan]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu Manuel Castro husi Bankada Fretilin iha Parlamentu Nasional, lamenta tebes ho elektrisidade ne&rsquo;eb&eacute; to&rsquo;o oras ne&rsquo;e sei mate lakan nafatin. Nia husu ba ministru kompetente atu sama atensaun lalais ba kondisaun ida ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Sei iha buat ruma mak aat, tenki halo koordenasain ho komisaun F Parlamentu Nasional atu oinsa bele rezolve kona-ba problema ida ne&rsquo;e. Labele nonok deit. La kleur ahi mate la kleur ahi moris. Ida ne&rsquo;e, oinsa mak ne&rsquo;e? Sei iha kapital laran ne&rsquo;e mate ona hanesan ne&rsquo;e, sa tan iha distritu. Ne&rsquo;e sai oinsa los. Nakukun aat liu tan,&rdquo; dehan Manuel Castro, iha plenaria Segunda (27/08) iha Parlamentu Nasional.<br /><br />Iha fatin hanesan, Deputadu Paulo Maia m&oacute;s reforsa tan katak ahi ne&rsquo;eb&eacute; mate lakan sei f&oacute; impaktu ba iha povu. Tanba ne&rsquo;e, nai ulun sira labele tuur nonok deit. &ldquo;Labele atu hakmatek deit iha fatin no nonok. Se laiha kapasidade hateten para atu haruka ema seluk ba tuur iha ne&rsquo;eba,&rdquo; dehan Paulo.<br /><br />Tuir observasaun jornalista, segunda feira ne&rsquo;e iha Parlamentu Nasional sai hanesan preokupasaun boot ba deputadus sira maka problema elektrisidade, estradas no be moos. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputadu-pn-lamenta-ho-elektri-238338]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputadu-pn-lamenta-ho-elektri-238338]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputado PD husu membru governu deklara rikusoin ba publiku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Relasiona ho deklarasaun rikusoin husi Prezidente da Republika ne'ebe deklara nia riku soin ba iha tribunal no publiku tanba ne&rsquo;e deputadu husi parlamentu nasional espera katak V governu konstitusional nebe halao ona tomada de posse atu nune&rsquo;e iha tempu nebe besik atu deklara mos sira nia rikusoin ba publiku.<br /><br />Tuir depputadu husi bankada partido demokratiko- PD Hermenegildo Hornai hateten ho deklarasaun nebe prezidente fo sai ona hanesan loke dalan ida ba iha membru governu atu hato&rsquo;o mos sira nia rikusoin.<br /><br />&ldquo;Sobre konaba rikusoin ne&rsquo;e ita koalia kona ba boa vontade no lei, tanba ne&rsquo;e ita husu ba ita nia an katak diak liu hau ba atu nune&rsquo;e publiku mos bele hatene hau nia situasaun real para ikus mai la bele mosu deskunfias bar-barak &rdquo;dehan Hornai kinta(23/08) iha uma fukun Parlamentu Nasional.<br /><br />Iha fatin nebe hanesan segundo vice prezidente parlamentu nasional Aderito Hugo hateten katak konaba lei atu deklara rikusoin ne&rsquo;e mihis tebes tan ne'e iha tempu besik PN sei halo deskusaun atu nune&rsquo;e bele halo aktualizasaun ba iha rikusoin nian.<br /><br />&ldquo;Lei ne&rsquo;e mihis tebes ita halo iha 2007 nian tanba indika deit ba iha Prezidente no Governu tanba ne&rsquo;e sira sei halo diskusaun ida iha parlamentu nasional atu nune&rsquo;e bele haluan tan lei ne&rsquo;e atu nune&rsquo;e diretor ka tekniku sira nebe inlui iha governu nia laran bele halao mos sira nia rikusoin. (CJITL/Marlito)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pd-husu-membru-govern-237691]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputado-pd-husu-membru-govern-237691]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ekipa Futebol Senior TL nian prepara a’an atu partisipa Suzuki Cup iha Myanmar]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Ekipa&nbsp; futebol nasional senior Timor Leste (TL) nian oras ne&rsquo;e dadaun treino namanas hela antes aloka ba iha Myanmar hodi partisipa torneio Suzuki cup nebe sei halao iha loron 5 fulan outubro tinan ida ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir observasaun CJITL, maske ho kondisaun estadio ne'ebe oras ne&rsquo;e dadaun sei iha hela faze konstrusaun maibe sira iha dalan seluk atu nune&rsquo;e bele halao treinamentu ba iha jogador hirak ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">Tuir director tekniku Federasaun Futebol Timor Leste-FFTL, Orlando Mendes hateten selesaun nasional nebe oras ne&rsquo;e dadaun tuir treinamentu hamutuk 20, kompostu husi jogador rai laran no jogador balun nebe oras ne&rsquo;e dadaun halao hela sira nia jogu iha rai liur maka hanesan Portugal no brazil.</p>
<p style="text-align: justify;">Orlando mos hateten maske oras ne&rsquo;e dadaun kampo nebe maka sira utiliza hodi halao treinamentu sei hadia hela maibe sira konsege koalia ho governu hodi uza estadium municipal.<br />Ami oras ne&rsquo;e dadaun prepara hela sira,maibe semana ida dala rua deit tanba governu fo mai ami uza stadium nasional,maibe ami senti orgulho tanba sira bele fo mai ami fatin nebe atu treino &rdquo;dehan Orlando quinta (23/08)iha nia knar fatin FFTL, Dili.<br /><br />Nune&rsquo;e mos jogador Jesse Fernandes Pinto hateten sira sei prepara a&rsquo;an diak liu tan maske treino semana ida dala rua deit maibe ami sei kopera malu diak liu tan antes ba tuir torneio ne&rsquo;e&rdquo; hau ho kolega sira sei treino makas no buka kompo balun hodi uja treino hodi nune'e entre ami bele abitua ba malu hodi kordena ba malu iha jogo nia laran&rdquo;dehan Pinto.(CJITL/Marlito)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/ekipa-futebol-senior-tl-nian-p-237224]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/ekipa-futebol-senior-tl-nian-p-237224]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[EF ho BPE lansa livru ba labarik]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">GLENO: Embaixada Filipina (EF) iha Timor-Leste hamutuk ho Biblioteka Publico Ermera (BPE) , Segunda (13/08) lansa livro ida ba labarik sira ho titlu &lsquo;Lisaun Neil Nian.&rsquo;&nbsp; Seremonia ne&rsquo;e hala&rsquo;o iha Embaixada Filipina, Pantai Kelapa Dili. Livru ne&rsquo;e, originalmente hakerek ho lian Ingles husi hakerek nain Filipino ida. Tanba Embaixada Filipina iha relasaun diak ho Biblioteka Publico (BP) Ermera, livru ne&rsquo;e tradus tiha ona ba lian Tetum.</p>
<p style="text-align: justify;">Komunikadu Imprensa ne'eb&eacute; CJITL hetan husi Biblioteka Publico Ermera hakerek, Livro Lisaun Neil ka &ldquo;The Lessons Of&nbsp; Neil&rdquo; ne&rsquo;e, koalia kona-ba istoria Neil nian, katak labarik oan ida ne&rsquo;eb&eacute; nakar ten, mais aprende lisaun ida, importante tebes kona-ba tanba sa fahe sasan ba malu (laran luak), diak liu fali ema na&rsquo;ok ten.</p>
<p style="text-align: justify;">Hakerek Nain Filipina ho naran konesidu Isabel Garcia mak hakerek livro ne&rsquo;e, wainhira nia sei sai nuudar estudante iha Universitariu Ateneo de Manila. Ester da Costa Correia, edukadora Timorense ida ne&rsquo;eb&eacute; hanorin iha nivel primaria, tenki simu todan ne&rsquo;e hodi traduz livro ne&rsquo;e ba lian Tetum atu nune&rsquo;e bele sai istoria Neil nian ba labarik sira iha Timor Leste.&nbsp; <br /><br />Isabel no Ester fiar katak, le&rsquo;e la&rsquo;&oacute;s deit konstrui imajinasaun no hanoin labarik ida nian. Maib&eacute;, m&oacute;s loke labarik ida nia matan ba oportunidade rihun ba rihun no vizaun kona-ba Mundo.<br /><br />Projetu livro ida ne&rsquo;e maka esforsu kolaborativu entre Embaixada Filipina iha Timor-Leste ho Komisaun de Jestaun Biblioteka Ermera nian. Wainhira hetan tiha lisensa maka liu husi Biblioteka Ermera, Ester nuudar tradutora, no involve kedan iha projetu ne&rsquo;e maka Komisaun de Jestaun husi Biblioteka ne&rsquo;eb&eacute; kompostu husi Daniel, Beth Gilfillan no Noemia da Conceicao de Jesus Ximenes, hodi hadia liu-tan tradusaun ida ne&rsquo;e. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ef-ho-bpe-lansa-livru-ba-labar-237223]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ef-ho-bpe-lansa-livru-ba-labar-237223]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[MSS hili Ermera sai fatin trasa planu ministeriu nian]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">GLENO: Ministeriu Solidaridade Sosial, Distritu Ermera, Tersa (21/08) halao enkontru regional hodi trasa planu distrital nian hodi prepra mos programa nasional no rejional hanesan&nbsp; pagamentu ba idozus, bolsa da mae, veteranus antigu kombatente da libertasaun nasional hodi apresenta ba Orsamentu Jeral tinan 2013.<br /><br />Tuir Direitor MSS Distritu Ermera, Guilherme Goncalves katak, iha enkontro ne&rsquo;e m&oacute;s koalia liu kona-ba pontu rua importante mak hanesan plano orsamento distrital nian no estatutu MSS&nbsp; distrital nian. Iha parte seluk, nia Goncalves hateten katak atendementu no estrutura iha Distritu&nbsp; Ermera nian sei limitadu rekursus umanus.&nbsp; &ldquo;Buat hirak ne&rsquo;e maka dala ruma difikulta servisu MSS nian,&rdquo; hateten Goncalves ba CJITL, Tersa (21/08).<br /><br />Enkontru ida ne&rsquo;e halao iha edifisio MSS Distrito Ermera, no partisipante maka hanesan Direitor MSS Nasional, Regional, pontu vokais distrital ne&rsquo;eb&eacute; mai husi regiaun hanesan Ermera, Liquica, Maliana no Dili. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mss-hili-ermera-sai-fatin-tras-237222]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/mss-hili-ermera-sai-fatin-tras-237222]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Moreira: Hori Uluk Kedas Projetu Eletrisidade ho Estrada  AMP nian Laiha Kualidade ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu Inacio Moreira, husi Bankada Fretilin Parlamentu Nasional (PN) hateten katak, projetu estrada no m&oacute;s eletrisidade, ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e governasaun AMP implementa hori uluk kedas laiha kualidade.<br /><br />&ldquo;Governasaun AMP, aloka orsamentu barak atu halo projetu eletrisidade no estrada. Maib&eacute;, projetu hirka ne&rsquo;e halo ho laiha kualidade. Seidauk to&rsquo;o tinan ida, ita haree la dun&nbsp; normal ona,&rdquo; tenik Moreira depois reuniaun plenaria ekstraordinariu, iha Parlamentu Nasional, Tersa (21/08).<br /><br />Nia husu ba V governu konstitusional atu tau matan no toma responsabilidade ba problem hirak ne&rsquo;e. Tuir Moreira, iha IV governu no V governu agora ne&rsquo;e Primeiru Ministru sei kontinua nafatin forma governasaun. <br /><br />&ldquo;Nuudar reprezentante povu iha Uma Fukun ida nee, hau husu ba governo para projetu balun ne&rsquo;eb&eacute; fahe ba kompanha, iha maneira balun ne&rsquo;eb&eacute; ami konsidera. Maib&eacute;, ba projeto ne&rsquo;eb&eacute; sensitivu tenki halo servisu foun ho kualidade servisu ho ekipamentus estandar. La bele f&oacute; ba kompanha ne&rsquo;eb&eacute; laiha kondisaun,&rdquo; nia salienta. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moreira-hori-uluk-kedas-projet-237220]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moreira-hori-uluk-kedas-projet-237220]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Hornai: Membru Governo Tenki Deklara Riku Soin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Prezidente Concelho Nasional Juventude Timor-Leste (CNJTL), Leovizildo Hornai rekomenda nafatin ba V governu konstitusional ne&rsquo;eb&eacute; halao tiha ona tomada de posse, atu deklara ona sira nia riku soin ba publiku.<br /><br />Tuir Hornai, komesa I governu to&rsquo;o V governu seidauk iha membru governu ida ne&rsquo;eb&eacute; deklara sira nia riku soin ba publiku. &ldquo;Sira tenki deklara sira nia riku soin atu nune&rsquo;e publiku m&oacute;s bele hatene riku soin saida deit maka sira iha. Se lae, korrupasaun buras ba nafatin tanba ne&rsquo;e labele halimar ho nasaun no povo nia vida. Ema susar iha nasaun ida ne&rsquo;e, sei barak tebes,&rdquo; hateten Leovizildo, Kuarta (22/08) iha nia kna&rsquo;ar fatin, Farol, Dili.<br /><br />Hornai katak V governu agora, tarde no la iha vontade atu deklara sira nia riku soin ba publiku. Tanba ne&rsquo;e, CNJTL sei ejizi nafatin atu nune&rsquo;e bele deklara riku soin. Ho ida ne&rsquo;e, dezenvolvimentu iha nasauna ida ne&rsquo;e, bele lao ho diak. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hornai-membru-governo-tenki-de-237218]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/hornai-membru-governo-tenki-de-237218]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Taur Matan Ruak Nia karta aberta ba Nasaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Hafoin Prezidente Republika, Taur Matan Ruak Hamutuk ho nia espoza, primeira dama, Isabel Fereira halo deklarasaun riku soin ba publiku, tuir mai ne'e karta aberta ne'ebe prezidente republika hakerek hodi fo sai nia hanoin konaba razaun halo deklarasaun aset. Redasaun CJITL hatun karta husi Prezidente Republika nian tuir mai dadaun.<br /><br /><br /><em><strong>Ha&rsquo;u nia doben povu Timor-Leste, </strong></em><br /><br />Iha 20 Maiu 2012, ha&rsquo;u simu pose nu&rsquo;ud&rsquo;ar Chefe Estadu Rep&uacute;blika Demokratik Timor-Leste nian.<br /><br />Iha momentu ida ne&rsquo;e maka bainhira Ita Boot sira, povu Timor-Leste, konfia mai ha&rsquo;u-ata ho kbiit no privilejiu oioin atu serb&iacute; Ita. Nune&rsquo;e ho kbiit no privilejiu hirak ne&rsquo;e mai ho m&oacute;s responsibilidades aas no s&eacute;riu liu.<br /><br />Parte ida hosi ha&rsquo;u-ata ninia responsibilidades hirak ne&rsquo;e mak atu kumpri promesas halo ona iha ha&rsquo;u nia kampanha eleitoral. Ida mak ha&rsquo;u buka atu hatudu ezemplu di&rsquo;ak ida ba politik ne&rsquo;eb&eacute; disiplinadu no moos iha Timor-Leste.<br /><br />Korupsaun mak buat ida be perigozu no neineik-neineik infekta daudaun ita nia sosiedade. Nia de-estabeliza ita nia karakter moral no halo fraku ita nia instituisaun sira. Iha tempu ida bainhira ita presiza hatudu disiplina hodi alkansa objetivus dezenvolvimentu nasional sira ita bele haree katak la iha tan ameasa boot liu ba objetivus nasaun nian hanesan korupsaun ba intereses pesoal.<br /><br />Nu&rsquo;ud&aacute;r Prezidente, ha&rsquo;u-ata halo deklarasaun tomak no kompletu ba ha&rsquo;u nia propriedades pesoal tomak ba p&uacute;bliku.<br /><br />Ha&rsquo;u halo ida ne&rsquo;e hodi bele ita nia povu bele hatene propriedades pesoal saida mak ha&rsquo;u-ata kaer iha ha&rsquo;u nia Prezid&eacute;nsia no ha&rsquo;u jura atu hala deklarasaun tinan-tinan to&rsquo;o ha&rsquo;u nia mandatu remata. Ha&rsquo;u halo ida ne&rsquo;e atu kumpri ha&rsquo;u nia promesa atu lider liu hosi ezemplu iha luta ida ne&rsquo;e hasoru korupsaun.<br /><br />Gabinete Prezidente nian institute p&uacute;bliku ida ne&rsquo;eb&eacute; ha&rsquo;u-ata simu ona konfiansa atu hala&rsquo;o knar konstitusional ida ne&rsquo;eb&eacute; kr&iacute;tiku ba funsionamentu Estadu nian. Gabinete ne&rsquo;e la&rsquo;&oacute;s feramentu ida ba ha&rsquo;u nia enrikesimentu pessoal.<br /><br />Hodi halo deklarasaun ba ha&rsquo;u nia propriedades pesoal ne&rsquo;e no liu hosi deklarasaun tinan-tinan ha&rsquo;u sei, tuir responsibilidades ha&rsquo;u nian ba sidadaun tomak no Rep&uacute;blika Demokratika Timor-Leste, demonstra/hatudu katak ha&rsquo;u la uza no sei la uza ha&rsquo;u nia pozisaun atu hariku ha&rsquo;u an rasik no atu pratika hahalok koruptu hanesan ne&rsquo;e.<br /><br />Iha ailaran ita uluk ko&rsquo;alia ba Timor-Leste ida be livre hosi korupsaun hosi sira ba mai tiha ona atu ukun ita. Timoroan barak fakar raan ba mehi ida ne&rsquo;e. Ita labele haluha ona ideal patriota sira ne&rsquo;e dada dalan ba ita iha tempu uluk nian. Hirak ne&rsquo;e virus korupsaun mak han ona sira.<br /><br />Ha&rsquo;u bolu membru governu tomak, parlamentu nasional, tribunal sira no ofisial p&uacute;bliku sira atu mai hamutuk ho ha&rsquo;u atu aprezenta tomak no kompletu deklarasaun propriedades pesoal tinan-tinan.<br /><br />Mai ita hotu hamriik metin iha luta ida ne&rsquo;e atu halo Timor-Leste ida be forte no pr&oacute;speru. Sira hirak be hili atu la hamriik hamutuk iha luta ida ne&rsquo;e hodi hasoru korupsaun tenke husu sira an rasik keta sira tebes duni aptu atu tur iha institutu p&uacute;bliku duni ka oins&aacute;. Povu Timor-Leste, ne&rsquo;eb&eacute; ita serb&iacute; loroloron, mak loloos fihir kredibilidade ba hirak be tur iha institutu p&uacute;bliku nune&rsquo;e to&rsquo;o ikus ita nia povu mak sei halo desizaun final ba ita tomak nia destinu.&nbsp; Taur Matan Ruak, Prezidente Republika RDTL (*)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/taur-matan-ruak-nia-karta-aber-236519]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/taur-matan-ruak-nia-karta-aber-236519]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Prezidente Republika Deklara Riku Soin ba Publiku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Prezidente da Republika Timor Leste, Taur Matan Ruak deklara nia rikusoin ba povu hodi&nbsp; kumpri promesa ne'ebe durante ne&rsquo;e promete ba iha povu liu husi nia kampanha eleitoral prezidentsial nian li-liu atu kombate korupsaun.<br /><br />Liu husi konferensia da imprensa nebe halao husi Primeira Dama Prezidente Timor Leste, Isabel Fereira iha Palasio do Prezidente kuarta (22/08) ne&rsquo;e hateten, tuir lei numeru 7/2007 nebe hakerek nudar orgaun sobernu tenki deklara sira nia riku soin ba publiku atu nune&rsquo;e publiku hotu tenki hatene.<br /><br />Nun'ee iha deklarasaun rikusoin ne&rsquo;e Prezidente TMR&nbsp; ho nia kaben Isabel Ferreira hatudu sai osan ne'ebe rai hamutuk hanesan fen ho la'en nian iha nota bankaria&nbsp; BNU ou Banku Ultramarino hamutuk $ 33. 836.56 dolar amerikano.<br /><br />No prezidente Taur nian osan rasik ne'ebe rai mes-mesak iha Banko Ultramarino hamutuk $40.307 no Isabel da Costa Ferreira iha Banko Nasional no iha banku rai liur nian hamutuk $50.935.36<br /><br />Aliende ne&rsquo;e mos primeira familia nasaun nian ne'e iha rai hamutuk 18.000 metro kuadradu nebe registo iha terras e propriedades no mos iha Baucau no Same no mos iha karreta tolu maka hanesan land rover 4x4 ida,Toyota Camry Sedan ida no Toyota Prado 4x4 ida.<br /><br />Primeira dama ne&rsquo;e hateten nia hamutk ho Prezidente Republika promete katak kada tinan nia sei deklara nafatin ninia rikusoin atu nune&rsquo;e bele hatudu ba povu saida maka nia iha durante mandatu tinan lima nia laran ne&rsquo;e.<br /><br />So ho hahalok ida ne&rsquo;e deit maka bele halakon ka pevene korupsaun,no husi ida ne&rsquo;e maka publiku bee kontrola ita nia ukun nain sira, tanba korupsaun buat ida nebe perigozu no neneik-neneik sei infekta ita nia sosiedade, tanba ne&rsquo;e ohin nia halao deklarasaun tomak ba ninia propriedades pessoal tomak ba publiku&rdquo;dehan Isabel.<br /><br />Isabel mos husu ba media no komisaun anti korupsau-CAC no mos organizasaun nebe kompetente atu kontrola rikosoin hirak ne&rsquo;e atu nune&rsquo;e bele kombate duni korupsaun iha nasaun ne'e. (CJITL/Amandio)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-deklara-r-236518]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/prezidente-republika-deklara-r-236518]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fatin la to’o, pasiente toba deit iha sala vizita]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Observasaun CJITL, Quarta feira ne'e iha Hospital Nasional Guido Valadares-HNGV hatudu katak pasiente nebe halao tratamentu iha Hospital ne&rsquo;e balun toba deit iha sala vizita tanba fatin la to&rsquo;o tratamentu ne'ebe limitado.<br /><br />Ba reporter CJITL iha HNGV, Aniceto Pereira nebe hanesan pasiente moras i&rsquo;is boot hateten maske fatin la to&rsquo;o mos sira tenki pasiensia atu nune&rsquo;e bele diak husi moras refere.<br /><br />&ldquo;Maski ami toba deit iha sala vizitante nemos diak naran katak ami tenki halo tratamento ne&rsquo;ebe diak atu hetan isin diak nafatin,antes ami alta husi hospital ida ne&rsquo;e&rdquo;dehan Aniceto.<br /><br />Iha fatin nebe hanesan aman husi Veronica da Costa nebe hetan moras diareia hatutan katak maske fatin la to&rsquo;o ba sira atu deskansa maibe nia husu ba ministerio nebe relevante atu tau atensaun liliu iha area nebe presija tulun.<br /><br />&ldquo;Ita tenki augenta tanba fatin la too, ita atu halo nusa,ita espera katak sira sei tau matan ba ita liliu atu halao tratamentu ba ita ho didiak atu nune&rsquo;e ita bele fila fali ba iha ita nia uma ida-idak&rdquo;dehan nia.<br /><br />Tuir observasaun ne&rsquo;ebe jornalista CJITL hetan iha HNGV hatudu duni fatin ba pasiente sira nee la sufisiente tamba pasiente ho moras oin oin mak regista iha neeba, liu liu moras hanesan diareia ne;ebe ataka labarik ki'ik husi tinan lima mai kraik.<br /><br />To&rsquo;o notisia nee tun ami seidauk halo klarifikasaun ho Direitora HNGV refere.(CJITL/Joana)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fatin-la-too-pasiente-toba-dei-236517]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fatin-la-too-pasiente-toba-dei-236517]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputadu CNRT Lamenta ho konstrusaun estrada no sinais tranjitu iha Dili ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Deputadu parlamentu nasional husi bankada CNRT Pedro Da Costa preokupa tebes ho estradas nebe oras ne&rsquo;e dadaun sei paradu hela tanba ne&rsquo;e nia husu ba orgaun kompetente atu hare lalais tanba tuir nia katak projetu estrada ne&rsquo;e paradu kuaze fulan hirak nia laran ona <br /><br />&ldquo;Ami hanesan reprezentante povo, ami mos preokupa ho infrastutura liu-liu iha Dili laran, Estrada barak mak kuak, maibe to&rsquo;o oras ne&rsquo;e dadaun seidauk hadia , no mos sinais tranjitu la funsiona, ami ejije nafatin ba Governo liu-liu ba minisrerio obras publika atu nune&rsquo;e bele hadia infrastuturas iha teritoriu Timor laran tomak liu-liu iha Dili laran&rdquo; hateten Deputadu ne&rsquo;e iha Parlamentu Nasional (PN) quarta (22/08).<br /><br />Pedro mos hatutan tan katak sinais tranjitu ne&rsquo;ebe mak la funsiona bele hamosu asidente trafiku, no estrada ne&rsquo;ebe mak a&rsquo;at bele provoka inundasaun wainhira udan boot.<br /><br />Deputadu ne&rsquo;e mos akresenta liu tan katak Dili hanesan Cidade ida no reflete imagen Timor Leste nian ba mundu, ne&rsquo;e duni tenki hadia infratuturas ne&rsquo;ebe mak paradu hela no halo ho qualidade nebe diak .CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputadu-cnrt-lamenta-ho-konst-236515]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputadu-cnrt-lamenta-ho-konst-236515]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Lere husu Falintil hamutuk nafatin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Komandante Falintil Forsa defeza Timor leste (F-FDTL) Maijor Jeneral Lere Anan Timor husu ba Falintil sira nebe durante ne&rsquo;e fo a&rsquo;an tomak hodi liberta rai ida ne&rsquo;e atu hotu-hotu hamutuk nafatin atu nune&rsquo;e bele lori rai ida ne&rsquo;e ba oin.<br /><br />&ldquo;Ohin loron ita sai nasaun soverania no independente , ohin loron balu sei hanoin hakarak fahe ita no mos atu haketak ita maibe ita komprimisoi boot ho ita nia asuwain sira nebe fo sira nia ran no isin ita sei hamutuk, mate ita hamutuk,agora mos ita tenki hamutuk nafatin tanba ita maka faktor importante ba ba ita nia estabilidade no dezemvolvimento nasional&rdquo; dehan Lere liu husi serimonia aniversario Falintil ba dala 37 iha palasio do governu segunda liu ba (20/08).<br /><br />Nia hateten katak, Falintil nudar aswain no riku soin nasaun ida ne&rsquo;e, Falintil nia responsalvedade bo&rsquo;ot ne&rsquo;ebe maka agora iha F-FDTL nia kabas sei hatudu no halo loron ba loron ne&rsquo;ebe ho buat diak sira ne&rsquo;e maka mai husi Falintil sira nia susesu.(CJITL/Marlito)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lere-husu-falintil-hamutuk-naf-236514]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lere-husu-falintil-hamutuk-naf-236514]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Dosente husi Deakin University Iha Australia hakerek konaba Kompozisaun V Governu TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Artigu opiniaun tuir mai ne'e, hakerek husi Martin Hardie, Dosente ida ne'ebe hanorin Lei iha universidade Deakin iha Australia konaba kompozisaun V governu konstituisional Timor Leste nian no mos nia hanoin konaba publikasaun Tempo Semanal ne'ebe hateten kata govrnu ne'e reprezenta oligarkia ida.</p>
<p style="text-align: justify;">Martin Hardie nu'udar aktivista australiano nian ida ne'ebe servisu ho CNRM ho CNRT durante rezistensia no mos servisu ba UNTAET no iha tinan 5 liu ba servisu hamutuk ho Eis Sekretario Estado Politika Enerjetika hanesan asesor prinsipal hodi prepara esbosu lei ba enejia renovavel nian. Tuir mai nia artigu ho lian ingles ne'ebe haruka ba CJITL nia redasaun atu publika.<br /><br /><br /><strong>Timor Leste, the 5th Constitutional Government and the 'good governance' Template.</strong><br /><br /><em>Martin Hardie*</em><br /><br />East Timorese newspaper Tempo Semanal published an article this week which claims that the new Timorese Government represents &ldquo;an oligarchy&rdquo;, and criticises the new government for its size and for the fact that it contained some brothers and sisters. There was criticism of the last Timorese Government for many reasons, including corruption. However, this same government established the Anti-Corruption Commission (KAK) which has led to some former ministers being investigated and in one case found guilty.</p>
<p style="text-align: justify;">However, these recent claims that the government is too big and is because of this somehow by inference corrupt warrant some further analysis. My point in writing this is to try and add another viewpoint to the debate, to try and make people think about the situation a little more deeply, rather than just repeating easy catchphrases. I may be right or I may be wrong. That is not the issue. The debate needs to be just a little bit less dogmatic and break out of what Paolo Friere described as a &ldquo;circle of certainty&rdquo; that it has been trapped within this week. In saying that partly what I want to do is to try and situate the debate so far within the context of a global policy agenda.</p>
<p style="text-align: justify;">In comparison with Australia the number of ministries is not large. Timor will have 17 ministries. Australia has 40. In Australia these 40 ministries are concentrated in the hands of only 21 people, that is power is more centralised. But this is not the real point. In response to some of the comments that have been made on the article my colleague at Deakin University, professor Damien Kingsbury wrote on the ETAN mailing list:</p>
<p style="text-align: justify;">However, if you understand them as being the equivalent of Ministers, Parliamentary Secretaries (same as vice-ministers in other parliamentary systems) and heads of departments with ministerial accountability, then this all starts to look much more like a normal parliamentary system.</p>
<p style="text-align: justify;">If you compare Timor-Leste to, say South Australia (the population of SA is a little larger than T-L, but not much), you will see that SA has 15 ministers - only two less than Timor-Leste, but without the further responsibilities that come from running a country and not a state, e.g. defence, telecommunications, etc.</p>
<p style="text-align: justify;">So maybe Timor-Leste does not have so many ministers after all. It just looks that way when a range of different individuals with different responsibilities and levels of responsibility are put in the same category.&rdquo;</p>
<p style="text-align: justify;">There is a lot of merit in what Professor Kingsbury has said. The first thing is to put the criticisms about size into perspective. Timor will not have 55 Ministers but a mix of Ministers, Vice Ministers and Secretaries of State. <br />Tempo Semanal quoted my old friend and the head of Luta Hamutuk NGO, Mericio Akara as saying:</p>
<p style="text-align: justify;">this new structure will not be effective and efficient, because too big and full of political interest. And full of political interest this structure will be more high cost, and I think every year government need more budgets to serve those Ministers. For us as a civil society better to invest more budget in the development sector rather than invest more budget in supporting new ministers.&rdquo;<br />Underlying this criticism appears to be an assumption that small government is always good. The argument seems to be that a big Cabinet is expensive and thus wasteful, that Timor is small and has many problems and that this waste cannot be afforded.</p>
<p style="text-align: justify;">On the other hand there has been and will still be a massive escalation of revenue and of expenditure by the government. If this there is a need for the development of the country, do the critics really believe that the implementation of these expanding programs should be managed by a small team of political appointments who can be held publicly accountable or by a big team of civil servants, who cannot be so easily held accountable? Or do they believe that unaccountable NGO&rsquo;s should be responsible? Or, are they arguing that the party that lost the election should be responsible? Is it not better to use political appointments and hence political control to oversee the process and in so doing increase the possibilities for public accountability? Or should Timor even ask UNTAET to come back and manage the country?</p>
<p style="text-align: justify;">The logic of small government and was the logic pushed by the UNTAET during my time in Timor and implemented though a range of bodies such as the IMF, the World Bank and those NGO's that compose what is called 'civil society'. It appears that not much has changed and if anything critical analysis has all but disappeared. In its place we have criticisms of the new government which all seem to be drawn from the template of 'good governance' espoused by these organisations. Behind this template stands a policy which asserts that the primary function of the Third World state is to universalise private property rights. Small government, handing over its tasks to 'civil society' and the private sector to enable growth and the development of a competitive economy, is touted as the answer to Timor's problems. The latter, a competitive economy, is after all the centrepiece of the opposition party FRETILIN's alternate program for government. I mention FRETILIN because they have also been in the press repeating these criticisms. The argument also ignores the question of if the whether less Ministers means more unelected bureaucrats, 'experts' and consultants.</p>
<p style="text-align: justify;">Amongst all of this we have the criticism by some of the Timorese NGOs that the new Government structure is the result of political motivations. Underlying this is a logic that somehow government should not be political, or the result of political decisions but only or primarily economic ones. The becoming economic of government and of society is itself one of the hallmarks of neoliberalism. It is a part of the process of the commodification of all aspects of life.</p>
<p style="text-align: justify;">The new Timorese government is driven by political concerns &ndash; and so it should be. But this does not mean it is not concerned with waste, corruption or nepotism. What the government reflects is firstly the 'will of the (majority of the) people' expressed at the recent election &ndash; thus leaving one to wonder who the &ldquo;us in civil society&rdquo; mentioned by Akara in fact refers to. It seems to be the same civil society that these global institutions have enlisted as part of its drive to commodify life throughout the planet. These political concerns also reflect the long standing practice of Xanana Gusmao to be as inclusive as possible, whether in resistance, transition or government. This is good politics and it is good politics that Timor needs along with the stability that the people seem to desire.</p>
<p style="text-align: justify;">One could quite as easily characterise the new government as being formed on the basis of giving its Ministers, Vice-Ministers and Secretaries of State more specialised and more focussed responsibilities &ndash; they appear to be more defined. Importantly, the creation of the portfolio of President of the Council of Ministers, to be held by the former State Secretary Agio Pereira, and the appointment of Avelino Coelho as State Secretary for the Council of Ministers suggests that Prime Minister Gusmao is alive to the importance of his Ministry&rsquo;s performance and the need to keep Ministers accountable. Giving these portfolios to two experienced and competent politicians can only be a sign of the increased focus upon what the NGO's call for: 'good governance'. This internal check on ministerial power combined with the work of Aderito Soares in the Anti-Corruption Commission is a good thing for the administration of government in Timor.</p>
<p style="text-align: justify;">Another criticism levied at the new government is that of nepotism. Timorese society continues to reflect its traditions, which have yet been wiped away in the name of smoothing the space of the globe and making it safe for business. Having worked in both Timor and Arnhem Land I see many similarities in the manner in which these societies are organised. Tradition and societal bonds in Timor are not just a replica of what we disingenuously call 'community' in Australia. Timor has community rather than a society of entrepreneurs and consumers. Bonds other than economic ones still exist between people. Family really is the basis of society.</p>
<p style="text-align: justify;">As a result of colonisation and occupation there is a limited number of people with the skills needed to perform the tasks of government at this point in time. That skills base is further limited by the fact that it is divided up amongst two principal political parties and nineteen others which contested the recent election. The reality is that it is almost impossible not to find family members operating in similar areas. And oppositional politics makes this even harder. The criticisms of the government on this basis need to be put into this context and the manner in which Timorese society has been traditionally organised. To just blindly object to a Government on the basis that some people are related is really not far from saying that what you really want is a government that is not Timorese, in the sense that you want a government which does not reflect the composition of society, but one that reflects some template of 'good governance' promoted in a glossy World Bank pamphlet.</p>
<p style="text-align: justify;">Related to this is the issue of the in-built cynicism of the criticisms. They seem to assume that someone is appointed to the Ministry must be seen as an opportunity to corrupt, or an act of corruption, and not a burden which involves working harder. Of course, perhaps it is or will be (in some cases): but critics must develop a way of framing these concerns. Should a family be criticised for accepting more than one post in the government or should it be praised for taking on the burden?</p>
<p style="text-align: justify;">There is a further aspect to this criticism of nepotism that cannot be left unremarked. The mantras of growth and building markets, such as those espoused by FRETILIN and some of the NGO's, promote a vision of Timor as a fully-fledged capitalist society. It is a long way from this at the moment. What private sector exists does so essentially because of government spending of one sort or another. According to neoliberal theorists such as Hayek, the natural state of people was to cooperate, and as such competitive markets are not natural, they must be constructed. According to this theory the role of the state is to create the conditions for competition. This is done by what Marx termed primitive accumulation, through what David Harvey calls accumulation by dispossession. Accumulation of land, money, resources and the dispossession of the people of the same things.</p>
<p style="text-align: justify;">My point is not to defend this, nor to defend any nepotism or corruption that may be occurring and which is also occurring in my own country and globally. Need I state the obvious and mention the current banking crisis, the austerity drives, or the dismantling of the public sector throughout the world by those that say government should be less political and more economic? Need I mention the growing global revolt against this? But here NGO's and others who want to promote this model, competitive markets, growth, the creation of a middle class and building markets cry foul when the process they champion and yearn for might actually be taking place. If the NGOs are to be credible they can't have it both ways. They can't just roll out the global 'good governance' template, cry foul and apply it without analysis.</p>
<p style="text-align: justify;">The situation reminds me of the thoughts of Paolo Freire in the opening pages of the Pedagogy of the Oppressed. The NGO's and others seem to suffer from &ldquo;an absence of doubt&rdquo;. Their positions are true positions and the manner in which their message has gone viral is itself an example of Freire's &ldquo;circle of certainty&rdquo;. In contrast, it might be that the Government does not suffer from such an absence; it appears to be acting politically in a political context and it appears to have considered its previous mistakes and acted accordingly. As Freire might say, the NGO's may actually need to confront their own position, to actually think and analyse the template they seem to have adopted. Confront, listen, unveil. This is the lesson of Freire. Think rather than repeat the glib mantras of the custodians of a crumbling global system.</p>
<p style="text-align: justify;">The new Timorese Government is not an oligarchy. For Aristotle an oligarchia designated the rule of the few for the few, rule that was exercised not by the best, but by bad men unjustly. Aristotle differentiated an oligarchy from an aristocracy where government by the few is vested in the best individuals. In the case of Timor the people (civil society) decided the best individuals are those that formed the government led by Xanana. It may be an aristocracy but it is an elected one. <br />Even Wikipedia tell us that an oligarchy is a form of government in which power effectively rests with a small number of people. Here the NGO's complain that there are too many people! <br />An oligarchy also infers a ruling power bloc. What is apparent in Timor is that there are no consolidated permanent power blocs. Given the absence of power blocs in the oligarchic sense everything must be negotiated and this is the hallmark of Gusmao's style. There was even room for the opposition FRETILIN to be included in one way or another in this Government, an offer which it seems FRETILIN rejected. <br />The task of negotiation and inclusion is one that the people and history have currently given to Xanana Gusmao. It is not an enviable or easy task and it is not one that is left to his whim to undertake in a vacuum. The reality is that it is a political task and not one that conforms to a pre-ordained template.<br /><br /><strong><em>*Martin Hardie teaches law at Deakin University in Australia. He was Legal officer for CNRM in the 1990&rsquo;s and he worked in East Timor from 199-2001 as advisor to the CNRT Transitional Council, to Avelino Coelho when he was a member of the UNTAET NCC and to Joao Carrascalao when he was a Minister in the East Timorese Transitional Administration. He has recently been in East Timor and assisted Avelino Coelho in his capacity as Secretary of State for Energy Policy in drafting a proposed law on renewable energy.</em></strong></p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/dosente-husi-deakin-university-236509]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/dosente-husi-deakin-university-236509]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[CRC no SECM  Halao Enkontru ho Radio Café]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Centru Radio Comunidade (CRC) no Departementu Komunikasaun Social iha Secretariu Estado Conselhu Ministro (SECM) halao sorumutu iha Radio Comunidade Caf&eacute;, Ermera iha Sesta (17/08). Partisipa m&oacute;s iha enkontru ne&rsquo;e, konselhu radio no gestor radio, governo lokal no komunidade.<br /><br />Direitor CRC, Luis Evaristo Soares iha nia intervensaun hateten CRC mai atu rona no simu rekomendasaun, hanoin, sugestoens no ideia sira atu prepara planu no proposta ba Konselhu Ministru no Sekretario Estado Komunikasaun Social, hodi prepara kondisaun ba radio komunidade sira iha Timor Leste, inklui iha Gleno Distritu Ermera. &ldquo;Tanba CRC mak kobre radio komunidade estasaun 14, ne&rsquo;eb&eacute; estabelese ona iha Timor-Leste,&rdquo; Luis haktuir.<br /><br />Nia m&oacute;s hatutan, ba futuru CRC sei prepara planu diak ida atu kria kondisaun ba radio komunidade hotu. Maib&eacute;, la taka dalan m&oacute;s ba komunidade sira atu f&oacute; sira nia kontribuisaun ba radio, atu bele lao nafatin. Liliu governu lokal liu husi departementu sira hotu iha distritu ida-idak.<br /><br />Iha parte seluk, Juvenal da Costa reprezentante husi Konselho Ministru, asuntu komunikasaun sosial hateten katak sira mai atu rona direta preokupasaun radio komunidades ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e la&rsquo;o hela atu oinsa bele prepara planu diak ida ba futuru atu hamoris radio hirak ne&rsquo;e. Liliu iha parte rekursu. Tanba ne&rsquo;e, iha Konselhu Ministru iha ona departementu ida kona-ba kapasitasaun atu f&oacute; kapasitasaun ba voluntariu radio sira.<br /><br />Iha fatin hanesan, Konselhu Radio (Board) Radio Caf&eacute;, Maria Exposto, Florindo Araujo no Jo&atilde;o Mestre Madeira hato&rsquo;o sira nia rekomendasaun ba CRC no Konselhu Ministrus asuntu komunikasaun atu bele prepara hela kondisaun ba radio refere. Liliu hari fali torre (antena) iha fatin Mertutu, atu nune&rsquo;e frekuensia Radio Caf&eacute; bele kobre hotu sub-distrito hanesan uluk no sira m&oacute;s husu atu oinsa CRC bele haree ba despesas operasional ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e la&rsquo;o ho USD 200, maib&eacute; presiza hasae tan. Tanba montante ne&rsquo;e sei la to&rsquo;o ba kobre buat hotu no sira m&oacute;s husu atu halo re-estruturasaun ba onselho radio para nune&rsquo;e bele tau matan ba Radio Caf&eacute; ho diak.<br /><br />Gestor Radio Caf&eacute;, Pedro Goncalves hateten katak radio komunidade hahu estabelese iha 2002 to&rsquo;o agora. Staff hotu servisu ho voluntariu no equipamentu hotu ne&rsquo;eb&eacute; iha oras ne&rsquo;e tuan hotu ona. Tanba ne&rsquo;e, presiza tau ba planu no prepara kondisaun. Pedro m&oacute;s husu wainhira atu monta torre ka antenna iha Suco Mertuto presiza halo aprosimasaun didiak ho komunidade iha areia ne&rsquo;eba, atu labele akontese lakon tan.<br /><br />Tuir planu CRC no Konselhu Ministru sei la&rsquo;o haleu ba radio komunidade iha Timor laran tomak. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/crc-no-secm--halao-enkontru-ho-235860]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/crc-no-secm--halao-enkontru-ho-235860]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[LBH Halao Socializasaun Lei Kodigu Penal ba Komunidade Ermera]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">GLENO: Relasiona ho problema ne&rsquo;eb&eacute; maka sempre mosu iha Distritu Ermera, liliu problema ne&rsquo;eb&eacute; relasaun ho lei, Lembaga Bantuan Hukum (LBH)&nbsp; halao workshop ba komunidade sira hanesan edukasaun sivica ne&rsquo;eb&eacute; relasiona ho lei ba komunidade sira iha areia remotas.<br /><br />Workshop ne&rsquo;e realiza husi LBH iha Quarta (15/08) iha Sede Suco Talimoro, Sub-Distritu Ermera. Ba CJITL advogado Natalino da Costa hanesan fasilitator ba workshop ne&rsquo;e hateten, objektivu husi workshop ne&rsquo;e atu hatene liu kona-ba prosesu Kodigu Penal m&oacute;s materia kona-ba prosesu tribunal no komunidade nia dereito iha areia remotas.<br /><br />Iha parte seluk, Xefi Suco Talimoro, Luis Dos Santos haktuir katak iha Suco Talimoro populasaun barak mak hasoru problema kona-ba rai durante tinan rua ikus ne&rsquo;e iha diresaun Terras Prioperidades nian, ne&rsquo;eb&eacute; maka marka tiha ona iha tinan kotuk liu-ba. &ldquo;Povu sira eziji atu hatene klaru kona-ba Lei Nain ba Rai ne&rsquo;e la&rsquo;o oinsa ona. Ho nune&rsquo;e sira nuudar sidadaun, bele hatene sira nian direitu nain ba rai, tuir konstituisaun RDTL hateten,&rdquo; dehan Luis.<br /><br />Workshop ida ne&rsquo;e, hetan partisipasaun husi xefi aldeia 5 no komunidade ne&rsquo;eb&eacute; mai husi Suco Talimoro, organizasaun rede feto no juventude sira. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lbh-halao-socializasaun-lei-ko-235859]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/lbh-halao-socializasaun-lei-ko-235859]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komisaun Anti Korupsaun Halo Workshop iha Ermera]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">GLENO: Komisaun Anti Korrupsaun (KAK) halo workshop distrital Sexta semana kotuk iha Administrasaun Distrital Ermera. Workshop ne&rsquo;e koalia liu kona-ba oinsa mak entidades hotu bele f&oacute; sira nian kontribuisaun ba prevene korrupsaun iha Timor-Leste. Liliu iha sosiedade nia laran.<br /><br />Tuir Adjunto KAK Jos&eacute; Neves katak, objektivu husi workshop ne&rsquo;e atu haklean liu-tan lalaok korrupsaun iha Timor-Leste no iha Distrito Ermera. &ldquo;KAK hakarak f&oacute; hatene ba funsionariu no lider komunitariasira, para partisipa iha servisu estado nian ho diak no hadook aan husi linha korrupsaun,&rdquo; hateten Neves.<br /><br />Tuir nian, knaar importante ida husi workshop ne&rsquo;e maka oinsa atu hare liu rikusoi estadu nian&nbsp; no kombate korrupsaun iha Timor-Leste. To&rsquo;o agora, Neves hateten, Lei Anti Korrupsaun seidauk aprova husi Parlamentu Nasional. Maib&eacute;, KAK halao nafatin servisu no baseia ba kompetensia KAK nian hanesan, atu halo investigasaun ba kazu hirak ne&rsquo;eb&eacute; mak mosu no sosializa ba povu tomak kona-ba knaar KAK nian. <br /><br />&ldquo;Atu nune&rsquo;e bele&nbsp;hadook aan&nbsp;hosi Korrupsaun. Tamba ne&rsquo;e, KAK estabelese&nbsp;tinan&nbsp;2 ona iha&nbsp; Timor-Leste.&nbsp;Komesa 2011 to&rsquo;o agora, keisa ne&rsquo;eb&eacute; KAK simu iha 100 resin.&nbsp;Balun&nbsp;KAK halo&nbsp; ona investigasaun&nbsp;no balun sei&nbsp;iha&nbsp;Ministeriu&nbsp;Publiku atu&nbsp;halao analiza&nbsp;ba kasu hirak&nbsp;ne&rsquo;e,&rdquo; Neves salienta tan.<br />&nbsp;<br />Partisipa iha workshop ne&rsquo;eb&eacute; loke diretamente husi Administrador&nbsp;Distritu Ermera, Vitor&nbsp;Dos&nbsp; Santos ne&rsquo;e&nbsp;maka administrador&nbsp;sub-distrito&nbsp;5 no&nbsp; xefi&nbsp;suco&nbsp;52 iha&nbsp;Distritu Ermera,&nbsp;sosiedade&nbsp;sivil, funcionariu publiku, ONG lokal, empresaria, PNTL, siguransa sivil no&nbsp; m&oacute;s&nbsp;entidade seluk iha Distrito&nbsp;Ermera laran&nbsp;tomak. CJITL/Jaime</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komisaun-anti-korupsaun-halo-w-235811]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komisaun-anti-korupsaun-halo-w-235811]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Tilman: Tenki Aprende Tetum ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Lian Tetum hamutuk ho lian Portugues hanesan lian ne&rsquo;eb&eacute; maka konsagra tiha ona iha Konstituisaun RDTL, artigo 13 nuudar lian ofisial nasaun Timor-Leste. Maib&eacute;, oras ne&rsquo;e dadaun estudantes balun deit maka f&oacute; sira nia espiritu atu bele aprende. Balun fali la interese ba lian Tetum. Sira interese liu ba lian seluk.</p>
<p style="text-align: justify;">Dosente Universidade Nasional Timor-Leste (UNTL) ne&rsquo;eb&eacute; tau matan ba materia lian Tetum iha Instituto Nasional da Linguistika (INL), Alexandra Tilman hateten, lian Tetum hanesan lian ida ne&rsquo;eb&eacute; maka importante tebes atu estuda. Maib&eacute;, iha estudantes balun ne&rsquo;eb&eacute; maka ladun interese ba materia ida ne&rsquo;e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Lian Tetum sai nuudar material ne&rsquo;eb&eacute; maka importante tebes, atu bele implementa iha Ensino Superior. Maske lian Tetum nu'udar ita nia lian rasik, wainhira la hetan forsa para sai nuudar baze legalidade ida, entaun importante tebes atu implementa iha universidade,&rdquo; dehan Alexandra iha nia kna&rsquo;ar fatin, UNTL, Dili, Sexta seman kotuk (17/08).</p>
<p style="text-align: justify;">Vantazem husi lian Tetum, tuir Alexandra bele promove ita nia lian rasik iha futuru mai. Tanba nia fiar katak lian rain nain, loron ida sei hatudu nia aan katak, nia serve duni atu implementa iha ninia rain rasik, hodi bele alkansa ita nia lian Tetum ba futuru. &ldquo;Konaba lian Tetum, agora dadaun ne&rsquo;e maioria la iha buat ne&rsquo;eb&eacute; maka koalia konaba desvantazem. Maib&eacute;, sempre iha vantazem ne&rsquo;eb&eacute; diak no positivo,&rdquo; nia salienta. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/tilman-tenki-aprende-tetum-235810]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/tilman-tenki-aprende-tetum-235810]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEJD Selebra Loron Mundial Juventude ba Dala III]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretariu Estadu Juventude e Desporto (SEJD) selebra Loron Mundial Juventude ba dala III iha Timor-Leste, ho aktividades desportu ba labarik idade tinan 7 to&rsquo;o 10.</p>
<p style="text-align: justify;">Iha selebrsaun ne&rsquo;e SEJD halo aktividades desporto hanesan jogos futsal ba labarik idade tinan 7 to&rsquo;o tinan 10 ne&rsquo;eb&eacute; kompostu husi ekipa 20, no aprezentasaun kantiku, dansa tradisional no m&oacute;s transferensia orsamentu ba iha komemorasaun Loron Mundial ba Juventude ne&rsquo;e, hamutuk&nbsp; dolar rihun sanulu resin (USD 10,000).</p>
<p style="text-align: justify;">Prezidente Komisaun Organizadora ba komemorasaun Loron Mundial ba Juventude, Lamberto Viana hateten tuir loloos loron boot ida ne&rsquo;e komemora tiha ona iha 12 de Agostu liu-ba. Maib&eacute;, alokasaun orsamentu tarde. Tanba ne&rsquo;e, komisaun organizadora deside atu adia fali iha dia 17 Agostu. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/sejd-selebra-loron-mundial-juv-235809]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/sejd-selebra-loron-mundial-juv-235809]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Deputada Frenti Mudanca Halo Promesa iha Parlamentu Nasional]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputada Parlamentu Nasional husi Bankada Frente Mudanca, Adolzinda Pires da Silva hateten hanesan reprezentante povu nian iha Uma Fukun Parlamentu Nasional, nia promete sei servisu makaas hodi hetan futuru ne&rsquo;eb&eacute; diak.</p>
<p style="text-align: justify;">Deputada ne&rsquo;e m&oacute;s hateten, maske ho kadeira rua deit maib&eacute; sei servisu makaas atu nune&rsquo;e prioridades ne&rsquo;ebe durante ne&rsquo;e sira promete ba povu, liliu durante kampanha nia laran, bele atinji ho diak.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Mezmu kadeira rua deit, ami sei esforsu-an no sei hato&rsquo;o buat ne&rsquo;eb&eacute; maka ami promete ona ba povo, durante kampa&ntilde;a nia laran. Iha tinan lima nia laran, prioridade ne&rsquo;eb&eacute; maka ami sei realiza mak edukasaun, saude, ifraestrutura. Ho nune&rsquo;e, dezenvolvimento bele ba oin i ami m&oacute;s sei altera Lei Pensaun Vitalisia,&rdquo; hateten Adolzinda iha Parlamento Nasional (PN), Sexta (17/08). Adolzinda m&oacute;s hatutan, nia senti kontenti wainhira povu f&oacute; fiar ba nia atu tuur iha Uma Fukun Parlamentu Nasional, atu nune&rsquo;e bele lori aspirasaun povu nian ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e povu sei infrenta hela. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputada-frenti-mudanca-halo-p-235808]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/deputada-frenti-mudanca-halo-p-235808]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Molok Fila, Espoza Ban Ki-Moon Vizita HNGV]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Parte husi vizita loron rua iha Timor-Leste semana kotuk, Secret&aacute;riu Geral ONU nia espoza, Ban Soon-taek hala&rsquo;o vizita ba Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV), Dili. Primeira Dama RDTL, Isabel Ferreira, Odete Viegas, Diretor Hospital Nasional no Representante UNFPA simu Ban Soon-taek hodi vizita Enfermaria Maternidade iha Hospital Nasional.</p>
<p style="text-align: justify;">Ida ne&rsquo;e nuudar vizita dahuluk Ban Soon -taek nian iha servisu saude reprodutiva Hospital Nasional governo nian ne&rsquo;eb&eacute; hetan m&oacute;s suporta husi UNFPA (Fundo Populasaun Nac&otilde;ens Unidas). <br /><br />Espoza Ban Ki-Moon partikularmente interesada atu promove feto nia saude no direito no nia uza vizita nivel alto ida ne&rsquo;e, hodi eleva konsiensia ba problemas iha Timor-Leste. <br /><br />Durante ninia vizita, Ban Soon-taek m&oacute;s partisipa iha almosu ho reprezentante husi organizasaun lokal feto Timor-Leste oi-oin, hamutuk lima nulu (50) ne&rsquo;eb&eacute; halao iha Sal&atilde;o Canossiana Becora. <br />&nbsp;<br />Ban Soon-taek m&oacute;s vizita kongregasaun Irm&atilde;s Alma, ne&rsquo;eb&eacute; hanesan mahon ba labarik desabilidade sira iha Pantai kelapa, Dili. Iha fatin ne&rsquo;e, akomoda labarik hamutuk hitu nulu resin nen (76). Iha fatin refere, Sra. Ban Soon-taek hetan simu husi labarik sira ho tara tais wainhira nia to&rsquo;o iha fatin ne&rsquo;eba. <br />Ban Soon-taek halo mos paseio hodi haree fasilidades sira inklui sala teraphy no area jogos (halimar) labarik ho desabilidade sira nian. Primeira Dama RDTL, Isabel Fereira hateten katak Timor-Leste sei f&oacute; atensaun liu-tan ba ema vulneravel sira. Partikularmente feto no labarik nuudar resultado husi vizita Ban Soon-taek ne&rsquo;e. <br />&nbsp;<br />Soon-taek agradese ba povo Timor-Leste ba ospitalidade ne&rsquo;eb&eacute; diak tebes, partikularmente agradese Primeira Dama RDTL,Isabel Ferreira no Representante UNFPA, Pornchai Suchitta. Ban Soon-taek iha ninia mensajen ikus dezeja susseso tomak ba lideransa foun nasaun ida ne&rsquo;e nian nuudar parte importante husi Timor-Leste nia futuru. CJITL/*</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/molok-fila-espoza-ban-ki-moon--235807]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/molok-fila-espoza-ban-ki-moon--235807]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Aurelio: ONU hakarak ajuda internasionaliza UNTL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Reitor Universidade Nasional Timor-Leste (UNTL) Aurelio Guterres hateten intensaun husi Sekretariu Jeral ONU nian hasoru malu ho estudantes UNTL maka oinsa atu internasionaliza universidade ne&rsquo;e, atu nune&rsquo;e bele kompete iha mundo liliu iha rejiaun Azia nia laran.<br /><br />&ldquo;Ami nia programa maka oinsa bele internasionaliza universidade nasional mezmu ke universidade ne&rsquo;e akreditadu ne&rsquo;e tinan ha&rsquo;at liu-ba. Mais, importante maka ita bele internasionaliza. Ne&rsquo;e ita konvida ema sira ne&rsquo;eb&eacute; maka hanesan peritos hanesan diplomatas. Ema sira ne&rsquo;e ke hanesan ukun nain sira iha mundo, inklui m&oacute;s hanesan Sekretariu Jeral ONU atu nune&rsquo;e bele mai f&oacute; netik ninia palestra,&rdquo; dehan Aurelio iha Centru Konvensaun Dili, Kinta (16/08).<br /><br />Aliende ne&rsquo;e m&oacute;s, reitor UNTL ne&rsquo;e hateten ONU sei kontinua apoio Timor-Leste liliu iha area edukasaun nia laran, maske nia misaun remata iha tian ida ne&rsquo;e. &ldquo;Ba UNTL, Sekjer ONU ohin nia hateten nia prontu para f&oacute; apoio universidade nasional ne&rsquo;e la&rsquo;&oacute;s sekretario jeral deit. Maib&eacute;, reprezentante edukasaun nian sei lori oinsa para f&oacute; apoio ba universidade iha Timor-Leste, inklui UNTL bele ba oin,&rdquo; dehan Aurelio.<br /><br />Aurelio hateten tan, kestaun ne&rsquo;eb&eacute; importante atu hetan ajuda husi ONU maka kestaun formasaun ba profesor no kualifiksaun profesor sira nian, atu hasae doutoramentu atu nune&rsquo;e bele kompete liliu iha mundo no mos rejiaun Azia laran.<br /><br />Nia m&oacute;s hateten, estudantes internasional ne&rsquo;eb&eacute; maka oras ne&rsquo;e dadaun estuda hela iha UNTL maka husi Estadus Unidos Amerika, Australia, Japaun, Uzbekistan no CPLP nian maka hanesan Portugal no Brazil. CJITL</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/aurelio-onu-hakarak-ajuda-inte-234735]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/aurelio-onu-hakarak-ajuda-inte-234735]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ban Ki-Moon admira ho dezenvolvimentu edukasaun iha TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretariu Jeral ONU, Ban Ki-Moon hateten, nia parte enkoraza tebes areia edukasaun iha Timor-Leste. Tanba, iha mudansa liliu iha tinan hirak ikus ne&rsquo;e, hafoin ukun aan.<br /><br />&ldquo;Tanba ne&rsquo;e, hau enkorazadu teb-tebes katak governu Timor-Leste halo tiha ona edukasaun sai nuudar prioridade ida no dezenvolve tiha ona estratejia abranzente ida, ba tinan 20 tuir mai hodi haforsa edukasaun bazika, promove igualidade generu no tau matan ba alfabetizasaun ne&rsquo;eb&eacute; adekuadu,&rdquo; dehan Sekretariu Jeral ONU, Ban Ki-Moon iha nia palestra iha sentru konvensan Dili, Kinta(16/08).<br /><br />Sekretariu Jeral ne&rsquo;e m&oacute;s senti orgulho tebes ho edukasaun iha Timor-Leste, tanba mensalidade eskolar konsege halakon tiha ona, iha tinan 10 liu-ba no matrikula eskolar aumenta porsentu 24 durante tinan 8 ikus ne&rsquo;e. Maske iha labarik barak maka sei abandonadu hela sira nia eskola.<br /><br />&ldquo;Timor-Leste tenki orgulho ba numeru hirak ne&rsquo;e. Maib&eacute;, sei nafatin dezafio iha chave oi-oin. Maka hanesan labarik sira barak demais la tuir eskola, labarik adultu sira hotu sei analfabetu nafatin no metade deit husi profesor maka iha kualifikasaun ne&rsquo;eb&eacute; adekuadu,&rdquo; hatutan Sekjer ONU ne&rsquo;e.<br /><br />Nia m&oacute;s hateten, durante nia mandatu edukasaun maka sai hanesan prioridades boot. Tanba ne&rsquo;e, iha fulan oin lider iha mundo sei halibur malu iha nasoens unidas atu lansa edukasaun sai hanesan prioridades atu nune&rsquo;e bele alkansa objektivu no fornese edukasaun ne&rsquo;eb&eacute; kualidade ba ema hotu-hotu iha mundo. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ban-ki-moon-admira-ho-dezenvol-234734]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ban-ki-moon-admira-ho-dezenvol-234734]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ban Ki-Moon nia mensajen ba TL liu husi PN]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Parlamentu Nasional (PN) Timor-Leste, simu Sekretariu Jeral Nasoens Unidas Ban Ki-Moon nia visita ba daruak nian iha Timor-Leste ho plenaria solene.<br /><br />Iha ninia diskursu iha PN, Ban Ki-Moon hateten kapital Timor-Leste hanesan sidade ne&rsquo;eb&eacute; vibrante no seguru liu tan. Tuir diplomata senior husi nasaun Korea do Sul ne&rsquo;e, negosiu privadu barak mak loke ona iha Timor-Leste.<br /><br />&ldquo;Ohin loron, Dili sai hanesan sidade ne&rsquo;eb&eacute; vibrante no seguru. Ekonomia nasional aumenta ba bei-beik. Negosiu privadu barak mak loke daudaun. Dezenvolvimento aumenta ba nafatin. Ita boot sira nia instituisaun iha rai ne&rsquo;e, hetok forte liu-tan no Forsa Seguransa hatudu tiha ona profisionalizmu ne&rsquo;eb&eacute; aumenta daudaun, hodi mantein seguransa ba publika,&rdquo; hateten Ban Ki-Moon iha Parlamento Nasional (PN), Kuarta (15/08).<br /><br />Nia m&oacute;s sublinha tan katak UNMIT konsulta ona ho parseiro Timor oan lubun ida, kona-b&aacute; forma foun ida hosi involvimento iha Timor-Leste, molok UNMIT atu remata. Nasoens Unidas rasik manan barak ona hosi UNMIT nia relasaun ho Timor-Leste durante tinan hirak nia laran. CJITL/Domingos</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ban-ki-moon-nia-mensajen-ba-tl-234733]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ban-ki-moon-nia-mensajen-ba-tl-234733]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komentariu Deputado Fretilin no CNRT konaba vizita Ban Ki-Moon]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputadu Parlamento Nasional husi Bankada Opozisaun Estanislau Aleixo da Silva hateten, vizita Sekretario Jeral ONU Ban Ki-Moon iha Timor-Leste hanesan honra boot ida, atu hatudu katak nasoens unidas sei la taka matan mai nasaun ida ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Vizita Sekjer ONU Ban Ki-Moon, hanesan honra no previlogio boot ida, atu hatudu katak nasoens unidas ho komunidade internasional sira, hatudu sira nia komprimisiu atu manten nafatin ajuda ba Timor-Leste. Liu-liu ba buat ne&rsquo;eb&eacute; presiza sira nia ajudus,&rdquo; dehan Estanislau iha Uma Fukun Parlamntu Nasional, Kinta (16/08).<br /><br />Lia fuan hanesan m&oacute;s hato&rsquo;o husi deputadu Mateus de Jesus. Tuir deputadu husi Bankada CNRT ne&rsquo;e, nia parte senti orgulho ho prezensa Sekjer ONU ne&rsquo;e. Tanba, ema hanesan Sekjer ONU ne&rsquo;e la naran ba iha nasaun ida, iha tinan ida ka rua. <br /><br />&ldquo;Hau haksolok tanba Sekjer ONU ne&rsquo;e, mai iha Timor-Leste ba dala rua ona. Hau haksolok ho vizita Sekjer Ban Ki-Moon ninian ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Mateus. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komentariu-deputado-fretilin-n-234732]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komentariu-deputado-fretilin-n-234732]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PN Eziji Investiga Kilat 33 Lakon iha PNTL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Membru Parlamentu Nasional husu nafatin ba Polisia Nasional Timor-Leste (PNTL) no m&oacute;s orgaun ne&rsquo;eb&eacute; kompetente, atu halo investigasaun nafatin, para bele rekopera fila-fali kilat ho tipu AK 33 no m&oacute;s pistola hamutuk 31, ne&rsquo;eb&eacute; lakon iha institusaun refere.<br /><br />&ldquo;PNTL tenki buka meius oinsa, atu nune&rsquo;e bele hetan fila-fali kilat ne&rsquo;eb&eacute; lakon ne&rsquo;e. Atu nune&rsquo;e, la bele iha tan duvidas iha publiku,&rdquo; hateten deputadu Estanislau Aleixo da Silva husi Bankada Fretilin iha Uma Fukun Parlamentu Nasional, Kinta (16/08).<br /><br />Tuir eis Primeiru Ministru ne&rsquo;e, Bankada Fretilin hein katak PNTL sei hola medidas ho orgauns seluk iha estadu para haree oinsa mak bele rekopera fila-fali kilat hirak ne&rsquo;e. Tanba, kilat hirak ne&rsquo;e labele lakon deit. PNTL tenki halo investigasaun ho meius oi-oin para bele rekopera fila-fali kilat hirak ne&rsquo;e. &ldquo;Hau hanoin, PNTL no forsas sira m&oacute;s hola ona medidas para oinsa maka bele rekopera fila-fali kilat ne&rsquo;eb&eacute; lakon. Ida ne&rsquo;e importante,&rdquo; dehan Estanislau. <br /><br />Iha fatin hanesan, deputadu husi bankada CNRT, Mateus de Jesus hatutan katak kuandu orgaun ne&rsquo;eb&eacute; kompetente maka la rekopera fali, entaun ne&rsquo;e sei sai ameasas boot ida. &ldquo;Maib&eacute;, hau fiar katak kilat ne&rsquo;e PNTL la bele husik hela deit hanesan ne&rsquo;e. Ita hein katak sira sei servisu makaas atu nune&rsquo;e bele hetan fila-fali kilat hirak ne&rsquo;e. Tanba ne&rsquo;e nasaun nian. La&rsquo;&oacute;s PNTL nian no m&oacute;s ita nian,&rdquo; dehan Mateus. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-eziji-investiga-kilat-33-la-234731]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-eziji-investiga-kilat-33-la-234731]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Ban Ki Moon hasoru malu ho lideransa Fretilin]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Lideransa Fretilin ne'ebe lidera husi Sekretariu Jeral, Mari Alkatiri realiza enkontro ho Secretariu Jeral ONU, Ban Ki Moon iha Hotel Timor, Quarta feira ne'e (15/8).<br /><br />Enkontro ne'e Realiza hafoin Chefe UNMIT iha Timor Leste, Finn R. Nielsen convida lideransa opozisaun ne'e ho nia ekipa atu halo ekontro mesak ida ho ulun bo'ot ONU nian ne'ebe halo vizita mai Timor Leste durante loron rua.<br /><br />Iha enkontro ne'e partisipa mos husi Quadros Comite Central Fretilin &ndash; CCF hanesan&nbsp; Arseno Bano,&nbsp; Jose Reis, Josefa Soares no Aniceto Guterres. <br /><br />Iha komunikadu imprensa n'eebe hakerek husi media CCF la hateten sai konaba rezultado enkontro ne'e. (*/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ban-ki-moon-hasoru-malu-ho-lid-234474]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ban-ki-moon-hasoru-malu-ho-lid-234474]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Zacarias nia lia menon ba LUGU liu husi Facebook]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Tuir observasaun CJITL, Membru&nbsp; V governu konstituisional hamutuk nain 55 ne'ebe kompostu husi ministeriu hamutuk 17 hahu dadaun tama iha ministeriu ida idak inklui Ministeriu Negosiu Estranjeiru (MN)E ne'ebe lidera husi Jose Luis Guterres LUGU, Prezidente Partidu Frenti Mudanca (FM).<br /><br />Iha MNE, bainhira, Eis Ministru Zacarias Albano da Costa husi governu anterior molok entrega pasta ne'e ba LUGU iha loron 6 liu ba nia la halo lia menon barak maibe hato'o deit&nbsp; ba ministru foun ho nia ekipa atu suseso durante tinan 5 no husu nai maromak haraik bensaun.<br /><br />&ldquo;Today, August 10, I officially handed over to the new Timor-Leste Minister for Foreign Affairs, Dr. Jose Guterres, the Full Report containing all information related to the 5 years that I have served as Timor-Leste Foreign Minister. I wish the new Minister and his team all the success. GBU (God Bless You&rdquo; Zacarias hateten iha nia pajina facebook ho lian ingles.</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/zacarias-nia-lia-menon-ba-lugu-234473]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/zacarias-nia-lia-menon-ba-lugu-234473]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[TMR ho Ban ki-Moon Deside Hakotu Vida UNMIT Iha TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Prezidenti Republika Taur Matan Ruak (TMR) hamutuk ho Sekretariu Jeral Nasoens Unidus, Ban Ki-Moon halo diskute kona-b&aacute; vida misaun UNMIT iha Timor-Leste.<br /><br />Liu husi diskute ne&rsquo;e, Ban Ki-Moon ho Taur Matan Ruak deside katak misaun ONU sei remata iha Timor-Leste. Tanba, tuir Sekjen Nasoens Unidus ne&rsquo;e, nia observasuan no avalisaun katak Timor-Leste iha ona progressu barak iha seitor balun, inklui m&oacute;s seitor siguransa nian.<br /><br />&ldquo;Prezidente Taur Matan Ruak ho hau halo ona diskusaun ne&rsquo;eb&eacute; konstrutivu teb-tebes. Nia mensiona ninia prespetiva kona-b&aacute; progressu nasaun nian ne&rsquo;eb&eacute; halo ona desde estabelesimentu Misaun Nasoens Unidas iha Timor-Leste iha tinan 2006,&rdquo; dehan Ban Ki-Moon, hafoin hala&rsquo;o enkontru ho Xefi Estadu Taur Matan Ruak, Kuarta, (15/08), iha Palasiu Prezidenti Aitarak-Laran-Dili.<br />Ban Ki-Moon m&oacute;s dehan kleur ona halo diskusaun ho Country Team ONU nian katak la kleur tan mandatu UNMIT sei remata iha Timor-Leste.<br /><br />Iha okaziaun ida ne&rsquo;e m&oacute;s, Sekjen ONU ne&rsquo;e f&oacute; apresiasaun ba povu Timor-Leste ne&rsquo;eb&eacute; hatudu ninia maturidade politika hodi f&oacute; susesu ba eleisaun prezidensial no parlamentar foin lalais ne&rsquo;e.<br />Sekretario Jeral Nasoens Unidas, Ban Ki-Moon ho ninia delegasaun ofisialmente to&rsquo;o iha Aeroporto Nicolau Lobato tuku 11:00 OTL no simu direitamente husi Reprezentante Nasoens Unidas iha Timor-Leste, Finn R. Nielsen no Ministru Negosiu Estranjeirus, Jose Luis Guterres.<br /><br />Tuir ajenda Ban ki-Moon ho nia delegasaun sei hasoru malu ho Primeiro Ministru, Parlamentu Nasional no sei halo vizita Eskola Primaria iha Likisa nom&oacute;s sei hato&rsquo;o ninia deskursu iha Universidade Nasional Timor-Leste (UNTL) kona-b&aacute; papel fundamental husi edukasaun. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-ho-ban-ki-moon-deside-hako-234472]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/tmr-ho-ban-ki-moon-deside-hako-234472]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[PN Establese Komisaun Espesial 8]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Parlamentu Nasional liu husi legislasaun datoluk, nafatin deside hodi estabelese komisaun espesial hamutuk 8 ne&rsquo;eb&eacute; iha ona lejizlasun tuan. Tanba, sira konsidera ne&rsquo;e diak ona.<br /><br />Deputada husi bankada CNRT, Albina Marsal Freitas katak komisaun espesial iha parlamentu&nbsp; mantein nafatin no la muda. Tanba, sira konsidera katak komisaun ne&rsquo;e diak ona. Maib&eacute;, seidauk iha ema ne&rsquo;eb&eacute; maka lidera komisaun hirak ne&rsquo;e, tanba sei iha diskusaun nia laran.<br /><br />&ldquo;Prezidente komisaun seidauk iha. Foin mak forma deit. To&rsquo;o ekontru bankada hotu mak bele deside. Tanba, atu hili prezidente ne&rsquo;e m&oacute;s presiza bankada sira hamutuk reuniaun atu bele konkorda malu iha konsensu komum ida,&rdquo; dehan Albina, Kuarta, (15/08) iha Uma Fukun Parlamentu Nasional.</p>
<p style="text-align: justify;">Nia dehan, kona-b&aacute; atu hili prezidente ba kada komisaun antes ne&rsquo;e sira husi aliadu partidu tolu nian hodi deskuti tiha ona se maka atu ba tur iha kada komisaun maib&eacute; seidauk fiksu. &ldquo;Kona-b&aacute; sira opozisaun, sira hateten sira la inklui iha meza komisaun maib&eacute; sira ativa nafatin sai hanesan membru komisaun sira ne&rsquo;eb&eacute; estabelese hamutuk Ualu ne&rsquo;e,&rdquo; tenik Albina. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-establese-komisaun-espesial-234471]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/pn-establese-komisaun-espesial-234471]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[FM: Publiku Sei Konfusaun Kona-ba Kilat Lakon]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Peskizador husi Fundasaun Mahein (FM), Jo&atilde;o Almeida hateten kilat tuan hirak ne&rsquo;eb&eacute; agora daudaun iha institusaun seguransa, sei sai problematiku. Publiku, sei konfusaun hela ho kilat hirak ne&rsquo;eb&eacute; lakon durante krize 2006. Maske nune&rsquo;e, governu sei kontinua sosa kilat.<br />&nbsp;<br />Jo&atilde;o Almeida koalia kona-ba preokupasaun ida ne&rsquo;e ba CJITL iha&nbsp;&nbsp;edifisio FM, Segunda (13/08) depois remata konferensi imprensa. &ldquo;Iha fulan Marsu 2011, Media Indonezia f&oacute; sai katak Timor-Leste sei hetan kreditu eksport ka deve osan husi Indonezia atu sosa kilat husi PT PINDAD. Iha loron 23 Marsu 2011, Ministru Interna Rep&uacute;blika Indonezia nian afirma katak, iha ona konkordansia ho Timor-Leste atu eksporta kilat ba Timor-Leste,&rdquo; dehan Almeida.<br />&nbsp;<br />Prokuramentu ba kilat, tuir Almeida, buat ida ne&rsquo;eb&eacute; sensitivu. Nia m&oacute;s f&oacute; ezemplu. Durante tempo UNTAET, pistola ho marka Glock 9 mm barak los TL sosa ba PNTL no m&oacute;s prokuramentu ba kilat M16 ba F-FDTL. <br />&nbsp;<br />&ldquo;Depois restaura tiha independensia Timor-Leste dahuluk, ita foin sosa kilat rasik iha tinan 2004. Iha momentu ne&rsquo;eba, eis Ministru Interior Rogeiro Lobato iha governu Fetilin nia ukun, importa kilat HK33, Steyr ho F2000 ba PNTL Unidade Espesial,&rdquo; tenik peskizador husi FM ne&rsquo;e. <br />&nbsp;<br />Istoria kona-b&aacute; kilat importa iha momentu ne&rsquo;e, tuir Almeida, sai debate p&uacute;bliku. Tanba p&uacute;bliku tauk no deskonfia ba pontensia uza ho maneja sala kilat hirak ne&rsquo;e. Saida mak p&uacute;bliku deskonfia sai duni realidade. &ldquo;Iha tinan 2006, barak los kilat husi PNTL ne&rsquo;eb&eacute; mak monu iha ema sivil nia liman no halo sofre ema inosente ne&rsquo;eb&eacute; mate no terus,&rdquo; nia esplika.<br />&nbsp;<br />Fundasaun Mahein (FM) rekomenda katak governu tenke harii kompa&ntilde;ia estatal ka empreza p&uacute;bliku (EP) ida ne&rsquo;eb&eacute; halo importasaun rasik ba kilat, no harii armajem propria ida ba kilat sira ne&rsquo;eb&eacute; hola no bele garante manejementu kilat ida ne&rsquo;eb&eacute; hatur iha lei no kontrolu ne'eb&eacute; diak no involve direitamente husi Minist&eacute;riu Defeza no Seguransa inklui&nbsp;&nbsp;Komisaun B, Parlamentu Nasional ne&rsquo;eb&eacute; nia papel fiskalizador. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fm-publiku-sei-konfusaun-kona--234432]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fm-publiku-sei-konfusaun-kona--234432]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[AETL Fó Treinamentu ba Estudante]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Asosiasaun dos Enfermeiros de Timor-Leste (AETL), komesa dia 13-16 Agusto realiza treinamentu ida ba estudante ne&rsquo;eb&eacute; mai husi Universidade Nasional Timor-Leste (UNTL) ho Instituto Cristal.<br /><br />Treinamentu ne&rsquo;eb&eacute; sei realiza iha Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV) ne&rsquo;e, sei hetan fasilita husi Abilio de Oliveira. Abilio, servisu iha HNGV tinan 21. Nia espesialmente iha sala operasaun. <br /><br />&ldquo;Hau rekomenda treinamentu ne&rsquo;e loke ba estudante sira. Liu-liu, sira ne&rsquo;eb&eacute; estudante enfermagen para sira bele review fila-fali, materia sira ne&rsquo;eb&eacute; dosente sira f&oacute; tiha ona iha ida-idak nia universidade,&rdquo; tenik Abilio de Olveira ba CJITL, iha ninia servisu fatin, Segunda (13/08).<br /><br />Felizarda Amaral, estudante husi Departementu Enfermagem, Fakuldade Medicina, UNTL hateten, treinamentu ne&rsquo;e diak. Tanba, bele f&oacute; hanoin fila-fali ka review materia hirak ne&rsquo;eb&eacute; estundante sira hetan husi dosente.<br /><br />Iha fatin hanesan, Juvita da Costa, estudante ida husi Instituto Cristal akresenta, treinamentu ne&rsquo;eb&eacute; sira tuir ne&rsquo;e diak tebes. &ldquo;Treinamentu ne&rsquo;e bele loke&nbsp;fila-fali ami nia kakutak, atu ami bele hanoin fila-fali materia ne&rsquo;eb&eacute; dosente sira hanorin iha ami nia universidade,&rdquo; tenik Juvita. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/aetl-fo-treinamentu-ba-estudan-234431]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/aetl-fo-treinamentu-ba-estudan-234431]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Komunidade Venilale Husu Governu Foun fó Prioridades ba Estradas]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Oras ne&rsquo;e dadaun, V governu konstitusional ne&rsquo;eb&eacute; kompostu husi Bloku Governu Koaligasaun (BGK) estabelese ona. Tanba ne&rsquo;e, komunidade inklui lideransa komunitaria husu ba governu foun ne&rsquo;e, atu servisu makaas. Atu nune&rsquo;e, bele resolve nesesidade povu ninian, durante tinan lima nia laran. Tanba, povu oras ne&rsquo;e hein hela.<br /><br />Chef&eacute; Suco Bahamori, Sub Distrito Venilale, Estanislau da Silva Guterres hateten governu foun tenki servisu makaas atu nune&rsquo;e bele resolve povu nia moris, durante tinan lima nia laran. Tanba, tuir nia katak problemas ne&rsquo;eb&eacute; maka presiza atu haree ho seriu maka infraestrutura.<br /><br />&ldquo;Hau hanoin, problemas importantes maka problemas dalan. Liu-liu iha areas rurais, hanesan ami nia suco ne&rsquo;e no m&oacute;s suku seluk ne&rsquo;eb&eacute; ejiste iha Timor-Leste. Por ezemplu, iha ami nia suco deit estradas ne&rsquo;e kuak ba kuak mai. Ami sempre halo propostas ba governu, maib&eacute; realidade buat ida la mosu to&rsquo;o agora,&rdquo; dehan Estanislau, Segunda (14/08) iha Sede Suco Bahamori.<br /><br />Iha fatin seluk, Clementino da Silva nuudar komunidade iha suco refere hateten, kariik Ministru Infraestrutura atu foti kestaun ruma kona-ba estradas, karik tenki prioridades iha estradas liu-liu ba iha areas rurais. Atu nune&rsquo;e, transporte publiku sira tama sai no populasaun sira m&oacute;s bele lori sira nia produtu ba iha merkadoria. &ldquo;Ita husu para sira halao ida ne&rsquo;e. Sei kariik, sira promete deit iha sira nia kampanha. Entaun susar,&rdquo; dehan Clementino. <br /><br />Tanba ne&rsquo;e, sira husu ba governu foun atu tuun direitamente iha areas rurais ne&rsquo;eb&eacute; eziste iha Timor-Leste, atu nune&rsquo;e bele rona no hare direitamente saida maka povu oras ne&rsquo;e dadaun infrenta, iha area rurais ne&rsquo;eba direitamente. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-venilale-husu-gover-234430]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/komunidade-venilale-husu-gover-234430]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Martins Hetan Baku Husi Oknum F-FDTL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Martins Alves, husi Suco Afaloikai, Sub Distritu Uatulari, Distritu Viqueque hetan baku husi oknum membru F-FDTL wainhira ba passa ferias iha suco refere.<br /><br />Tuir Martins, Tersa (14/08) iha uma fukun Parlamentu Nasional ba jornalista katak akontesimentu ne&rsquo;e akontese wainhira nia toba hela. Derepenti, nia rona uma tarutu. Tanba ne&rsquo;e, nia sai mai iha liur atu haree. Maib&eacute;, nia sai mai oknum membru F-FDTL ne&rsquo;e iha ona nia odamatan no tuku deit vitima ne&rsquo;e.<br /><br />&ldquo;Hau m&oacute;s la hatene buat ida. Derepenti sira tuda hau nia uma, depois hau sai mai atu haree. Maib&eacute;, derepenti nia tuku hau iha hau nia kakorok no tebe hau nia kotuk no to&rsquo;o hau monu iha valeita kuak. Hau nia liman mak kanek iha momento ne&rsquo;eba. Chef&eacute; aldeia ami nia m&oacute;s iha hotu. Tanba sira husi suku seluk mak asalta ami. Entaun chef&eacute; aldeia mak direitamente ba polisia no F-FDTL,&rdquo; deklara Martins Alves.<br /><br />Nia hatutan, akontesementu ne&rsquo;e iha dia 4 Augusu liu ba iha tuku 2 madrugada. Tanba ne&rsquo;e, nia mai aprezenta iha Parlamentu Nasional atu nune&rsquo;e bele prosesa tuir lei ne&rsquo;eb&eacute; vigora iha ita nia rain. &ldquo;Hau mai iha ne&rsquo;e, atu levanta iha Parlamentu Nasional ne&rsquo;e, atu nune&rsquo;e bele prosesa lalais tuir lei ne&rsquo;eb&eacute; vigora iha ita nia rain ne&rsquo;e. Hau hakarak husu deit ba orgaun kompetente sira,&rdquo; Martins esplika.<br /><br />To'o noticia ne'e hatun CJITL seidauk halo konfirmasaun ho komandu FFDTL. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/martins-hetan-baku-husi-oknum--234429]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/martins-hetan-baku-husi-oknum--234429]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[FFTL Hadia dadaun segundo kampo futebol hafoin estadio municipio]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Federasaun Futebol Timor-Leste (FFTL) oras ne&rsquo;e dadaun hadia hela Kampu Demokrasia. Ba jornalista, Direitor Tekniku FFTL, Orlando Mendes hateten konstrusaun ba kampo futebol hetan ajuda husi Federasaun Futebol Mundial (FIFA) ho orsamentu 1 miliaun. Konstrusaun kampu ne&rsquo;e uza estandar internasional. <br /><br />Kampu futebol ne'e sei sai hanesan segundo kampu futebol hafoin estadio municipio, Dili.<br /><br />&ldquo;Kompanha ne&rsquo;eb&eacute; toma konta ba prosesu konstrusaun kampu ne&rsquo;e maka kompanha husi Franca, Australia no Nova Zelandia. Durasaun tempu fulan tolu nia laran,&rdquo; dehan Orlando, Tersa (14/08) iha nia kna&rsquo;ar fatin, Knua FFTL, Dili.<br /><br />Nia m&oacute;s hateten, iha fulan haat nia laran TL iha ona kampu foun atu nune&rsquo;e bele fasilita jogadores sira para bele aumenta liu-tan, sira nia kapasidade antes ba halao jogus iha rai liur ka rai laran.<br /><br />&ldquo;Projetu ba kampu futebol ne&rsquo;e, projetu ba etapa dala tolu husi FIFA. Projetu primeiru etapa maka edifisiu, segundu etapa Training Centre, terseiro etapa maka Kampu Demokrasia ne&rsquo;e. Quatro etapa mak sei tau ahi no quinto etapa sei liu husi prezidente federasaun rasik sei buka finansamentu husi doadores balun para mai halo nia tribun. Ho nune&rsquo;e bele kompleta projeto ba dala lima iha FFTL,&rdquo; hatutan Orlando. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/fftl-hadia-dadaun-segundo-kamp-234212]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/fftl-hadia-dadaun-segundo-kamp-234212]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Feto dadur no Rezistensia manifesta solidaridade ba Mikato]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Feto&nbsp; klandestina, dadur no eis rezistensia liu husi komferensia da impreza&nbsp; manifesta solidaridade ba Maria Domingas Fernandes Alves &ldquo;Mikato&rdquo; ne&rsquo;ebe esklui husi lista V governu konstituisional.<br /><br />&ldquo; Sra. Maria Domingas Fernandes Alves&nbsp; sai vitima ba desizaun la justo husi lideransa Nasaun ne&rsquo;e ninian hanesan Presidente da Republika no Premeiru Ministru indijitadu uza sira nia autoridade nakonu ho ipokrizia no desakridita ami&nbsp; nia feto maluk ida ninia kapasidade no laiha razaun ida fundamentada&rdquo; hateten Zelia Copaz, portavoz grupo ne'e liu husi konferensia imprensa, Sexta semana kotuk.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Sr. Xanana Gusmao hanesan Premeiru Ministru ba IV Governu RDTL hatene no konhese no hatene besik liu se maka Sra. Maria Domingas Fernandes Alves. Ema ida ne&rsquo;ebe Sr. Xanana Gusmao uza iha tempu difisil ba pozisaun hanesan Ministra Social Solidaridade hodi resolve situasaun ingrata ida ne&rsquo;ebe arkitetu invisivel sira dezenha hodi hanaran krisi 2006. Ho intensaun atu hatun Lideransa Fretilin nian liu-liu atinzi pesoas Dr. Marii Alkatiri, nudar sec. Geral FRETILIN nian. Krizi ida ne&rsquo;ebe ita hotu hatene resulta konsekuensia dezastroza ba Povo Maubere nia oan hodi Fahe Povo ida ne&rsquo;e ba Lorosa&rsquo;e no Loromonu no koloka Estadu RDTL iha Marjen Frajilidade&rdquo; hatutan Zelia.</p>
<p style="text-align: justify;">Liu husi konferensia ne;e mos, grupo rezistensia feto ne'e husu ba Presidente Republik no Primeiru Ministru atu klarifika diferensa Maria Domingas Fernandes Alves ho ema balu nebe nunka hakarak indepedensia.  &ldquo;Ami husu mos ba Presidente da Republika hodi esklarese ho razaun saida no sasukat saida maka Presidente Republika hatete katak Sra. Maria Domingas Fernandes Alves laiha Abilidade? (Jornal timor post), Ami apela ba nain ulun sira ne&rsquo;ebe senti an hanesan Unicos Herois, atu bainhira foti desizaun foti ho neon malirin hanesan ema politiku idoneu labele uza imi nia poder no arogansia hodi umilha ema seluk, liu-liu feto ida ninia dignidade&rdquo;&nbsp; feto dadur, resistencia clandestina apela. (*/CJITL)</p>
<p style="text-align: justify;"><br /><em><strong> Credit Photo : Grupo de jovens das FALINTIL em parada, com G-3, no Acampamento Gatott, &aacute;reas de Bibileu. Distingue-se o guerrilheiro timorense Che Guevara, em primeiro plano. Mar&ccedil;o de 1983.</strong></em></p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/feto-dadur-no-rezistensia-mani-233617]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/feto-dadur-no-rezistensia-mani-233617]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[ONG foun naran MANE HO VIZAUN FOUN lansa ba publiku]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Mane Ho Vizaun Foun (MHVF) hanesan organizasaun nasional ida iha Timor-Leste, ne&rsquo;eb&eacute; maka harii iha dia 11 fulan Agostu 2011no hetan ona&nbsp;legalizasaun husi&nbsp;FONGTIL&nbsp;iha dia 28 de Maio de 2012 ho numero registrasaun 714.<br />&nbsp;<br />Iha serimonia lansamentu&nbsp;ne&rsquo;eb&eacute; halao iha Sesta (10/08) iha Salaun Canossa, Becora, Koordenador Jeral MHVF, Americo da Costa hateten organizasaun MHVF harii atu nune&rsquo;e bele servisu hamutuk ho ONG sira seluk atu luta ba igualidade generu.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Objektivo atu luta ba igualidade genero, ho nia vizaun ida katak mane sira iha Timor-Leste moris tuir prinsipiu igualidade genero, atu nune&rsquo;e bele f&oacute; kontribuisaun ba iha familia no komunidade bele moris iha ambiente ne&rsquo;eb&eacute; harmonia&nbsp;nia laran,&rdquo; dehan Americo. <br />&nbsp;<br />Americo m&oacute;s hatutan programa ne&rsquo;eb&eacute; maka sira sei halao iha futuru maka sensibilizasaun ba prizoneiros, produs brosure ba prizoneiros, harii no f&oacute; kapasitasaun ba gropu prizoneiros, fasilita dezenvolve&nbsp;grupu prizoneiros&nbsp;sira&nbsp;nia planu no monitoring rutin ne&rsquo;eb&eacute; foka liu-ba grupu ne&rsquo;eb&eacute; estabelese ona. <br />&nbsp;<br />&ldquo;Aliende ne&rsquo;e m&oacute;s, sei hasa&rsquo;e kbiit&nbsp;no kapasidade membru MHVF atu aumenta&nbsp;sira nia konhesimentu kona-ba igualidade genero ba komunidade sira, hodi moris hakmatek no harmonia tuir prinsipiu iha sira nia moris loron-loron no dezenvolve grupu mane ho entidade hotu ne&rsquo;eb&eacute; iha prinsipiu ba dezenvolvimentu komunidade iha baze, kona-ba asuntu prevensaun violensia bazea ba genero no igualdade jeral. Atu nune'e, mane sai hanesan fali hun boot ida ne&rsquo;eb&eacute; f&oacute; mahon ba familia la&rsquo;&oacute;s sai&nbsp;autor ba violensia,&rdquo; dehan Americo. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ong-foun-naran-mane-ho-vizaun--233616]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/ong-foun-naran-mane-ho-vizaun--233616]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Reporter Radio Rakambia Hetan Sona]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Reporter Radio Ramelau, Kabalaki, Matebian (Rakambia), Leoneto da Cruz Goncalves mais ou menus tuku 05.45 OTL, Sesta (10/08) dadeersan, hetan sona husi ema desko&ntilde;esidu iha area Farol, parte Comisaun Anti Corrupsaun (CAC) nia oin. <br />&nbsp;<br />Tuir Direitor Radio Rakambia, Eurico Pereira katak maskee hetan sona, Leoneto sei obriga nia aan para halai to&rsquo;o estasaun Radio Rakambia iha Kampung Alor. <br />&nbsp;<br />&ldquo;Leoneto obriga nia an, halai to&rsquo;o estasaun radio iha Kampung Alor, para husu tulun ba ninia kolega Jeronimo do Santos hodi lori nia ba Hospital Nasional Guido Valadares,&rdquo; hateten Eurico ba CJITL, iha estasaun Radio Rakambia.<br />&nbsp;<br />Tuir Eurico, akontesementu ne&rsquo;e resulta Leoneto kanek iha parte kabun ne&rsquo;eb&eacute; koak, iha fatin tolu.&nbsp; Oras ne&rsquo;e dadaun, Leoneto hetan hela tratamentu intensivu iha Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV). <br />&nbsp;<br />Kona-ba motifu husi akontesementu ne&rsquo;e, Eurico hateten, seidauk hatene loos. &ldquo;Polisia husi Distritu Dili halo hela investigasaun kona-ba kazu ne&rsquo;e. Ohin, PNTL Distritu Dili mai duni iha estasaun Radio Rakambia para hodi halo investigasaun,&rdquo; tenik Eurico. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/reporter-radio-rakambia-hetan--233615]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/reporter-radio-rakambia-hetan--233615]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Bendito: “Hau Mai Atu Reforsa Deit IVGovernu”]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Ministro Edukasaun iha V governu, Bendito Freitas hateten nia parte atu hatutan deit servisu ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e IV governu halao tiha ona, atu nune&rsquo;e bele aselera servisu ne&rsquo;e diak liu-tan ba iha futuro.<br /><br />&ldquo;Servisu ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e V governu halao ne&rsquo;e diak ona. Maib&eacute;, buat balun ne&rsquo;eb&eacute; sei presiza atu hadia,&rdquo; dehan Bendito iha Palacio Nobre, Lahane, Kinta (08/08) depois hetan posse nudar Ministru Edukasaun iha V governu.<br /><br />Hatan kona-ba prioridades durante tinan lima nia laran, Benedito hateten ninia prioridade maka atu reforsa fila-fali serviso ne&rsquo;eb&eacute; ministerio IV governu hala&rsquo;o tiha ona. Hanesan kurikulu, insfraestruturas no muda deit ida ne&rsquo;eb&eacute; ladun klaru, atu bele lao hodi bele lori resultado diak liu-tan,&rdquo; hatutan Benedito. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bendito-hau-mai-atu-reforsa-de-233070]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bendito-hau-mai-atu-reforsa-de-233070]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Moras Diareia Domina iha HNGV]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Chefe Departamento Banko Emergensia Hospital Nasional Guido Valadares (HNGV), Americo Dos Santos hateten moras diareia sai hanesan moras ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e domina iha hospital nasional, kompara ho moras sira seluk.<br /><br />&ldquo;Moras ne&rsquo;eb&eacute; mak regista makaas iha ne&rsquo;e, maka moras diareia. Moras ne&rsquo;e, rezulta liu labarik sira ne&rsquo;eb&eacute; maioria idade tinan lima mai kraik inklui m&oacute;s ema boot sira ho numeru ladun barak,&rdquo; Americo esplika.<br /><br />Maske nune&rsquo;e, Americo la esplika kona-ba komparasaun ho fulan kotuk, liu-liu kona-ba grafiku mortalidade fulan Julho nian. <br /><br />Tuir Americo, moras ne&rsquo;e akontese relasiona ho situasaun klimatika ne&rsquo;eb&eacute; iha. &ldquo;Ami sempre f&oacute; atendimentu ne&rsquo;eb&eacute; diak ho rekursu ne&rsquo;eb&eacute; iha. Alende ne&rsquo;e, rekursu umanu no ekipamentus ne&rsquo;eb&eacute; ami iha, buka atu melhora liu-tan,&rdquo; hatutan Americo.<br /><br />Nia m&oacute;s dehan, oras ne&rsquo;e dau-daun labarik sira ne&rsquo;eb&eacute; hetan moras diareia, sei halao hela tratamentu, hodi hein rezultadu husi laboratoriopara bele hatene impaktu husi moras ne&rsquo;e. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-diareia-domina-iha-hngv-233069]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/moras-diareia-domina-iha-hngv-233069]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[CNJTL: Governu Foun Tenki Fo Prioridade ba Infra-estrutura]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Prezidente Conselho Nasional Juventude Timor-Leste (CNJTL), Leovigildo Hornai hateten prezensa membru V governu ne'ebe bo'ot tebes halo publiku preokupa tebes tan ne&rsquo;e nia husu atu governu foun ne'e tau prioriedade liu ba sektor infra-estruturas. <br />&nbsp;<br />&ldquo;Husi ami CNJTL hakarakhusu ba V governo atu tau prioridadeba iha area infra-estrutura tanba, bainhira estrada diak povu m&oacute;s kontenti atu nune&rsquo;e, lori sira nia produtu ba asesu iha merkadoria,&rdquo; dehan Leovigildo da Costa, Kinta (09/08) iha nia knaa fatin, Farol,Dili.<br /><br />Prezidente CNJTL ne&rsquo;e m&oacute;s husu ba v governu ne&rsquo;eb&eacute; simu tiha ona posse atu halao sira nia kna&rsquo;ar ho professional hodi tau aas interese nasional. &ldquo;Tenki hatudu sira nia matenek, atu nune&rsquo;e saida maka povu hakarak, bele realiza no povu m&oacute;s labele hakilar bei-beik,&rdquo; hatutan Leovigildo.<br /><br />Nuudar prezidente ba juventude hotu-hotu nian, nia husu ba juventude Timor oan hotu atu hakmatek nafatin, hodi hein promesas ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e sira hato&rsquo;o ona ba juventude sira liu husi sira nia kampanha. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/cnjtl-governu-foun-tenki-fo-pr-233068]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/cnjtl-governu-foun-tenki-fo-pr-233068]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Xanana no TMR nia Mensajen Prinsipal iha Loron 8 Julho]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Primeiru Ministru (PM) Xanana Gusm&atilde;o iha nia diskursu iha loron tomada de posse ba V governu husu ba membrus governu hotu hotu no orgaun tomak estado nian atu tau as interese nasional duke interese grupus, tanba tempu to&rsquo;o ona atu hadia povu nia moris. <br /><br />Tuir PM Xanana, hotu-hotu tenki servisu hamutuk atu nune&rsquo;e bele aselera diak liu-tan dezenvolvimentu nasaun ida ne&rsquo;e. &ldquo;Tanba, lideransa pais la&rsquo;&oacute;s deit ba sira ne&rsquo;eb&eacute; kaer instutisoens estado no lideransa politik nian. Maib&eacute;, ema hotu-hotu iha responsabilidade rasik no komunidade no m&oacute;s ema hotu sente nuudar responsabilidade grupus ka nuudar organizasoens iha natureza ne&rsquo;eb&eacute; deit no sosiedade. No, iha ne&rsquo;eb&eacute; atu hanorin natureza kona-ba subriores interese nian no konsiensia ba interese nasaun nian, tenki hatuur aas liu ka interese grupos no individual nian,&rdquo; dehan Xanana Kinta (08/08) iha Palacio Nobre, Lahane, Dili.<br /><br />Iha fatin hanesan m&oacute;s Prezidente da Republika, Taur Matan Ruak (TMR) espera katak tinan lima ne&rsquo;e seidiak liu fali tinan 10 ba kotuk. Atu nune&rsquo;e, mundo internasional bele hare ona katak nasaun ne&rsquo;e bele duni ona la'o mesak ba oin.<br /><br />Xefi estadu realsa mos katak presiza reforsa liu-tan instituisaun no konsolida instituisaun sira ho diak liu tan hodi bele oferese servisu ba sidadaun sira hodi bele partisipa iha dezenvolvimentu nasaun nian. CJITL/Alin</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xanana-no-tmr-nia-mensajen-pri-233067]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/xanana-no-tmr-nia-mensajen-pri-233067]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Nelson Sei fó Apoiu ba Sergio Lori MS ba Oin ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Eis Ministru Saude iha IV governu, Nelson Martins promete sei f&oacute; nafatin ninia apoia ba Ministru Saude foun, ne&rsquo;eb&eacute; sei troka nia hodi kaer kargu iha V governo.<br /><br />Nelson Martins hanoin, V governo konstitusional ida ne&rsquo;e, bele halao nia servisu ho diak. &ldquo;Ita agora moris asesu saude ne&rsquo;eb&eacute; diak nia laran. Ne&rsquo;eb&eacute; asesu ida ne&rsquo;e,to&rsquo;o ona iha suco,&rdquo; nia hateten ba CJITL, Kuarta (08/08) iha Sentru Konvensaun Dili, bainhira halao despedida ikus nian ho funsionariu Ministru Saude.<br /><br />Kona-ba kargu ne&rsquo;eb&eacute; nia sei asumik, depois la kaer kargu nuudar Ministru Saude, Nelson hateten nia sei fila-fali ba ninia area hanesan peskizador ida iha area Saude nian. &ldquo;Hau sei fila-fali ba hau nia profesaun nuudar doutor no peskizador ida,&rdquo; dehan Nelson.<br /><br />Kona-ba ninia kontribuisaun ba area Saude, tuir Nelson bele liu husi material ba observasaun nian iha ministeriu refere no m&oacute;s liu husi universitariu sira. &ldquo;Sei bele hau m&oacute;s bele f&oacute; kontribuisaun rasik ba Ministreu Saude nian, iha V governo ida ne&rsquo;e,&rdquo; tenik Nelson.<br /><br />Tuir Nelson, Ministru Saude foun iha V governu, Sergio Lobo la&rsquo;&oacute;s ema foun. Maib&eacute;, ema tuan. &ldquo;Uluk, Dr. Sergio Lobo mak sai nuudar xefi ida iha momentu tinan 2000. Momentu ne&rsquo;eba ita iha hela tempu susar tebes.Maib&eacute; agora, nia mai fali ona kaer kargu nuudar Ministru Saude ho ninia vice ne&rsquo;eb&eacute; diak iha Ministru Saude nia laran,&rdquo; haktuir Nelson.<br /><br />Nelson m&oacute;s espera, iha tinan lima oin mai Ministeriu Saude sei sai diak liu-tan no bele hetan susesu. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/nelson-sei-fo-apoiu-ba-sergio--232160]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/nelson-sei-fo-apoiu-ba-sergio--232160]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Freitas Ejiji TMR Rezeita Governu Foun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Maske governu foun hetan ona tomada de posse, maibe Prezidente Partido Trabalhista de Timor (PTT), Angela Freitas ejiji ba Prezidente da Republika Taur Matan Ruak atu rezeita total lista V governu konstitusional ne&rsquo;eb&eacute; hato&rsquo;o husi Bloku Governu Koaligasaun (BGK), tanba konsidera hanesan ministro ba grupo ida nian deit.<br /><br />&ldquo;Hau hanoin, tempo to&rsquo;o ona atu f&oacute; oportunidade ba Timor oan sira seluk atu bele halao knaar ida ne&rsquo;e. Tanba, ohin loron iha ita nia rai familia ida deit mak halo nasaun ne&rsquo;e, hanesan konpanha privadu ida, ne&rsquo;eb&eacute; habokur ema ida ka rua deit, haluha tiha interese povu nian. Tamba ne&rsquo;e, tempo to&rsquo;o ona oinsa haree interese nasional nian. Tenki tau aas liu-ba interese grupo no m&oacute;s partidario,&rdquo; dehan Angela iha Sede Nasional PTT, Bairo Sentral, Dili, Kuarta (08/08). <br /><br />Prezidente PTT ne&rsquo;e m&oacute;s husu ba Parlamentu Nasional atu kria lei ida, atu nune&rsquo;e bele regula pozisaun governu atu nune&rsquo;e la bele fasilita ema ida ka rua deit maka kontinua servisu iha ministerio ida nia laran. <br /><br />&ldquo;Tuir loloos, Primeiru Ministru tenki aprende ona ho governasaun pasadu. Liu-liu governasaun AMP ne&rsquo;eb&eacute; ita hotu hatene iha failansu boot ida. Tamba, Ministro no Sekretario Estado sira la konsege ezersa sira nia funsaun ne&rsquo;eb&eacute; ke determina ona. Maib&eacute;, ita hare katak sira hadau malu servisu ne&rsquo;eb&eacute; ke Primeiru Ministru f&oacute;,&rdquo; hatutan nia. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/freitas-ejiji-tmr-rezeita-gove-232159]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/freitas-ejiji-tmr-rezeita-gove-232159]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Rede Feto hateten Estado hatun dignidade feto Timor Leste]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Organizasaun Rede Feto liu husi Yacinta Lujina, hanesan Direitora ba organizasaun ne'e  hateten katak Estado Timor Leste liu husi Prezidente Republika, Taur Matan Ruak (TMR) hatun dignidade feto Timor Leste hafoin esklui Maria Domingas Fernandes Alves, Micato husi lista kinto governu ho razaun laiha abilidade.</p>
<p style="text-align: justify;">Liu husi konferensia imprensa ne'ebe hala'o iha Salaun FONGTIL, Kaikoli, Quarta feira ne'e (8/8) katak Prezidente Taur Matan Ruak hatun tebes dignidade feto no ignora feto nia kapasidade no mos diskrimina feto Timor Leste hafoin hasai esteitmentu ida ba publiku liu husi media imprime Timor Post edisaun ohin nian katak Mikato laiha abilidade atu kaer kargu Ministra Defesa no Seguransa iha estrutura governu foun.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Prezidente Republika viola ona konsituisaun RDTL artigu 16, 17 no 63 &rsquo;ebe garante konaba igualdade direitu civiku no politiku nia exerciciu labele iha diskriminasaun tamba sexu atu asesu ba kargu politiku&rdquo; hateten iha esteitmentu ne'e.  &ldquo;Ami Husu PR atu labele haluhan promessas nebe hato&rsquo;o ona durante kampanya ba eleisaun presidensial 2012 katak &lsquo;konta ho hau iha movimentu feto nia servisu no tempu to&rsquo;o atu halakon diskriminasaun iha ita nia rain&rsquo;. Ida ne&rsquo;e reforsa no fo&rsquo;o espiritu maka&rsquo;as ba feto sira nia kontribuisaun ba feto nia servisu iha desenvolvimentu nasional&rdquo; kestiona organizasaun feto ne'e.</p>
<p style="text-align: justify;">&ldquo;Husu ba PM atu esklarese ba publiku kona ba razaun no motivasaun saida mak PM propoin no indizita Sr. Maria Domingas Fernandes Alves ba Ministra Defeza e Seguransa la konsulta ho Estado, iha ne PR da Republika. Hanesan feto kombatente ida, Sra. Maria Domingas Fenandes Alves iha integridade no kompetensia atu salva guarda soberania nasaun ida ne&rsquo;e .Kansela pozisaun Ministra de Defesa e Seguransa ba Sra. Maria Domingas Fernandes Alves signifika nega no ignora integridade no kompetensia feto kombatente ida nian. Razaun saida mak PM husu ba Sra. Maria Domingas Fernandes Alves atu assume fali kargo hanesan Ministra MSS wainhira kargo ne&rsquo;e atribui tiha ona ba Sra. Isabel Guterres? Ida ne&rsquo;e bele sai desizaun kontraditoriu ba unidade entre feto&rdquo; haktuir Yasinta iha ejijensia Rede Feto nian ba dala ikus.</p>
<p style="text-align: justify;">Kinto governu ne'ebe lidera husi partidu CNRT dadaun ne'e nomeia hikas Cerilio Cristovao, Aktual Cefe Departementu Intelijensia Timor Leste ba Micato nia fatin no sei hetan posse iha tuku 04.00 loraik, Quarta feira ohin iha Palacio Nobre, Lahane Dili. (CJITL/*)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-hateten-estado-hatun-232149]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rede-feto-hateten-estado-hatun-232149]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[FFTL Prepara Arbiterio 22 ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretario Tekniku Federasaun Futebol Timor-Leste (FFTL), Orlando Mendes hateten, oras ne&rsquo;e dadaun FFTL prepara ona arbiterio 22 hodi halao treinamentu durante fulan 3 nia laran iha FFTL, atu nune&rsquo;e bele kapasita sira nia a&rsquo;an bainhira loke liga iha ita nia rain.<br /><br />&ldquo;Ami prepara ona arbiterio hamutuk 22 ho sertifikadu&nbsp;C, sira sei halao treinamentu durante fulan 3 nia laran. Treinamentu ne&rsquo;e, sei halao iha dia 7 de Outubro&nbsp;2012 ,&rdquo; dehan Orlando ba CJITL, Tersa (07/08) iha nia kna&rsquo;ar fatin, FFTL, Bairo Sentral, Dili.<br /><br />Iha parte seluk, Orlando hateten FFTL antes ne&rsquo;e f&oacute; ona karta konvite ba ekipa nasional A Indonesia atu halao jogus amizade ho ekipa nasional Timor-Leste, ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e dadaun prepara hela atu ba tuir jogus iha Myamar.<br /><br />&ldquo;Ami haruka tiha ona konvite, maib&eacute; seidauk iha resposta husi Federasaun Futebol Indonezia nian. Maske nune&rsquo;e, ita espera katak sira sei responde ita nia karta ne&rsquo;e, atu nune&rsquo;e bele mai halao jogu iha ne&rsquo;e. Tanba ita nia kampu mos diak ona,&rdquo; dehan Orlando. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/fftl-prepara-arbiterio-22-231887]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/fftl-prepara-arbiterio-22-231887]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Povu Husu Governu Harii Dezenvolvimentu Husi Baze]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Povu Timor-Leste husu ba governu foun ne&rsquo;eb&eacute; sei asume nia kna&rsquo;ar iha dia 8 Agostu 2012, atu harii dezenvolvimentu nasional husi baze, atu nune&rsquo;e povu sira iha area rurais bele senti no goza independensia ida ne&rsquo;e.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Ami husu ba governu foun ne&rsquo;eb&eacute; atu ukun durante tinan lima nian laran, atu halao dezenvolvimentu kariik tenki komesa husi baze. La&rsquo;&oacute;s iha nasional deit. Atu nune&rsquo;e, dezenvolvimentu bele la&rsquo;o ho diak no ami povu lakohi atu moris tan iha terus no susar nian laran. Tamba agora, la&rsquo;&oacute;s ona tempu ba ami povu atu moris iha terus nian laran. Maib&eacute;, ami hakarak atu moris iha pas no dame nian laran,&rdquo; dehan Miguel, Tersa (07/08) iha Palasio Governu, bainhira dada lia ho jornalista CJITL.<br />&nbsp;<br />Iha fatin seluk, estudante husi Eskola Secundaria 4 Desembru, Balide, Oscar Maia hateten katak governu foun ne&rsquo;eb&eacute; atu kaer ukun durante nian mandatu, tenke kria pas no dame iha rai laran. Atu nune&rsquo;e, ami estudante sira m&oacute;s bele tuir prosesu estuda ho diak. Tanba durante ne&rsquo;e, situasaun la dun diak hodi f&oacute; impaktu ba estudante sira.<br /> &ldquo;Ami husu ba govenru foun, tenke hametin pas no estabilidade iha rai ida ne&rsquo;e, atu nune&rsquo;e labele f&oacute; impaktu ba ami estudante sira atu tuir eskola. Tanba bainhira situasaun la diak, sei f&oacute; impaktu ba ami nuudar jerasaun foun nasaun ne&rsquo;e nian,&rdquo; dehan Oscar. CJITL/Amandio</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/povu-husu-governu-harii-dezenv-231886]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/povu-husu-governu-harii-dezenv-231886]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Rogerio: Estrutura V Governu Impaktu ho OJ ]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Direitor ezekutivu Yayasan HAK, Rogerio Viegas Vicente hateten, estrutura V governu ne&rsquo;eb&eacute; oras ne&rsquo;e dadaun publika sai ona ba publiku, konsidera hanesan estrutura ne&rsquo;eb&eacute; bo'ot demais ne'ebe sei f&oacute; impaktu makaas ba ezekusaun Orsamentu Jeral (OJ) estadu.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Tuir pontu de vista ami nian, ami hakarak hateten katak estrutura ne&rsquo;e boot demais ho populasaun ne&rsquo;eb&eacute; um milhao&nbsp;deit. Ita nia areia jeografiku ne&rsquo;eb&eacute; presiza atu forma formasaun governo&nbsp;ho ministru no sekretario estado ne&rsquo;eb&eacute; boot demais, tanba ne&rsquo;e m&oacute;s sei f&oacute; implikasaun ba prosesu ezekusaun orsamentu&nbsp;no ami m&oacute;s mosu duvidas katak, ho estrutura governo ida ne&rsquo;eb&eacute; boot,&rdquo; dehan Rogerio ba CJITL, Tersa (07/08) iha nia servisu fatin, Yayasan HAK, Palapaso, Dili.<br />&nbsp;<br />Ho governu ne&rsquo;eb&eacute; mai ho estrutura boot ne&rsquo;e, Rogerio sujere atu kumpri buat ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e, sira nia partido f&oacute; sai ba publiku, liu husi sira nia kampanha. <br /><br />Direitor ne&rsquo;e m&oacute;s husu ba governu foun mai atu hare prioridades sira ne&rsquo;eb&eacute; afeta povu nia moris durante ne&rsquo;e no m&oacute;s la bele hare liu ba iha nasional. Maib&eacute;, tenki hahu husi area rurais. CJITL/Joana</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rogerio-estrutura-v-governu-im-231885]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/rogerio-estrutura-v-governu-im-231885]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Sociedade Sivil Husu Governu Foun Servisu ho Profesional]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: ONG Luta Hamutuk ne'ebe mos hanesan grupo sosiedade sivil n'eebe halo monitorizasaun ba servisu governu, liu husi Direitor Mericio Akara husu ba kinto governu, ne&rsquo;eb&eacute; kompostu husi Partidu CNRT, PD no Frente-Mudan&ccedil;a, atu servisu ho professional para bele responde prioridades ne&rsquo;eb&eacute; durante ne&rsquo;e, partidu hirak ne&rsquo;e promete ba publiku no m&oacute;s hodi responde nesesidade povu nian durante tinan lima nia laran.<br /><br />Tuir Akara, prioridades ne&rsquo;eb&eacute; importante ba kinto governu maka presiza tau atensaun makaas iha areia infraestrutura, edukasaun no kombate korrupsaun. Tanba, prioridades hirak ne&rsquo;e maka povu hein hela.<br /><br />&ldquo;Liu husi infraestrutura, ita nia povu bele senti kona-ba dezenvolvimentu nasional ne&rsquo;eb&eacute; promote no hakilar iha tempo kampanha no prioridade iha sektor edukasaun atu ita nia labarik sira bele eskola, atu nune&rsquo;e aban bainrua ita nia matenek sira labele menus. Kona-ba kombate korrupsaun ne&rsquo;e importante para dezenvolvimentu bele ba oin. Se lae, bele taka dalan ba dezenvolvimentu,&rdquo; dehan Akara ba CJITL, Tersa (07/08) iha ninia kna&rsquo;ar fatin, Palapaso, Dili.<br /><br />Akara m&oacute;s promete, LH sei koopera hamutuk ho kinto governu, atu nune&rsquo;e bele hadia dezenvolvimentu nasional. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sociedade-sivil-husu-governu-f-231884]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sociedade-sivil-husu-governu-f-231884]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Mercado Manatuto Presiza Atensaun]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">MANATUTO: Vendedores iha Mercado Manatuto sente triste ho kondisaun mercado ne&rsquo;eb&eacute; kloot. Situasaun ida ne&rsquo;e, obriga sira fa&rsquo;an sira nia produtu iha estrada ninin. Sira m&oacute;s husu para governu foun mai ne&rsquo;e, atu haree m&oacute;s kondisaun iha mercado refere. <br /><br />Clotildes Belo, vendador ida ne&rsquo;eb&eacute; lor-loron faan ninia produtu iha mercado ne&rsquo;e hateten, iha mercado laran, laiha ona fatin ba sira. Alende ne&rsquo;e, fasilidade iha mercado laran m&oacute;s la sufisiente ba vendadores,&rdquo; dehan Belo ba CJITL iha Manatuto, foin lalais ne&rsquo;e.<br /><br />Iha fatin hanesan, vendedor Agostinha Soares m&oacute;s hateten, maske la iha fatin atu faan sira nia produtu, maib&eacute; sira hakaas aan atu faan nafatin iha estrada ninin, para bele susteinta sira nia familia no ajuda sira nia oan ba eskola.<br /><br />&ldquo;Ami atu la faan iha ne&rsquo;e m&oacute;s ladiak. Tanba, ami nia oan sira atu ba eskola oinsa? Ami atu hasai osan husi ne&rsquo;eb&eacute;?&rdquo; dehan Agostinha. <br /><br />Nia husu ba governu foun mai, presiza tau atensaun masimu ba kondisaun merkadu refere. Atu nune&rsquo;e, vendedores sira la bele faan sasan iha estrada ninin.<br /><br />Kona-ba kondisoens ne&rsquo;e, Administrador Distrito Manatuto, Antonio Soares hateten governu iha ona planu atu halo merkadu foun. Maib&eacute;, seidauk remata. Tanba ne&rsquo;e, nia husu ba vendedores sira atu pasiensia. <br /><br />&ldquo;Ami iha ona merkadu foun. Maib&eacute;, seidauk bele utiliza. Tanba, seidauk remata. Sei mercado ne&rsquo;e hotu ona no m&oacute;s entrega ona ba governo nia liman, ami sei muda hotu vendedoras ba iha mercado foun ne&rsquo;eba,&rdquo; dehan Antonio.<br /><br />Tuir Antonio, mercado foun Manatuto ne&rsquo;eb&eacute; to&rsquo;o agora iha hela prosesu konstrusaun maka iha Suco Ma&rsquo;abat. &ldquo;Maske nune&rsquo;e, problema foun ne&rsquo;eb&eacute; sei hasoru maka kona-ba transporte ne&rsquo;eb&eacute; halo ligasaun Manatuto Vila-Ma&rsquo;abat ba-mai. Ida ne&rsquo;e m&oacute;s ami presiza halo kondisoens. Sei lae, se mak atu ba hola sasan iha mercado foun ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Antonio. CJITL/Alin Soares</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/mercado-manatuto-presiza-atens-231883]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/ekonomia/mercado-manatuto-presiza-atens-231883]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[FM Rekomenda Hametin Kanal Bilateral]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Fundasaun Mahein (FM) rekomenda ba V governu foun, liu-liu ba parte defeza no seguranca atu hametin nafatin kanal bilateral hirak ne&rsquo;eb&eacute; iha tiha ona, hodi identifika area prioridade ba dezenvolvimentu instituisaun F-FDTL para sai diak liu-tan iha futuro.<br /><br />Koordenador Peskiza Fundasaun Mahein, Jo&atilde;o Almeida, hateten lia hirak ne&rsquo;e iha konferensia imprensa relasiona ho lansamentu relatoriu FM ho tema, &ldquo;Politika Ministeriu Defeza no Seguranca Periode 2007-2012&rdquo; iha FM, Segunda (06/08). <br /><br />&ldquo;F-FDTL m&oacute;s presiza halo estudu viabilidade ida no tau atensaun maximu ba konstrusaun porto Naval ne&rsquo;eb&eacute; to&rsquo;o ohin loron, seidauk finaliza. Hodi nune&rsquo;e, bele fasilita servisu instituisaun F-FDTL, liu-liu komponente Naval. Governu m&oacute;s presiza reforsa liu-tan rekursu umanu liu-liu parte engeneiru no area espesialista nian, hodi nune&rsquo;e bele halo manutensaun ba ekipamentus instituisaun F-FDTL nian,&rdquo; dehan Almeida.<br /><br />Iha fatin hanesan, Diretor Eksekutiva FM, Nelson Belo hateten iha parte Seguranca nian, presiza intensifika liu-tan servisu Departamentu Polisiamentu Komunitariu (DPC), hodi bele refleta natureza no filosofia polisia nian. &ldquo;Presiza m&oacute;s haree relasaun diak entre komando PNTL ho lideransa Sekretariu Estadu Seguranca (SES) nian ba futuru, atu labele f&oacute; sofre ba instituisaun PNTL,&rdquo; hateten Nelson.<br /><br />Nelson m&oacute;s salienta, relatoriu ida ne&rsquo;e maka atu husik hela rekomendasaun ba governu foun ne&rsquo;eb&eacute; sei asumi nia responsabilidade ba periode 2012-2017. CJITL/Marlito</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fm-rekomenda-hametin-kanal-bil-230957]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fm-rekomenda-hametin-kanal-bil-230957]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[BGK Aprezenta Lista Governu ba Prezidente Republika]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Bloku Governu Koaligasaun (BGK), Segunda (06/08) aprezenta lista V Governu Konstitusional ba Prezidente da Republika, Taur Matan Ruak. Iha lista refere, iha ministru nain 17, vise ministru 11 no sekretario estadu hamutuk 27. <br /><br />Iha Palacio do Prezidente, Aitarak Laran, lista ne&rsquo;e diretamente aprezenta husi Prezidente Partidu CNRT, Kay Rala Xanana Gusm&atilde;o, Fernando Lasama de Araujo (PD) no Jos&eacute; Luis Guterres (Frente Mudansa). Akompanha m&oacute;s Sekretario Jeral husi partidu refere. <br /><br />Hafoin aprezenta ba Prezidente da Republika, Prezidente BGK, Xanana&nbsp;Gusm&atilde;o&nbsp;ba jornalista hateten lista ne&rsquo;eb&eacute; sira aprezenta ba prezidente&nbsp;ne&rsquo;e, atu bele responde nessesidades barak ne&rsquo;eb&eacute; iha tinan lima nia laran ne&rsquo;e. <br /><br />&ldquo;Ne&rsquo;e maka ohin ami mai f&oacute; listas V Governu Konstitusional nian ba prezidente hodi esplika tanba sa iha mudansas karik, tanba sa maka ami tau ministeriu ida nune&rsquo;e. Ami esplika hotu para prezidente bele komprende. Prezidente m&oacute;s husu katak nuudar presidente ba partido tolu ami sei dehan ba membru sira&nbsp;ne&rsquo;eb&eacute; atu mai governu, atu servisu diak tanba 5 anos mai ne&rsquo;e determinante tebes atu ita dehan ba mundo katak ita hamriik metin ona ho ita nia ain, ka ita seidauk, ka iha prosesu konstrusaun estadu nian,&rdquo; dehan Xanana iha Palasio do Prezidente, Aitarak Laran, Dili<br />&nbsp;<br />Tuir horario tomada de posse ba membru governu foun, sei halao iha Palasio&nbsp;do Nobre, Lahane iha Kuarta loron 8 fulan Agostu. Depois de tomada de posse, membru governu foun sei halao m&oacute;s primeira reuniun ho konselio ministro hodi hare programas ne&rsquo;eb&eacute; tuir lei iha loron 30 nia laran, governu sei aprezenta ba iha parlamentu nasional.<br />&nbsp;<br />Estrutura V Governu Konstitusional hamutuk ema&nbsp;55 ne&rsquo;eb&eacute; kompostu husi ema 33 husi Partidu CNRT, nain 10 husi PD, nain 5 husi Frenti Mudansa no nain 7 seluk husi ema independente. Tuir mai estrutura V Governu Konstitusional tuir lista ne&rsquo;eb&eacute; aprezenta ba Prezidente Republika:</p>
<p style="text-align: justify;">&nbsp;</p>
<p><strong>MINISTRUS</strong>:</p>
<p>&nbsp;</p>
<!-- 		@page { margin: 0.79in } 		P { margin-bottom: 0.08in } -->
<p style="margin-bottom: 0in"><span style="font-size: x-small;">Primeiro-Ministro: Kay Rala Xanana Gusm&atilde;o (CNRT) <br /><br />Ministro da Presid&ecirc;ncia do Conselho de Ministros: Hermenegildo &ldquo;Agio&rdquo; Pereira Alves (CNRT) <br /><br />Vice Primeiro-Ministro, Coordenador dos Assuntos Sociais: Fernado Lasama de Araujo (PD) <br /><br />Ministro das Finan&ccedil;as: Emilia Pires (Independente) <br /><br />Ministro dos Neg&oacute;cios Estrangeiros: Jos&eacute; Luis Guterres (FM) <br /><br />Ministro da Administra&ccedil;&atilde;o Estatal: Jorge da Concei&ccedil;&atilde;o Teme (FM)<br /><br />Ministro da Agricultura e Pescas: Mariano &ldquo;Asanami&rdquo; Sabino (PD) <br /><br />Ministro da Justi&ccedil;a: Dionisio Babo (CNRT) <br /><br />Ministro da Sa&uacute;de: S&eacute;rgio Lobo (CNRT) <br /><br />Ministro da Educa&ccedil;&atilde;o: Bendito Freitas (CNRT) <br /><br />Ministro do Com&eacute;rcio, Ind&uacute;stria e Ambiente: Ant&oacute;nio da Concei&ccedil;&atilde;o (PD) <br /><br />Ministro Solidariedade Social: Isabel Guterres (Independente) <br /><br />Ministro das Obras P&uacute;blicas: Gast&atilde;o Sousa (PD) <br /><br />Ministro dos Transportes e Comunica&ccedil;&otilde;es: Pedro Lay (Independente) <br /><br />Ministra da Defesa e Seguran&ccedil;a: Maria Domingas Alves (Independente) <br /><br />Ministro do Petr&oacute;leo e Recursos Naturais: Alfredo Pires (CNRT) <br /><br />Ministro do Turismo: Francisco Kalbuadi Lay (CNRT) <br /><br /></span><span style="font-size: x-small;"><strong>Vice-Ministros</strong></span><span style="font-size: x-small;"><br /><br />Vice-Ministro Finan&ccedil;as: Santina Cardoso (Independente) <br /><br />Vice Ministro dos Neg&oacute;cios Estrangeiros: Const&acirc;ncio Pinto (PD) <br /><br />Vice Ministro da Agricultura: Marcos da Cruz (PD) <br /><br />Vice-Ministro da Justi&ccedil;a: Ivo Valente (CNRT) <br /><br />Vice-Ministro de &Eacute;tica e Presta&ccedil;&atilde;o de Servi&ccedil;os: Nat&aacute;lia de Ara&uacute;jo (CNRT) <br /><br />Vice-Ministro de Gest&atilde;o, Apoio e Recursos: Dr&ordf; Maria do C&eacute;u Sarmento (CNRT) <br /><br />Vice-Ministro do Ensino B&aacute;sico e Pr&eacute;-Prim&aacute;ria: Dulce Soares (CNRT) <br /><br />Vice-Ministro do Ensino Prim&aacute;rio e Secund&aacute;ria: Virgilio Smith (CNRT) <br /><br />Vice-Ministro do Ensino Superior e Ci&ecirc;ncia: Mar&ccedil;a Avelineo Ximenes (CNRT) <br /><br />Vice- Ministro do Com&eacute;rcio, Ind&uacute;stria e Ambiente: Abel Larisina (FM) <br /><br />Vice-Ministro Solidariedade Social: Jacinto Rigoberto (CNRT) <br /><br /></span><span style="font-size: x-small;"><strong>Secret&aacute;rios de Estado </strong></span><span style="font-size: x-small;"><br /><br />Secretario de Estado Conselho de Ministros: Avelino Coelho (Independente) <br /><br />Secretario de Estado Assuntos Parlamentares: Teresinha Maria Viegas (CNRT) <br /><br />Secretario de Estado Comunica&ccedil;&atilde;o Social: N&eacute;lio Isaac Sarento (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio Estado Fortalecimento Institucional: Francisco Borlaco <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado Apoio e Promo&ccedil;&atilde;o do Sector Privado: Veneranda Lemos (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado Promo&ccedil;&atilde;o e Igualdade: Idelta Maria Rodrigues (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da Juventude e Desporto: Miguel Manetelo (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado Pol&iacute;tica e Forma&ccedil;&atilde;o Profissional e Emprego: Elidio Ximenes da Costa (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado para os Assuntos da ASEAN: Roberto Soares (Independente) <br /><br />Secretario de Estado da Descentraliza&ccedil;&atilde;o Administrativa: Tom&aacute;s Cabral (CNRT) <br /><br />Secretario de Estado Desenvolvimento Local: (PD) <br /><br />Secretario de Estado Florestas e Conserva&ccedil;&atilde;o da Natureza: (PD) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado Pescas: Rafael Pereira Gon&ccedil;alves (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado Pecu&aacute;ria: Valentino Varela (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado de Terras e Propriedades: Jaime Lopes (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado do Com&eacute;rcio: Ricardo Cardoso Nheu (FM) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da Ind&uacute;stria e Cooperativas: Nino Pereira</span> <span style="font-size: x-small;">(PD) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado do Meio Ambiente: Nomeando Martins "Buras"</span> <span style="font-size: x-small;">(PD) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado Seguran&ccedil;a Social: Victor da Costa (FM) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da Assit&ecirc;ncia Social: <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado dos Combatentes de Liberta&ccedil;&atilde;o: Metan Malik (PD) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado das Obras P&uacute;blicas: Luis Rodrigues (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da Electricidade: Janu&aacute;rio Pereira<br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da &Aacute;gua, Saneamento e Urbaniza&ccedil;&atilde;o: (PD) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da Defesa: J&uacute;lio Tom&aacute;s Pinto (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado da Seguran&ccedil;a: Francisco da Costa Guterres (CNRT) <br /><br />Secret&aacute;rio de Estado de Arte e Cultura: Isabel Ximenes (CNRT)</span></p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bgk-aprezenta-lista-governu-ba-230956]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/bgk-aprezenta-lista-governu-ba-230956]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Estrutura V Governu husi Bloku Governu Koligasaun (BGK)]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Tuir mai ne'e redasaun CJITL haktuir strutura ofisial konaba governu konstituisional ba dala lima (V) ne'ebe forma husi partidu CNRT, PD no Frenti MUDANCA.<br /><br /><strong>Primeiro Ministro: </strong><br />Kay Rala Xanana Gusm&atilde;o (CNRT)</p>
<p style="text-align: justify;"><strong>Vice Primeiro Ministro, Coordenados dos Assuntos Sociais : </strong><br />Fernando de Ara&uacute;jo Lasama (PD)</p>
<p style="text-align: justify;"><strong>Ministro da Presid&ecirc;ncia do Conselhos de Ministros : </strong><br />Hermenegildo Pereira &ldquo;Agio&rdquo; (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Conselhos de Ministros: </strong><br />Avelinho Coelho ( Independent)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Assuntos Parlamentares : </strong><br />Terezinha Maria Viegas (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Comunica&ccedil;&atilde;o Social : </strong><br />Nelio Isaac Sarmento (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Fortalecimento Intitusional&nbsp; : </strong><br />Francisco Borlaco (Recomenda CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Apoio e Promo&ccedil;&atilde;o do sector privado : </strong><br />Veneranda Lemos (CNRT)<strong></strong><br /><br /><strong>Sekretario de Estado Promo&ccedil;&atilde;o de igualidade : </strong><br />Idelta Maria Rodriques (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Juventude e Desporto : </strong><br />Miguel Manetelo (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Pol&iacute;tica de Forma&ccedil;&atilde;o Professional e Emprego : </strong><br />Elidio Ximenes da Costa (CNRT)<br /><br /><strong>Ministro das Finan&ccedil;as : </strong><br />Emilia Pires (Independente)<br /><br /><strong>Vise-Ministro das Finan&ccedil;as : </strong><br />Santina Cardoso (Independente)<br /><br /><strong>Ministro dos Neg&oacute;cios Estrangeiros : </strong><br />Jos&eacute; Lu&iacute;s Gutteres (FM)<br /><br /><strong>Vice-Ministro dos Neg&oacute;cios Estrangeiros : </strong><br />Constansio Pinto (PD)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado para os Assuntos da ASEAN : </strong><br />Roberto Soares( Independente)<br /><br /><strong>Ministro da Administra&ccedil;&atilde;o Estatal : </strong><br />Jorge da Concei&ccedil;&atilde;o Teme ( FM)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado da Descentraliaza&ccedil;&atilde;o Administrativa : </strong><br />Tomas Cabral (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Desnvolvimento local : &nbsp;</strong><br />(PD)<br /><br /><strong>Ministro da Justi&ccedil;a : </strong><br />Deonisio Soares Babo ( CNRT)<br /><br /><strong>Vice- Ministro da Justi&ccedil;a: </strong><br />Ivo Valente (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado de Terras e propriedades: </strong><br />Jaime Lopes (CNRT)<br /><br /><strong>Ministro da Agricultura e Pescas : </strong><br />Mariano &lsquo;Asanami&rsquo; Sabino (PD)<br /><br /><strong>Vice-Ministro da Agricultura: </strong><br />Marcus da Crus ( PD)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Florestas e Conceva&ccedil;&atilde;o da natureza : </strong><br />(PD)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Pescas: &nbsp;</strong><br />Rafael Pereira Gonsalves (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado Pecu&aacute;ria: </strong><br />Valentino Varela( CNRT)<br /><br /><strong>Ministro Sa&uacute;de: </strong><br />Sergio Lobo (CNRT)<br /><br /><strong>Vice- Ministro da &Eacute;tica e presta&ccedil;&atilde;o de Servi&ccedil;os : </strong><br />Natalia de Araujo (CNRT)<br /><br /><strong>Vice- Ministro da Gest&atilde;o,Apoio e Recursos : </strong><br />Maria do C&eacute;u Sarmento (CNRT)<br /><br /><strong>Ministro da Educa&ccedil;&atilde;o : </strong><br />Bendito Freitas (CNRT)<br /><br /><strong>Vice- Ministro do Ensino B&aacute;sico e Pr&eacute;-Prim&aacute;ria : </strong><br />Dulce Soares (CNRT)<br /><br /><strong>Vice- Ministro do Ensino Prim&aacute;rio e Secund&aacute;ria: </strong><br />Virgilio Smith (CNRT)<br /><br /><strong>Vice- Ministro do Ensino Superior e Ci&ecirc;ncia: </strong><br />Marcal Avelino Ximenes (CNRT)<br /><br /><strong>Ministro do Com&eacute;rcio,ind&uacute;stria e do Ambiente : </strong><br />Antonio de Conceic&atilde;o (PD)<br /><br /><strong>Vice- Ministro do Com&eacute;rcio, Ind&uacute;stria e do Ambiente: </strong><br />Abel Larisina (FM)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado do Com&eacute;rcio: </strong><br />Ricardo Cardoso Nheu( FM)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado da Ind&uacute;stria e&nbsp; Cooperativas: </strong><br />(PD-FM)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado do Meio&nbsp; Ambiente: </strong><br />(PD)<br /><br /><strong>Ministro da Solidaridade :</strong><br />Isabel Gutteres (Independent)</p>
<p style="text-align: justify;"><strong>Vice- Ministro Social&nbsp; : </strong><br />Jacinto Rigoberto ( CNRT)<br /><br /><strong>Secretario de Estado da Assist&ecirc;ncia Social:&nbsp; -</strong> (sei mamuk)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado dos Combantentes de Liberta&ccedil;&atilde;o : </strong><br />Metan Malik (PD)<br /><br /><strong>Ministro das Obras P&uacute;blicas : </strong><br />Gastao Sousa (PD)</p>
<p style="text-align: justify;"><strong>Sekretario de Estado das Obras P&uacute;blicas :</strong><br />&nbsp;Luis Rodrigues (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado da Electricidade: </strong><br />Januario Pereira (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado &Aacute;gua,Saneamento e Urbaniza&ccedil;&atilde;o : </strong>(sei mamuk)<br />(PD)<br /><br /><strong>Ministro dos Trasportes e Comunica&ccedil;&otilde;es : </strong><br />&nbsp;Pedro Lay( Independente)<br /><br /><strong>&nbsp;Vice-Ministro dos Trasportes e Comunica&ccedil;&otilde;es : </strong><br />Favio Cardoso Neves(CNRT)<br /><br /><strong>Ministro da Defesa e Seguran&ccedil;a : &nbsp;</strong><br />Maria Domingas Alves (Independen)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado de Defesa : &nbsp;</strong><br />Julio Tomas Pinto (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado da Seguran&ccedil;a: &nbsp;</strong><br />Francisco da Costa Guterres (CNRT)<br /><br /><strong>Ministro de Petr&oacute;leo e Recursos Naturais : </strong><br />Alfredo Pires(CNRT)<br /><br /><strong>Ministro Do Turismo : </strong><br />Francisco Kalbuadi Lay (CNRT)<br /><br /><strong>Sekretario de Estado de Arte e Cultura: </strong><br />Isabel Ximenes (CNRT)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estrutura-v-governu-husi-bloku-230954]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/estrutura-v-governu-husi-bloku-230954]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Raam Punjabi: Hafoin Bioskop, Mehi tuir mai mak TV no  Produz Filme iha TL]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">Dili, Produtor filme konhecidu iha Indonezia, Raam Punjabi ne'ebe mos hanesan Na'in ba Kompania Multivision Plus (MVP) no Parkit Film iha Indonezia iha nia&nbsp; intervista esklusivo ho CJITL iha Timor Plaza, Sabdu, fim de semana ne'e (4/8), hateten katak hafoin loke bioskop iha fulan Outubro tinan ne'e, nia mehi tuir mai mak loke kanal TV no Produz Filme Timor nian iha rai laran.<br /><br />Raam Punjabi iha Intervista esklusivo ne'e haktuir katak nia hala'o tiha ona vizita dala lima (5) mai Timor Leste no nia konhece diak tebes kultura nasaun ne'e nian no hakarak promove Timor Leste nia kultura liu husi produsaun filme iha futuro.<br /><br />Punjabi liu husi parseiru ho Timor Plaza sei hahu Bioskop ou Sinema ho tradusaun lian oin oin inklui Tetum ne'ebe filme sira n'ee sei bele asiste ho Trez Dimensaun (3D) ho folin baratu iha Timor Plaza iha Fulan Outubro tinan ida ne'e liu husi Kompania Platinum Cineplex ne'ebe Raam Punjabi rasik mak hari.<br /><br />&ldquo;Sinema mak media ne'ebe lais liu atu muda ema nia karakter moris, liu husi sinema ema bele hatene diak liutan kultura, lingua, no identidade nasaun seluk tan, tan ne'e hau hakarak lori mai Timor Leste Sinema ho dimensaun tolu ne'ebe bele asesu ho folin ne'ebe ladun karun. Ami sei iha salaun rua iha Timor Plaza, salaun ida bele akumula ema 140, konaba folin ami sei deskuti lai ho governu&rdquo; Raam hateten iha intervista ho lian ingles.<br /><br />Punjabi mos haktuir katak hafoin loke tiha sinema nia sei hahu atu shooting ou halo nia produzaun filme rasik iha Timor Leste hodi bele introduz ba mundo kultura no identidade nasaun ne'e nian liu husi sinema. <br /><br />&ldquo;Hau ohin to'o iha to'o iha Timor Leste, hau hanoin hau ba fali Barcelona iha Spanya, Timor ne'e artistiko tebes no hau senti kontenti tebes bele investe iha Timor Leste&rdquo; Raam hateten tan.<br /><br />Prezidente Direitor ba Multivision Plus n'ee mos hateten katak hafoin nia establese sinema ou bioskop iha fulan Outubro, hau nia planu tuir mai mak oinsa establese Kanal Televizaun ida ne'ebe Timor oan sira bele asiste kanal televizaun oin oin ne'ebe fulan ida sei selu deit $10. <br /><br />&ldquo;Hau iha ona planu atu hahu filme iha Timor no lori mai Timor filme Hollywood no Bolywood produsaun OSCAR nian&rdquo; Raam hatan perguntas ikus CJITL nian. (Gil da Silva/CJITL)</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/raam-punjabi-hafoin-bioskop-me-230856]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/kultura/raam-punjabi-hafoin-bioskop-me-230856]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[FFTL Prepara Jogador Senior Partisipa Tasa Suzuki]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Ekipa nasional senior Timor-Leste, tuir planu atu partisipa iha torneio Suzuki Cup. Oras ne&rsquo;e dadaun, ekipa ne&rsquo;e prepara hela antes atu ba tuir torneio ne&rsquo;e.<br />&nbsp;<br />Jogadores ne&rsquo;eb&eacute; sei partisipa iha eventu ne&rsquo;e hamutuk 37. Sei aloka ba iha torneio refere iha dia 3 ou 4 Outubru 2012. Tanba, torneio refere sei halao iha dia 5-13 de Outubro 2012 iha nasaun Myanmar.<br />&nbsp;<br />Diretor Tekniko Federasaun Futebal Timor-Leste (FFTL) Orlando Mendes hateten, oras ne&rsquo;e dadaun sira sei prepara hela bainhira ba tuir jogu iha tornio refere. &ldquo;Oras ne&rsquo;e dadaun ami halao hela preparasaun liliu fiziku no mentalidade kada jogadores ida-idak nian. Atu nune&rsquo;e, antes desloka ba Myanmar iha dia 3-4 de Outubro ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Mendes, Sexta (03/08) iha knua FFTL, Bairos Dos Grilos, Dili.<br />&nbsp;<br />Iha torneu ne&rsquo;e, tuir Mendes, ekipa nasional TL sei hasoru ekipa nasional husi Brunei, Filipina, no Laos para hadau malu fatin rua. Ekipa nasional ne&rsquo;eb&eacute; la tuir selesaun maka hanesan ekipa nasional husi Indonezia, Malaysia,&nbsp;Singapura, Filipina, Thailandia no Vietnam.<br />&nbsp;<br />Torneio refere sei patisipa nasaun 11. &ldquo;Ami m&oacute;s hein hela ekipa nasional husi nasaun rua&nbsp;husi Myanmar no Kambodia ne&rsquo;eb&eacute; sei halao hela selesaun, atu nune&rsquo;e kompete iha Tasa Suzuki ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Mendes. CJITL</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/fftl-preparajogador-senior-par-230855]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/desportu/fftl-preparajogador-senior-par-230855]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[FFTL Prepara Jogador Senior Partisipa Tasa Suzuki]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Ekipa nasional senior Timor-Leste, tuir planu atu partisipa iha torneio Suzuki Cup. Oras ne&rsquo;e dadaun, ekipa ne&rsquo;e prepara hela antes atu ba tuir torneio ne&rsquo;e.<br />&nbsp;<br />Jogadores ne&rsquo;eb&eacute; sei partisipa iha eventu ne&rsquo;e hamutuk 37. Sei aloka ba iha torneio refere iha dia 3 ou 4 Outubru 2012. Tanba, torneio refere sei halao iha dia 5-13 de Outubro 2012 iha nasaun Myanmar.<br />&nbsp;<br />Diretor Tekniko Federasaun Futebal Timor-Leste (FFTL) Orlando Mendes hateten, oras ne&rsquo;e dadaun sira sei prepara hela bainhira ba tuir jogu iha tornio refere. &ldquo;Oras ne&rsquo;e dadaun ami halao hela preparasaun liliu fiziku no mentalidade kada jogadores ida-idak nian. Atu nune&rsquo;e, antes desloka ba Myanmar iha dia 3-4 de Outubro ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Mendes, Sexta (03/08) iha knua FFTL, Bairos Dos Grilos, Dili.<br />&nbsp;<br />Iha torneu ne&rsquo;e, tuir Mendes, ekipa nasional TL sei hasoru ekipa nasional husi Brunei, Filipina, no Laos para hadau malu fatin rua. Ekipa nasional ne&rsquo;eb&eacute; la tuir selesaun maka hanesan ekipa nasional husi Indonezia, Malaysia,&nbsp;Singapura, Filipina, Thailandia no Vietnam.<br />&nbsp;<br />Torneio refere sei patisipa nasaun 11. &ldquo;Ami m&oacute;s hein hela ekipa nasional husi nasaun rua&nbsp;husi Myanmar no Kambodia ne&rsquo;eb&eacute; sei halao hela selesaun, atu nune&rsquo;e kompete iha Tasa Suzuki ne&rsquo;e,&rdquo; dehan Mendes. CJITL</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fftl-preparajogador-senior-par-230854]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fftl-preparajogador-senior-par-230854]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[Fretilin Sei la Partisipa iha Governu]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Deputada Bankada Fretilin&nbsp;iha&nbsp;Parlamentu Nasional,&nbsp;Josefa&nbsp;Alvares Parada hateten Partido Fretilin sei la partisipa iha governu, tanba Fretilin konsidera katak&nbsp;desizaun ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp;maka&nbsp;lideransas&nbsp;husi&nbsp;partido CNRT halo, iha konferensia nasional iha Centro Convensaun de Dili, hanesan desizaun ultima.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Fretilin nia pozisaun maka ne&rsquo;e, sei la&nbsp;tuur&nbsp;iha governu ida ne&rsquo;e. Fretilin sei la tur iha pozisaun governu. Maib&eacute;, partisipa iha governasaun no iha diskusaun das lei iha parlamentu. Ida ne&rsquo;e, ami nafatin partisipa,&rdquo; dehan Josefa iha Parlamentu Nasional, Sexta (03/08).<br />&nbsp;<br />Deputada ne&rsquo;e&nbsp;mos&nbsp;kosidera,&nbsp;tempu&nbsp;atu&nbsp;halao negosiasaun tarde ona. Tanba ne&rsquo;e, Fretilin atu&nbsp;tama iha&nbsp;governu agora, absordu oitoan. Tanba, desizaun ne&rsquo;eb&eacute; CNRT foti iha Centro Convensaun de Dili, maka ultima&nbsp;ona.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Sei&nbsp;husu&nbsp;ami hanesan individu, ida ne&rsquo;e&nbsp;oin&nbsp;seluk. Mais, husu ba Fretilin hau hanoin Fretilin ne&rsquo;e iha&nbsp;ninia&nbsp;estrutura no&nbsp;tenki&nbsp;liu husi ami nia lideransa, para&nbsp;depois&nbsp;maka autoriza ami ba tuur iha pozisaun governu. Ami seidauk iha konvite formal ida,&nbsp;liu husi ami nia lideransa. I m&oacute;s ba ema ne&rsquo;eb&eacute; maka sira hatama m&oacute;s, ami seidauk simu negosiasaun ida husi sira,&rdquo; hatutan Josefa. CJITL</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilinseila-partisipa-iha-go-230853]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/fretilinseila-partisipa-iha-go-230853]]></guid>
            </item><item>
              <title><![CDATA[SEJD Entrega Motor ba Sentro Juventude 6]]></title>
              <pubDate>Wed, 22 May 2013 08:53:50 +0100</pubDate>
              <description><![CDATA[<p style="text-align: justify;">DILI: Sekretario Estadu Juventude e Desporto (SEJD), Miguel Manetelu, Sexta (03/08) ofisialmente entrega Motor Mega-Pro ba sentru juventude iha Distrito Aileu, Baucau, Covalima, Dili, Manatuto no Viqueque.<br />&nbsp;<br />&ldquo;Objektivu husi entrega motor ne&rsquo;e, atu bele fasilita sentru juventude hirak ne&rsquo;e para servisu iha baze, hodi bele apoio governu,&rdquo; dehan SEJD Miguel Manetelu.<br />&nbsp;<br />Iha okajiaun ne&rsquo;e, SEJD husu ba koordenador sentru juventude hirak ne&rsquo;e atu bela uza fasilidades hirak ne&rsquo;e, ho didiak no la bele autoriza ba privadu. &ldquo;Imi uza motor hirka ne&rsquo;e, ho didiak atu nune&rsquo;e bele ajuda imi nia servisu. Maib&eacute;, labele uza ba fali nesesidade partido no privadu seluk nian,&rdquo; dehan SEJD. <br />&nbsp;<br />Iha fatin hanesan, Sergio Filomeno Marques&nbsp;&nbsp;hanesan reprezentante Xefi Juventude Distrito Dili hateten, nia senti haksolok. Tanba ne&rsquo;e, nia promete katak sei uza fasilidades ne&rsquo;eb&eacute; SEJD entrega ba nia tuir nia nesesidade.&nbsp; <br />&nbsp;<br />&ldquo;Ho&nbsp;fasilidades ne&rsquo;eb&eacute;&nbsp;governu&nbsp;suporta,&nbsp;liu&nbsp;husi&nbsp;SEJD ne&rsquo;e, ami&nbsp;sei&nbsp;uza&nbsp;hodi&nbsp;fasilita&nbsp;jovens&nbsp;sira, f&oacute;&nbsp;treinamenu oin-oin, lori sira&nbsp;para&nbsp;tuir&nbsp;dalan&nbsp;politika ne&rsquo;eb&eacute; loos,&rdquo; hateten Sergio. CJITL</p>]]></description>
              <link><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sejd-entrega-motor-ba-sentro-j-230852]]></link>
              <guid><![CDATA[http://cjitlnoticias.sapo.tl/nasional/sejd-entrega-motor-ba-sentro-j-230852]]></guid>
            </item></channel>
  </rss>